Växthuseffekten
Det är bra att det finns en växthuseffekt, för annars hade det inte kunnat finnas något liv på jorden. Att detta kallas just växthuseffekt är för att det som sker är precis samma sak som i ett riktigt växthus. Jordens atmosfär är glaset. Värme från solen kommer in och värmer upp huset. Sedan är tanken att en del av värmen studsar tillbaks ut i luften, men att en del stannar kvar och värmer upp huset. Precis på samma sätt funkar det med jorden och atmosfären. Men nu är det så att vi människor släpper ut otroligt mycket koldioxid och annat när vi till exempel kör bil, flyger och har igång fabriker. Utsläppen fastnar i atmosfären och det leder till att värmen som kommer in har svårare att studsa ut i rymden. Om värmen stannar kvar på jorden höjs medeltemperaturen. På lång sikt innebär det att våra isar smälter. Fram till 2100 beräknas havsnivån stiga 18-59cm och vi kan förvänta oss mer nederbörd. För att förhindra detta är givetvis det mest effektiva sättet att köra mindre bil, flyga mindre och sluta vara så besatta av prylar. Jag tror dock inte att det kommer funka. Det går inte att bara säga till folk att sluta och så gör de det. Men det jag tror att alla kan göra är de mindre grejerna. Att ta cykeln till affären istället för att åka en kilometer bil, inte duscha i en timme, inte ladda mobiler mer än nödvändigt. Och om man tvunget måste köra bil är det smartare att införskaffa en elbil. Det är även bra att se till att fylla alla flygplan så att de inte lyfter i onödan. Flygplanen står nämligen för väldigt mycket av allt koldioxidutsläpp.
Ozonhål i atmosfären
Ozonskiktet finns i atmosfären. Det finns där för att skydda mot farliga delar av solens ultravioletta strålningar. Återigen är det våra utsläpp som håller på att förstöra allt totalt. Farliga ämnen bryter liksom ner skiktet och på vissa ställen orsakar det stora ozonhål. Ett hål finns över Antarktis. Strålningen har även ökat över Australien. Där bor ju många människor och en följd av detta är att fler får hudcancer. Strålningen skadar även både växter och djur. Varje år blir även ozonskiktet över vår del av jorden tunnare. Vi märker det dock inte på samma sätt eftersom det är så mycket mer över till exempel Australien. Men bara för att det inte förekommer lika mycket här betyder inte det att vi är mindre skyldiga och inte kan göra något åt det. Dessutom kommer det med tiden försämras även här. Så det vi kan göra för att hindra ozonhålen är ungefär samma saker som jag skrev i den förra frågan.
Försurning av sjöar, skog och mark
När vi förbränner fossila bränslen sprids sura ämnen. Tack vare att det blåser sprids dessa sura avfall. Sedan regnar det och avfallet hamnar i naturen eftersom vatten finns både i marken, sjöar och himlen. Sjöar och vattendrag blir också sura för att smältvattnet från snön ofta innehåller starka syror. Försurningen skadar växt- och djurlivet, framför allt i vatten. Detta leder till att arter i sura vatten minskar, eftersom vattnet förändras, men också för att maten försvinner och konkurrensen blir hårdare. Dock finns det växter, till exempel näckros, som trivs i försurat vatten. Tyvärr drabbar försurning även grundvattnet och det leder till en förhöjd halt av metaller såsom bly och zink. Hushåll med egna brunnar kan få sådant skadat vatten och människorna som dricker det får farliga mängder metall i sig.
Det mest använda sättet man använder för att minska försurningen av sjöar är kalkning. Men det är inte ett hållbart sätt eftersom kalkning också påverkar miljön. Dessutom behöver det göras om efter ett par år, då det kampa kallet redan använts upp. Så det enda sättet som är hållbart är, precis som i de två ovanstående frågorna, att minska utsläppet. Tyvärr är det svårt, för att det alltid kommer finnas folk som inte bryr sig om det.
Övergödning
Övergödning är ett av Sveriges största miljöproblem. Det hela börjar med att bönder odlar på sin mark. För att få bra skörd tillsätts gödsel, som innehåller bland annat kväve och fosfor. För växternas fotosyntes krävs ju koldioxid, vatten och näring och gödslingen ger dem extra mycket näring. Problemet är att ämnena som släpps ut i inte är lika bra om de hamnar på andra ställen är just på åkern. Tyvärr börjar det regna och ämnena rinner ner i diket, för att sedan komma vidare till vattendrag. Resten kan ni nog räkna ut. Allt det dåliga kommer till sjöar och hav. Det som händer där är att det blir för mycket näring i vattnet, vilket leder till att algerna frodas. Ibland när man badar finns där ju, som bekant, en massa algblomning. Det är just övergödningen som är orsaken till detta.
Men varför är algblomning så dålig då? Jo när alghalten bara ökar tar de upp mer syre och alltså blir själva vattnet syrefattigt. Andra växter får inte tillgängligt med syre för att fotosyntesen ska funka. Allt blir som ett dominospel, för när växter inte får syre dör de och fiskarna får ingen mat. När små fiskar dör finns det ingen mat för de stora fiskarna, vilket i slutet kommer leda till att det inte heller finns någon mat till oss. När det gäller sjöar kan det också börja växa så mycket att sjön snart förvandlas till våtmark istället. Det mest drabbade i vårt område är Östersjön, så man kan verkligen säga att vi svenskar har ett stort ansvar och måste förbättra oss.
Det farliga är konstgödsling och besprutning. Visst, man får kanske bättre jordbruk, men att ha en bättre miljö är viktigare. Så det man försöker göra är att minska konstgödsling och besprutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar