Metaller

Titan

Kemisk beteckning: Ti

Atomnummer: 22

Titan tillhör gruppen lättmetaller, men det är ändå väldigt hårt. Det är motståndskraftigt mot korrosion, det vill säga frätning. Om man jämför med stål är titan bättre i alla dessa kriterier, så varför använder man inte mer titan? Jo, för att det är mycket svårare och dyrare att framställa. Såhär går framställningen till: Först genomgår malmen något som kallas för krollprocessen. Man tar ut ett ämne som kallas titantetraklorid och blandar det med antingen magnesium eller natrium. Det upphettas till 800°C och då får man fram finfördelat titan, som kallas titansvamp. Det smälter man till antingen massiv metall eller legerar det med någon annan sorts metall om andra egenskaper önskas. 

Man kan använda titan till legeringar inom flyg-och rymdteknik. Som sagt, så är det ju en väldigt stark metall och tåler höga temperaturer. Till skillnad från rostfritt stål rostar inte titan i saltvatten. Därför kan det vara smart att använda sig av titan i industrier där man använder havsvatten som kylvatten. 

Bly

Kemisk beteckning: Pb

Atomnummer: 82

Bly är en väldigt tung metall. Den allra tyngsta av de billigare metallerna. Guld och platina väger mer, men de är ju mycket dyrare. Bly är dock både giftigt och farligt för miljön, så det är många som vill att det ska förbjudas i exempelvis fiskeredskap. Anledningen till att man använd det i sådana sammanhang innan är givetvis att det är tungt och sjunker. 

Första steget i framställningen är att malmen grovkrossas och körs i kvarnar för att finfördelas. Då separerar man det man vill ha från bland annat själva bergarten. Sedan använder man sig av flotation, en reningsmetod, för att dela på de olika mineralerna. Flotationen går till så att man blandar allt med en massa vatten. Därefter blåses luft in genom blandningen så att bubblor uppstår. De oönskade fastnar på luftbubblorna och följer med upp till ytan. Då går det bra att ta bort allt som ligger på ytan och sedan har man det rena kvar. Det man får fram kallas blykoncentrat, det vill säga blyslig. Vill man sedan ha metalliskt bly bandas blysligen med kalksten. 

Som sagt används bly till fiskeredskap, men det används även som ammunition på grund av sin höga densitet. Det kan också förekomma i elektriska ledningar som finns i mark eller vatten. Detta på grund av att det det är motståndskraftigt mot fukt och kan vara det i flera år. Bly är inte bara motståndskraftigt mot fukt, för människor använder det dessutom i förkläden när de arbetar med radioaktiva ämnen.

Järn och stål

Kemisk beteckning (endast järn eftersom stål inte är ett grundämne): Fe

Atomnummer: 26

Järn är den metall som används mest av oss. Det är dock sällan rent järn används. Man brukar ofta blanda det med kol för att få en starkare metall. Det är det som kallas stål. Järn är även en av de allra vanligaste metallerna i jordskorpan. 

Järnmalmen är blandad med gråberg när den bryts. Därför måste den först anrikas i ett anrikningsverk. Där görs metallen renare på olika sätt, det vill säga att man rensar bort stenar som inte innehåller någon metall. Detta kan göras på lite olika sätt, men en vanlig metod är flotation, som jag förklarade i avsnittet om bly. Sedan måste syret i järnet försvinna. Det kan göras i speciella ugnar som kallas masugnar. Där tillsätts kol. Men så mycket kol vill man ofta inte ha i det färdiga järnet. Att ta bort kol kallas för färskning. För att få fram stål ska kolhalten vara mellan 0,15% och 2% kol. 

Låg kolhalt innebär att stålet är lättare att smida och är alltså mjukare. Mer kol innebär att det blir hårdare och sådant stål används till verktyg. Vill man sedan ha ännu hårdare stål hettas stålet upp för att sedan kylas snabbt igen. Det metoden kallas härdning och hårt stål används till tillexempel lås och maskindelar. 

   Stål rostar lätt. Om man legerar det med andra metaller går det att få fram rostfritt stål. De vanligaste legeringarna är med nickel och krom. Det som händer är att krom skapar en skyddande hinna runt stålet, men eftersom det är genomskinligt syns ändå metallglansen. Rostfritt stål gör att man kan använda det till mycket mer eftersom det nu inte gör något om det kommer i kontakt med vatten. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Stål
https://sv.wikipedia.org/wiki/Järn-_och_stålproduktion
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/titan
https://sv.wikipedia.org/wiki/Titan
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bly
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bly
https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=55