Egen reflektion om konflikter

Min grupp:

Albin - Kriget mot terrorn 

Adrian - Kalla kriget

Sam - Kalla kriget

Nusin - Jugoslavien

Jag (Tina) - Kubakrisen

1. Jag har en politisk och ideologisk konflikt. Min konflikt är dessutom slutet på Adrians och Sams konflikt, det vill säga Kalla kriget. Albins (kriget mot terrorn) är lite mer svåridentifierat eftersom det kan finnas många anledningar till att utföra ett terrordåd. Ofta har det dock religösa grunder. Alltså kom vi fram till att Albin har en religös konflikt med politiska inslag. Nusin har också en politisk konflikt. Hon skrev om splitringen av Jugoslavien, vilket alltså var ett stort bråk om vilket land som skulle tillhöra vad och om länder skulle bli självständiga.
   
   
2. Man skulle kunna säga att Adrians och Sams krig är orsaken till att min konflikt uppkom. Kalla kriget pågick ju jättelänge och ledde fram till Kubakrisen, för att sedan avslutas. Dock säger vissa att Kalla kriget håller på än idag eftersom USA och Ryssland inte är så bra vänner nu heller. Men vi vet inte hur det kommer bli nu när Donald Trump ska bli USA:s nästa president. Han och Putin är inte ovänner, såsom Obama och Putin var.
   
   
   En stor skillnad är att Kubakrisen bara höll på i några dagar. Kalla kriget startade ungefär när andra världskriget tog slut. Kriget mot terrorn är också ett längre pågående krig. Det är inte heller något som håller på hela tiden, för man vet aldrig när nästa terrordåd inträffar. Man kämpar inte mot en specifik motståndare, utan mot ett beteende. Vad gäller händelseförloppet så är kriget mot terrorn väldigt hetsigt och går i vågor. När det sker ett dåd får alla panik och utredningar startas, man försöker rädda så många människor osv… Mitt, Sams och Adrians krig är mer ett krig som pågått i tystnad och där fanns mycket mer hemlighetsmakeri. Det var inte två sidor som fysiskt stred mot varandra. De ville komma överens, men hade stora problem med att lyckas göra det. Alltså anser jag att Albins krig är mycket mer brutalt och offensivt. Något som är extra tråkigt med terror är att hela världen tycks falla samman när något händer. Alla pratar om det, lägger upp grejer på sociala medier osv. Men efter ett par dagar verkar allt vara glömt. Vi håller tyst om terror och låtsas som om allt är lugnt fram tills nästa dåd. Allt bara upprepar sig om och om igen.
   
   Kriget i Jugoslavien ledde fram till att en massa länder splittrades och blev ovänner. Det var faktiskt också en följd av Kalla kriget. Senare splittrades Sovjetunionen där Ryssland blev det största landet. Man kan också säga att Kuba och USA splittrades mer från varandra. De två länderna blev mer osams eftersom USA ville ha kontroll över Kuba, men Castro ville inte ha med USA att göra alls.
   
   
3. Mitt sätt att försöka hindra Kubakrisen var bland annat att Kennedy inte skulle ha tillåtit en invasion av Kuba. Visst, Kuba var kommunistiskt vilket inte var sådär jättebra, men USA borde inte ha lagt sig i det. Kuba är så litet och jag tror att USA skulle klara sig precis lika bra utan att kontrollera och utnyttja ett sådant land. Nu inser jag dock att det nog ändå inte hade funkat. Trycket var hårt på Kennedy. Planen för att störta Castro fanns redan färdig och han hade nog inte fått igenom att lägga ner det hela. Åtminstone inte utan att behöva säga tack och adjö till sin post som president. Dessutom hade nog Kuba funnit Sovjet ändå. Under den här tiden stod man antingen med USA eller Sovjet och eftersom Kuba inte var med USA längre fanns det ingen tvekan om vart de skulle vända sig. Men jag tror fortfarande på att man hade kunnat stoppa allt detta om folk bara hade varit lite trevligare mot varandra. I de bästa av världar hade någon av parterna struntat i kapprustningstävlingen och inte tillverkat så många farliga kärnvapen. Nej, det är inte rimligt överhuvudtaget, men det är i alla fall en bättre lösning än den som faktiskt blev av. Nu är ju fortfarande USA och Ryssland osams!
   
   Kriget mot terrorn är inte slut än. Jag skulle snarare säga att det bara blir värre hela tiden. Där handlar det snarare om att hitta en lösning så snabbt som möjligt, för det går inte att låta världen hålla på såhär. Men som Albin sade, så gjorde USA:s president Bush ett klumpigt uttalande efter den 11 september, där han sade att folket skulle gå ett korståg mot terrorn. Det gjorde muslimer arga eftersom korstågen i historien tagit livet av många med den religionen. Precis som med Kalla kriget tror jag inte att detta är särskilt rimligt. All terror hade inte försvunnit på grund av ett enda tal och det hade nog inte stoppat organisationer som IS. Det hade nog dock kunnat göra allt lite mildare.
   
   
4. Jag tror att gamla konflikter kan lära oss hur man inte ska göra. Vi lär oss att krig aldrig kan leda till något bra, för det finns alltid oskyldiga människor som kommer ta skada. Jag tror på att det bästa sättet att förhindra konflikter på lång sikt är att undervisa om vad som faktiskt hänt under historien i skolorna. Då lär man barnen redan från tidig ålder att det inte leder någonstans att gå ut i krig. Men att Kalla kriget inträffade är ett tecken på att människor är jättedåliga på att lära sig av sina misstag. Det är egentligen alla krig som pågår just nu också exempel på.
   
   Något annat jag tror på är att följder av gamla konflikter kan hjälpa till att hindra framtida krig. Ett exempel är den heta linjen mellan USA och Ryssland. Den infördes just för att det inte skulle bli fler missförstånd mellan stormakterna och det tror jag är en viktig del för att hindra dem att börja bråka igen. Att det införs extra mycket säkerhetsåtgärder i terrordrabbade områden är också en sådan sak som hjälper.
   
   Vad gäller att skapa nya konflikter så kan givetvis ledare använda sådant som hänt i historien som en sorts ”anledning” att gå på en annan grupp, för att det på något sätt skulle bli rättvist då. Otroligt idiotiskt, enligt mig. Det är som om Danmark skulle anfalla oss nu bara för att Skåne togs ifrån dem för flera hundra år sedan. Hade det varit rätt?
   
   Sedan kommer det alltid finnas folk som är avundsjuka på varandra, folk som vill ha bättre naturresurser och folk som helt enkelt bara är dumma i huvudet. Därför kommer vi nog aldrig kunna leva helt utan konflikter. Folk kommer bara skylla ifrån sig. Men vad som är viktigt är att vi håller ihop och kämpar för att framtiden ska bli ljusare än vad historien är. Annars finns det absolut ingen chans att vi lyckas! Men en sak är säker: Gubbar kan helt enkelt inte hålla sams. Inte ens om de har maktpositioner.