Mot
Man klonar ibland djur i syfte att kunna behålla ”samma” djur eftersom man gillade just det så mycket. Jag tycker dock inte att det är lönt, för att klona till exempel en häst kostar 1 miljon kronor. De pengarna skulle kunna användas till något mycket viktigare och nyttigare, för vad är egentligen viktigast? Att alla på jorden har det bra eller att någon får behålla sitt djur?
Snart kommer det kanske bli möjligt att klona människor också. Men vad ska det egentligen vara bra för? Folk lever och folk dör. Så har det alltid varit och varför skulle vi vilja ändra på det och skapa kopior av oss själva. Det finns bara en av mig, och det kommer aldrig finnas någon annan.
Skulle man börja klona människor kanske många skulle vilja ha sin egen klon som till exempel kan hjälpa en med olika saker. Det är dock osäkert hur länge klonen skulle leva och vem skulle i så fall bestämma vilka som ska få kloner och vilka som inte ska?
Det är inte säkert att klonen kommer klara sig och man vill ju inte heller riskera att någon ska behöva lida. Att experimentera med detta, med dagens teknik, skulle kosta oerhört mycket pengar som kunde använts till att bekämpa fattigdom istället. När fåret Dolly, ett klonat får, föddes hade forskare redan försökt 277 gånger. Jag tycker att det är lite väl många gånger för att det ska vara värt något. Dessutom dog Dolly tidigt.
I många fall används kloning till att skapa ”perfekta” djur som bara ska tjäna ett enda syfte. Ett exempel är när man klonar kor för att få mer kött. Vi behöver inte så mycket kött och det är bara nyttigt för oss att lära oss att klara oss utan kött ibland. Körproduktion är inte heller miljövänligt.
Är det verkligen värt det? För att lyckas med kloning har det krävts många, många försök innan det lyckats. Är det då värt att offra många liv för att rädda ett?
Nu har forskningen kommit så långt att det, genom kloning, skulle vara möjligt att få tillbaks utdöda djur. Visst är det häftigt och så, men varför vill vi ens göra det? Vad får vi ut av det? Dessutom skulle det påverka hela ekosystemet. Om det helt plötsligt kommer nya arter är det osäkert vad som kommer hända med alla andra arter.
Låt oss säga att en klonad människa överlever och kan leva ett helt normalt liv. Hur skulle den personen känna sig? Den skulle vara en exakt kopia av någon annan, men den skulle ju samtidigt ha en egen hjärna och vara en egen person. Om det hade varit jag så hade jag inte tyckt att det varit så kul att ha blivit till genom kloning.
Som sagt så klonar man ofta djur för att få mer kött. Men det är ju egentligen inte en lösning för att få mer kött. Vanlig avel funkar precis lika bra och det påverkar dessutom inte är så krävande för djuret som ska föda klonen.
Dessutom måste klonade djur också ha mat och bostad. Det kommer kosta ännu mer och då har man inte tjänat något på att gå igenom en så pass komplicerad process för att genomföra kloning.
För
Kloning kan användas för att bota sjuka! Istället för att en sjuk människa ska behöva vänta på att att nån annan ska dö och ta över dennes organ skulle man kunna klona en del av sig själv på på det sätter få fram nya organ. Då klonar man inte heller hela människan, så det borde inte vara något problem.
Kloning kan rädda liv. Precis som i filmen Allt för min syster. Där handlade det i och för sig om genmodifiering, men kloning och genmodifiering har med varandra att göra. Man kan alltså få fram en donator som kan göra att den sjuka personen får det bättre.
Om kloning av människor skulle fungera och om det dessutom skulle funka att få tillbaks utdöda djur. Borde det då inte också gå att få tillbaks döda människor? Låt oss säga att en person dog alldeles för tidigt. Då hade man kunnat klona den och ”få tillbaks” den man förlorat.
Det är, som sagt, dyrt att klona djur. Än så länge i alla fall. Därför kan man faktiskt spara celler från sitt husdjur. Om det någon gång blir enklare och billigare kan det bli möjligt att skapa kloner av de djuren och på det sättet har inget gått förlorat.
När man använder sig av djurförsök för att testa mediciner osv kan det vara bra att alla djur man testar på har samma egenskaper och förutsättningar. Då kan man testa på kloner. På det sättet får man ett mer säkert resultat och man vet vad medicinen ger för effekter.
Det är väldigt intressant att se hur olika individer med samma egenskaper blir påverkade av miljön de väger upp i. Man kan studera detta genom att ha två kloner och placera dem på olika platser.
När en art håller på att dö ut kan man använda kloning för att förhindra det. Om en art försvinner förändras plötsligt hela ekosystemet och det vill vi ju inte. Kan vi rädda utrotningshotade arter förhindrar vi detta.
Eftersom människor länge har avlat fram djur så som de vill ha dem borde det inte vara mer fel att klona djur. Det är ju nästan samma sak. Har man ett bra djur kan man klona det för att försätta ha ett så bra djur. Då blir ju även maten godare. Varför slösa bort bra kött när man kan få mer av det?
Med hjälp av att forska kring hur man bäst klonar djur kan vi även lära oss och få fram tekniker så att vi i framtiden kan klona människor. Om vi lyckas klona en människa skulle vi verkligen kunna visa att det inte finns någon gräns för vad människor kan göra. Jag menar, om vi lyckades åka till månen på 60-talet ska vi väl kunna klona en människa på 2000-talet?
Det har förekommit att man klonat speciellt bra tävlingshästar. Det är ju ett jättebra sätt att bevara det som är bra och fortsätta såhär. De snabba hästarna kan fortsätta tränas och bli ännu snabbare.
Källkritik
Mycket information hittade jag på NE. NE är ett kunskapsföretag vars uppgift är att tillhandahålla fakta. Detta riktar sig egentligen till vem som helst och används dessutom mycket i skolor. Därför är det en säker källa. Lärare rekommenderar alltid NE när vi ska leta reda på fakta och det skulle de aldrig gjort om man inte kunde lita på NE. Sidan kontrolleras regelbundet så att faktan man läser fortfarande stämmer. Syftet med NE är endast att informera. Det är alltså inte en sida som vill få oss att tycka något speciellt, utan talar bara om hur det är. Även det gör att jag kan lita på det som står. En av författarna till texten jag läste, Jörgen Malmquist, har varit läkare och borde därför ha en del koll på sånt här. Den andra författaren, Ulf Pettersson, är forskare inom just genetik, så honom litar jag också på.
Jag använde mig även av SO-rummet. Nu jobbar vi i och för sig med NO, men just genetik har även med SO att göra. Det fanns dessutom en lång text där om just detta. SO-rummet är en sida skapad för elever av lärare. Det är en samling med läkar till olika texter om de fyra samhällsorienterade ämnena. Sidan hänvisar bara till kontrollerade länkar och därför litar jag på informationen jag hittat där. SO-rummets syfte är att göra skolarbetet enklare genom att både samla egna texter och länka till de bästa svenska artiklarna som finns att hitta på internet. Just den artikeln jag läste var en av SO-rummets egna och redigerades senast i början av 2015. Alltså är det fortfarande relevant. En del fakta var dessutom samma som i NE, vilket gör båda två mer trovärdiga.
En mindre trovärdig källa var en blogg där niondeklassare argumenterade för och emot kloning. Den är givetvis inte trovärdig eftersom den är skriven av ungdomar utan större erfarenheter av ämnet. Anledningen till att jag ändå valde att använda mig av denna källa är att den var helt perfekt för att hitta bra känsloargument. När man använder sig av känsloargument behöver man inte lika mycket fakta, utan man kan använda sin egen hjärna och tänka hur man själv skulle känna i olika situationer. Sådana argument handlar verkligen om att påverka läsaren och kan vara väldigt effektiva ibland. Texterna jag läste skrevs 2014, vilket inte är så värst länge sedan. Eleverna som skrivit har angivit källorna de använt sig av. Flera använde wikipedia, som är en relativt säker källa, så trots att man inte kan lita på eleverna kan man nästan alltid lita på vad wikipedia säger.
