Mänskliga rättigheter

*Hur, när och varför bildades FN?

Efter andra världskriget var världen kaos. På bara ett par år hade två världskrig ägt rum och mycket av världen var förstörd. Städer var bombade, länder var fattiga och folk var osams. Men en sak som de flesta var överens om var att det inte gick att föra mer krig nu. Tidigare hade organisationen NF (nationernas förbund) bildats på initiativ från USA. Tanken med den organisationen var att stoppa andra världskriget. Men det funkade inte eftersom USA bytte president och de plötsligt inte var intresserade av att vara med längre. NF misslyckades och det blev krig. Så efteråt gjordes ett nytt försök att bygga upp världen. Världen var tvungen att samarbeta och den nya organisationen FN (förenta nationerna) bildades 1945. Det var segrarmakterna USA, Storbritannien, Sovjetunionen, Frankrike och Kina som bidrog till att detta hände. 

   Under kriget hade folkgrupper förtryckts och vissa hade blivit mindre värda än andra. Nu var det dags att göra något åt det. På grund av Förintelsen och andra hemskheter från kriget blev FN:s viktigaste uppgift att sammanställa vilka rättigheter alla människor skulle ha för att må bra. Detta resulterade i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den här deklarationen består av 30 olika artiklar och har översatts till många språk. Att ett land ansluter sig till FN innebär inte att de blir straffade ifall de inte följer deklarationen. Men de måste hela tiden göra sitt bästa för att det som står där. Deklarationen är alltså mer som en norm än en lag. 

   Det finns dock mindre grupper av rättigheter som FN infört. De kallas för konventioner och ett exempel som många känner till är barnkonventionen. Länder som ansluter sig till en konvention har en skyldighet att se till att det som står där följs och de måste därför skriva in den i sina egna lagar. Detta innebär att folk som bryter nog konventionen kan bli straffade för det. 

   De flesta länder i världen är idag med i FN. Detta skapar en samhörigt nationer emellan och visar på att vi alla i grunden är lika, oavsett etnicitet. 

*Vad innebär diskriminering och vilka är grunderna för diskriminering i Sverige?

Diskriminering är när en eller flera personer skiljer på människor av anledningar som inte har med talanger att göra. Begreppet diskriminering ses som något negativt och när man pratar om diskriminering är det underförstått att det innebär att någon har det dåligt på grund av det. Att skilja på människor på grund av talang ses inte som diskriminering. Ett exempel: Om två personer söker ett jobb och den ena är mycket mer erfaren, samt har ett bra CV är det inte diskriminering att anställa den personen. Men om två personer söker ett jobb och den ena nekas jobbet på grund av att hen har utländsk bakgrund är det diskriminering. Närmare bestämt etnisk diskriminering. Ett annat exempel på diskriminering är det som skedde under förintelsen. Judarna blev diskriminerade eftersom att de var just judar. Även om de var välutbildade och smartare än icke-judar blev de illa behandlade. 

   Det kan finnas olika anledningar till diskriminering. En förklaring är att folk helt enkelt är rädda för allt utom just sig själva. De vet inte hur de ska förhålla sig till människor som är annorlunda och löser det helt enkelt genom att hata dem. En annan anledning är att man ålkar sig själv lite för mycket. Av alla typer av människor som finns i världen favoriserar man ofta sig själv och anser att den man själv är är bäst. Det kan leda till att man ser ner på andra istället för att acceptera alla som de är. 

   Det finns även olika typer av diskriminering. En av de absolut mest förekommande är etnisk diskriminering, vilket innebär att diskriminera någon på grund av var hen kommer ifrån. Ett annat ord för ungefär damm sak är racism. Tyvärr börjar politiker med en aning racistiska åsikter få mer makt i världens olika länder. Inte för att hänga ut någon, men USA:s president vill till exempel bygga en mur för att mexikaner inte ska kunna komma in i landet. Han vill dessutom inte ha några muslimer i sit land. Ett annat exempel är att ett av de största partierna i Sverige är främlingsfientligt och inte vill ta emot flyktingar. Man skyller på att flyktingar bara kommer med kriminalitet och våld. Men om man testa att behandla dem med respekt istället för hat är jag ganska säker på att den kriminaliteten skulle minska… 

   Könsdiskriminering är också vanligt. Det har blivit bättre med åren. Förr hade kvinnor inte ens rösträtt och nu får de till och med lov att ha samma jobb som män. Men en typ av könsdiskriminering är att en kvinna ofta får lägre betalt jämfört med en man som utför samma arbete. Jag vill egentligen inte klaga så mycket angående könsdiskriminering, för överlag så tycker jag att saker och ting har blivit mycket bättre. I de kretsar jag rör mig i uppfattar jag inte att det är så vanligt att diskriminera folk på grund av kön.

   Man kan också vända på det, för män blir också en aning diskriminerade i samhället. När det handlar om att vara med i försvaret och delta i krig blir fler män än kvinnor kallade. En del av dem vill det, men det finns också de som tvingas till det just för att de är män. jag tycker verkligen inte det är okej att folk tvingas ut i livsfarliga situationer för att de har ett visst kön. 

   I Sveriges lag står det att man inte får diskriminera någon på grund av kön, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsvariation eller ålder. 

*a Redogör för vad en nationell minoritet är.

En nationell minoritet är en grupp människor med annan kultur, seder och riter än de flesta i landet. Just ordet minoritet betyder ungefär ”en liten grupp”. Det är ofta den nationella minoritetsgruppen som bott i landet längst och är alltså urbefolkningen. Ett exempel på det är aboriginerna i Australien. Ofta är de nationella minoriteterna utsatta och lägre ställda än andra av landets medborgare. Detta har givetvis blivit bättre med tiden och idag ska samerna, i alla fall på pappret, ha samma rättigheter som alla andra i Sverige.

*b Varför räknas samerna som ett urfolk?

Samerna är ett urfolk eftersom de bodde i Norden redan innan statsgränserna mellan Sverige, Norge och Finland skapades. Samerna har under en lång tid blivit väldigt utsatta i Sverige och förr var de tvungna att gå i speciella skolor där undervisningen hölls på svenska. De ansågs vara mindre värda och var förtryckta i samhället. Allt detta trots att samerna faktiskt var de som var här först. Egentligen var det vi som inkräktade på deras mark. Samerna pratar samiska, som tillhör samma språk som finska. De har numera sin egen flagga, som har samma färger som deras traditionella dräkt.

*c Resonera kring vilka anledningar det finns att klassificera ett folk som nationellt minoritetsfolk.

Det kan kännas skönt att veta att man faktiskt är en del av något när man inte är som alla andra runt omkring. Vi kan ta judarna som exempel. Efter världskrigens tid hade judarna kränkts fruktansvärt mycket och de var dessutom utspridda över hela världen. Trots att staten Israel bildades som judarnas land var det långt ifrån alla som flyttade dit. Familjer kanske hade bott på samma plats i flera generationer och var inte så pigga på att flytta till ett annat land. På vissa platser fanns många judar och istället för att de ska klassas som utstötta kan de klassas som nationella minoriteter. Ett exempel på en plats med många judar är USA. Just att en folkgrupp har blivit kränkt i många år kan också vara en anledning att ge dem plats i samhället. På något sätt känns det mer på riktigt när svenskarna har erkänt exempelvis samerna som ett eget folk. Det blir mycket lättare när man accepterar att de har sitt eget språk och område, sin egen flagga och sina egna seder. 

*Ge tre exempel på hur mänskliga rättigheter kränks i världen.

Varje dag märks det att vi inte följer de mänskliga rättigheterna. Ifall vi alla följde dem skulle det inte finnas så mycket dåliga nyheter i TV och tidningar. Till att börja med så kränks de mänskliga rättigheterna genom att folk i världen svälter. Det har blivit bättre eftersom olika hjälporganisationer har samlat in pengar för att kunna finansiera mat och bostad till utsatta människor. Exempel på organisationer som jobbar för att människor ska få det bättre är rädda barnen och röda korset. Men trots att det finns folk som hjälper krävs det mer för att helt utrota svälten. Mycket har med kedjereaktioner. Det börjar med att de rika utnyttjar världens resurser för att få leva så gott som möjligt. Vi använder för mycket fossila bränslen, reser för mycket och importerar varor långt bort ifrån. Detta leder till miljöförstöring och i takt med att miljön försämras förändras också klimatet. Risken för naturkatastrofer ökar och när olyckan väl är framme drabbas de fattiga hårdast. Deras mindre starka bostäder förstörs och skördar går förlorade. När folk förlorar både mat och husrum måste det finnas hjälp att få. Men i och med att det finns så mycket fattigdom i världen är det omöjligt att hjälpa alla. Därför behövs en större förändring där vi dessutom tar tag i miljöproblemen för att förbättra världen långsiktigt.

   Ett annat exempel på hur de mänskliga rättigheterna kränks är all orättvisa som finns i världen. Vissa grupper är värda mer än andra och de som står högst upp på listan är vita, rika män. Exempel på grupper som får stå ut med mycket hat är folk med andra hudfärger än vit, HBTQ+ personer, fattiga människor och även kvinnor. Självklart är framför allt kvinnornas situation relativt okej nu. Vi har rösträtt och vi får lov att ha samma jobb som män. Men vi är fortfarande underbetalda. Och om kvinnor var lika mycket värda som män skulle vi inte höra om så många våldtäkter varje dag. Om alla människor var lika mycket värda skulle det inte finnas så mycket kvinnohat. Attacker mot HBTQ+ personer, så som den i Orlando skulle inte heller finnas. Och om det inte fanns racism hade partier som Sverigedemokraterna aldrig kunnat växa sig så stora.

   Det tredje exemplet är hur barn far illa av olika anledningar. Det kan vara allt från att bli mobbad i skolan till att bli slagen hemma. Det står att man alltid ska tänka på barnets bästa. Att slå sitt barn verkar vara en väldigt dålig metod för att få hen att må bra. Det är även så att barn tvingas arbeta på många platser i världen. Inte nog med att de måste jobba, de får knappt lön heller. Det viktigaste är att barn faktiskt har rätt att vara barn. En bra uppväxt lägger grunden för att man ska bli en bra människa som vuxen. För om en förälder till exempel slår ett barn kommer barnet till sist tro att det är så man ska göra och att det är rätt. Det leder till att hen slår sina egna barn senare, eftersom hen inte vet bättre. Våld är aldrig en bra lösning och därför är det bra att vi lär oss om sådant i skolan så att alla verkligen förstår och får fler källor än bara föräldrar. 

*Resonera kring vilka fördelar en frivilligorganisation som arbetar för de mänskliga rättigheterna (t.ex. Röda Korset) kan ha jämfört med en mellanstatlig organisation (t.ex. FN) när det gäller att nå ut och vara effektiv.

Organisationer som inte är statliga har större möjlighet att faktiskt komma ut i fältet och uppleva vad som händer i världen. De finns alltså mer på plats för att ge direkt hjälp. Den informationen som de samlar på sig kan de sedan ge till organisationer som FN, eftersom de kan ha nytta av att veta hur läget är. Det är också enklare att ta beslut i frivilligorganisationer eftersom de inte måste gå omvägen via staten på samma sätt som FN behöver. Men en fördel som FN har är att det är lättare för dem att ha tydliga mål och faktiskt göra mer skillnad. FN finns till för att skapa ett samarbete mellan olika länder. Organisationer som Röda korset har inte riktigt samma syfte och bidrar inte med lika mycket sammanhållning som FN. De kan dock, som sagt inte göra så mycket i fältet. De har andra viktiga uppgifter, som att se till att lagar följs och att länder som skriver på olika avtal verkligen gör sitt bästa för att hålla vad de lovar. 

   Röda korset har en massa religiösa symboler. Dels så är korset en kristen symbol (men man kan också tolka det som en hyllning till grundaren av Röda korset, eftersom han var schweizare). Det finns i alla fall också en röd halvmåne, som används i muslimska länder. Israels nationella förening har även en röd davidsstjärna. Röda svastikan har använts på försök i Indien och Sri Lanka. Att använda religiösa symboler i sådana här sammanhang kan ha både för- och nackdelar. Det är bra för att man då visar att det här är en organisation som kan involvera vilken religion som helst. Det kan också vara ett sätt att locka till sig fler när de ser sin egen religiösa symbol. Men samtidigt kan det också skrämma iväg ateister. Många vill inte binda sig till någon religion över huvud taget och väljer därför bort Röda korset, trots att den organisationens syfte inte har med religion att göra. Vissa människor tycker också illa om andras religioner. Till exempel som att en del kristna inte gillar muslimer. Därför kan de också välja bort organisationen för att de ser en annan religions symbol.

   Personligen tror jag att religion och hjälporganisationer borde försöka hållas lite isär. Om man är religiöst och politiskt obunden får man ofta med sig många olika typer av människor. Jag menar dock inte att religiösa församlingar inte får lov att göra nytta i världen. Det finns jättemånga församlingar som samlar in pengar för att skänka till olika välgörande projekt. 

   På ungefär samma sätt så kan det också vara bra för Röda korset att de inte är bundna till något speciellt land. Det är väldigt många länder i världen som är i konflikter med varandra och det är lättare att få folk med sig om organisationen tillhör alla. Givetvis måste grundaren ha tillhört ett speciellt land, men idag finns Röda korset i mer än 100 länder. Att binda sig till ett visst land kan också ha fördelar. Länderna i frågas styre kanske då är mer villiga att stötta organisationen med pengar. Det ligger mer i deras intresse att det går bra för organisationen. 

*Hur kränks mänskliga rättigheter i diktaturer respektive demokratier? Besvara frågan genom att välja och jämföra två specifika länder, en diktatur och en demokrati.

Sverige är en demokrati eftersom vi själva får rösta fram vem vi vill ska styra landet. Men ändå kränks mänskliga rättigheter här. Men saken är att mycket av det som händer göms undan och hamnar i skuggan av allt bra som Sverige har. Ett exempel på hur rättigheterna kränks är alla fall all misshandel och alla rån vi hör om. Dels får sådana händelser direkta konsekvenser, som till exempel att offret i fråga kan få skador. Det är, som bekant, inte tillåtet att skada en annan människa. Men en konsekvens som kommer senare kan vara att man inte längre känner sig tillräckligt trygg för att vara ute ensam, eller till och med att bo kvar i sitt område. I FN:s deklaration står det att alla ska kunna känna sig trygga där de bor, vilket innebär att rättigheterna kränks i ett sådant här fall. Ifall Sveriges invånare följt deklarationen om de mänskliga rättigheterna skulle det inte heller finnas någon mobbing eller kränkningar på nätet. Internet är idag det enklaste, snabbaste och vanligaste sättet att skada en annan människa psykiskt. Jag har själv varit med om det. Ofta är det svårt att spåra vilka det är som ligger bakom det och därför kan de bara fortsätta så längre de vill. Att kränka andra är också ett brott, men det är också ett väldigt svårt brott att förhindra. Det är svårt att sätta spärrar för vad folk får skriva och det finns nästan alltid sätt att ta sig runt gränserna. 

   När man funderar på det så är det faktiskt väldigt illa med de mänskliga rättigheter även här, i ett av de rikaste och mest demokratiska länderna. Men det är ännu värre i andra länder. Jag har valt att använda Kina som ett exempel. De som styr där kallar inte sitt land för en diktatur, men det är precis vad det är. Visst har de val som folk får rösta i, men de har bara ett parti att rösta på, nämligen kommunistpartiet. I kina kränks på så sätt yttrandefriheten, det vill säga rättigheten att få ha sina egna åsikter och även uttrycka dem.

   Trots att det finns lagar som förbjuder det blir fångar misshandlade, religionsfriheten och rätten att bestämma över sig själv obefintlig. För att folk bara ska få ha ett barn blir kvinnor tvingade att göra abort och män blir steriliserade. En annan sak är att det inte är ovanligt med dödsstraff. Kina avrättar fler människor än något annat land. Jag har svårt att tro att det är nödvändigt, för många andra av världens länder klarar av att hålla samhället relativt stabilt utan att använda sig av dödsstraff. Det kan helt enkelt inte finnas så många brottslingar att så många måste dö. Men saken är att det är ett brott att tycka annorlunda än de ism styr. Anledningen till att de ändå lyckas hålla kvar på de här lagarna är att det är väldigt noga med vilken information som får spridas. Mer om det snart. 

   I och med de hårda lagarna finns det också stora klassskillnader. Kina är också ett väldigt tätbefolkat land, vilket leder till att där bor många typer av människor med olika förutsättningar. Kinas regering hävdar att de faktiskt har gjort framsteg angående de mänskliga rättigheter eftersom läskunnigheten och medellivslängden har ökat. Det kan dock diskuteras om det beror på att Kina blivit ett friare land eller att läkemedlen har blivit bättre… Regeringen menar också att bekämpningen av farliga naturkatastrofer är ett tecken på att fattiga människor håller på att få det bättre i landet. 

Kina försöker framställa sig själv som perfekt. De kan göra det för att det finns så mycket censur där. Olika webbplatser där det kan stå dåliga saker om det kommunistiska partiet tas bort och YouTube, Facebook och Wikipedia, som för oss är självklarheter, finns inte där. Istället har de egna varianter som är mycket granskade av staten. Detta leder till att kineserna bara får se en sida av det hela och det blir svårare att gå emot regeringen. Eftersom det är svårt att gå emot regeringen är det också svårt att göra skillnad i landet. För att göra Kina till en demokrati skulle det i princip krävas en statskupp. Skillnaden mellan Sverige och Kina är att nästan allt som händer här går att läsa om i tidningen dagen efter. Sveriges invånare får ta del av många sidor av politiken och vi får även uttrycka våra egna åsikter om vad som sker. Varje individ är viktig och fri. I kina är gruppen viktigare än individen och man får bara se världen ur en synvinkel. För att vara en diktatur är dock Kina relativt öppet, för om man jämför med Nordkorea har folket i Kina det bra. Men det kan ändå vara farligt att bli rebellisk. Nackdelen med att Sverige är så öppet för allas åsikter är att diskriminering av vissa grupper blir allt vanligare. Precis som jag nämnde i en tidigare fråga om diskriminering har vi vissa främlingsfientliga partier här och eftersom vi är så måna om att allas åsikter ska vara lika mycket värda är det svårt att hindra de som har mer rasistiska åsikter. Givetvis innebär yttrandefrihetsgrundlagen också att man inte får uttrycka åsikter som kan kränka andra, men om man är tillräckligt lömsk går det att ta sig runt lagarna (till viss del). Dessutom blir det lättare att få folk med sig om man framhäver saker som många håller med om, men håller det andra i bakgrunden. 

   Kina, å andra sidan, har inte samma öppenhet, men då kränker man människorna genom att inte låta dem tycka som de vill. 

För att sammanfatta det hela kan vi säga att rättigheter kränks i både diktaturer och demokratier, men att sättet det görs på varierar. Det är ungefär som att det blir extremt i båda parter, fast åt olika håll. Jag skulle dock vilja påstå att vi har det bättre i demokratierna eftersom friheten att få göra som man vill är grunden för att man ska kunna lita på sin regering och känna sig säker. Men ifall vi kollar på USA så har de gjort friheten till något extremt på ett annat håll eftersom de låter vem som helst ha ett vapen hemma. Det är liksom inte så konstigt att det blir så lättare för terrorister att skada samhället där. 

Jämförelser av religioner

Kristendomen, Buddhismen & Judendomen

Jag anser inte direkt att jag har en tro, för jag tycker att det är så jobbigt att ha åsikter om saker jag inte vet något om. Jag kan heller inte kalla mig ateist eftersom det inte med full säkerhet går att lösa livets allra största frågetecken med vetenskap heller. För hur mycket kunskap vi än har så kan vi inte resa tillbaks i tiden och ta reda på hur jorden faktiskt skapades. 

   Eftersom jag inte har någon tro kommer jag utgå från kristendomen. Det är den religionen jag är mest bekant med och har mest erfarenhet av. 

Mycket av det som kristendomen säger kan jag inte hålla med om eftersom tron i grunden bygger på att det finns en gud som skapade allt vi ser runt oss. Men samtidigt finns det delar av kristendomen som jag tycker är väldigt bra. Ett exempel på det är kollekten. Det är något som samlas in i kyrkan i samband med gudstjänster. Det varierar ofta var pengarna går till, men det är alltid välgörande ändamål. En sådan tradition tycker jag är väldigt bra eftersom det visar på att man ger upp något man kunde behållt för sig själv. Man ger till folk som behöver det mer än en själv samtidigt som man får en trevlig upplevelse i kyrkan. Även om man inte tror så särskilt mycket på det som prästen säger så kan det vara fint att exempelvis lyssna på musiken. Dessutom är det inte tvunget att man ska läsa med i trosbekännelsen eller ta nattvarden. Därför går det att vara icke troende och ändå vara i kyrkan. Personligen så sjunger jag i en kyrkokör som har framträdanden på gudstjänster ibland. Trots att texterna inte betyder så mycket för mig finns det en trevlig gemenskap när vi sjunger tillsammans. dessutom gillar jag musik i allmänhet och jag finner en annan mening i att sjunga de kristna låtarna.

  Något annat jag tycker är fint med kristendomen är fastan. Numera är det inte många som verkligen fastar innan påsk (i alla fall inte inom den protestantiska kyrkan), för inom just den här religionen har den biten försvunnit. Men fastan går ändå att genomföra på ett personligt sätt. från min kör har jag hört hur folk på olika sätt håller traditionen vid liv. Vissa sockerfastar till exempel. De äter alltså inga sötsaker innan påsk. Vissa använder sig av en liten sparbössa där de kan lägga pengar varje dag och sedan skänka till välgörenhet vid påsk. Båda de här sakerna är exempel på hur man ger upp något av det som annars är något självklart för oss rika människor. De här personliga traditionerna kan även folk som inte är kristna ha, trots att de i grunden handlar om religionen. Inom vissa delar av kristendomen är fastan fortfarande viktig.

Men det finns också saker jag inte kan hålla med om. Många kristna menar att exempelvis abort är fel eftersom det är det samma som mord. Jag förstår deras argument, för den individen som är påväg att växa fram kan inte hjälpa på vilket sätt den blev till. Även om föräldrarna var oförsiktiga och graviditeten är oönskad, så har fostret lika stor rätt att leva som vilket annat foster som helst. Oavsett förutsättningarna ska alla vara välkomna på jorden. Dessutom är det så att vi som lever idag förmodligen är väldigt glada att våra föräldrar inte valde att göra abort när det var vi som låg i magen. 

  Men trots att argumenten mot fri abort är bra så håller jag inte med. För när jag lever mig in i situationen att vara ofrivilligt gravid så får jag nästan panik. Bara för att jag varit oförsiktig en gång ska jag inte behöva straffas för det i nio månader och vara oförmögen att göra något åt det. Om barnet dessutom blivit till genom en våldtäkt är det ännu värre. Då är det verkligen inte mitt fel och då ska jag kunna bestämma över min egen kropp. 

  Jag är medveten om att det inte direkt måste vara en religiös tanke att abort är fel. Men det är många kristna som tycker så och de stödjer sina åsikter med hjälp av religionen. 

  En annan sak många kristna är emot är HBTQ+. Det står i bibeln att en man inte ska ligga med en annan man så som han ligger med en kvinna, men jag håller verkligen inte med. För det första så är det så att bibeln skrevs för otroligt många år sedan. Världen ser annorlunda ut nu, och det går inte att leva fullt ut efter bibeln längre. För samhället är i en ständig förändring. För det andra så står det också i bibeln att alla människor är lika mycket värda. Det säger helt enkelt emot sig självt. 

Hur fungerar min vardag som kristen då? Egentligen påverkar religionen inte mig så mycket i min vardag i skolan. Jag kan äta precis samma saker som alla andra elever. Om jag varit till exempel jude hade jag behövt äta mat som är kosher. Sådana regler finns inte i kristendomen. Jag måste heller inte be så ofta som exempelvis en muslim. De ska be fem gånger om dagen. Men min tro måste hela tiden vara närvarande när jag reflekterar över hur jag ska göra i olika situationer. Om jag vill komma till himlen när jag dör måste jag se till att vara en god människa och behandla alla med respekt. Trots att herren kan förlåta mina synder när jag ber om det är det givetvis bättre att inte synda från första början. Kristendomen är en religion som har mycket med ens egna etiska tänkande att göra och det är just därför min tro alltid måste finnas i bakhuvudet när jag fattar beslut. 

  Jag är protestant och har inga problem med HBTQ+ eller kvinnliga präster. I min församling finns dessutom en kvinnlig präst och jag går till kyrkan varje söndag. Under gudstjänsten läser man bland annat trosbekännelsen, tar del av nattvarden och lyssnar på prästens predikan. Det är viktigt att visa respekt under gudstjänsten och att verkligen mena sitt ”förlåt” när man ber. 

   Vissa söndagar är jag själv med och sjunger i kyrkan eftersom jag är med i församlingens ungdomskör. Vi övar en gång i veckan och även under de stunderna kan jag känna en samhörighet med gud. Därför känner jag inte ett behov av att be flera gånger om dagen. Fast ibland när något extra jobbigt eller svårt händer kan det ändå vara skönt att ha en stund för sig själv och bara tänka på gud. Det är för att trösta, lugna och värna om oss människor som han finns överallt hos oss. 

   Men en del saker i vardagen påverkas givetvis av min religion. Hela familjen är djupt troende och jag lever därför ett lite striktare liv än mina kompisar i skolan. Mina föräldrar ser hårdare på regler och mina kompisar får göra saker jag bara kan drömma om. Om jag exempelvis drack alkohol skulle det vara en stor synd. Att dricka alkohol skulle inte bara betyda att jag svek mina förädlar, utan också att jag svek gud. För jag är ju för ung. Mina föräldrar sätter de här reglerna för att skydda mig och göra mig till en bättre människa. Trots att jag inte är lika fri vet jag att det är för mitt eget bästa och en dag kommer jag tacka mina föräldrar. Något annat jag kan ta upp på tal om mina föräldrar är att vi brukar be bordsbön innan middagen. Mina föräldrar brukar turas om att hålla i bönen och de tackar då gud för att de fått mat. Men de brukar också uttrycka sin tacksamhet för att de får sitta vid bordet med vår fina familj och att de får ta del av den här gemenskapen som finns genom religionen. Jag brukar inte be någon bordsbön när jag äter i skolan. För det första så skulle folk tycka att jag var konstig och för det andra så känns det fel att försöka be när det är så mycket stress runt omkring. När jag ber vill jag att det ska vara möjligt att koppla av och inte behöva tänka på allt annat. 

   På något sätt känns det som om kristendomen har blivit lite tabubelagd och det är därför jag inte utövar min religion så mycket i skolan. Visst är kristendomen ändå den mest accepterade religionen i Sverige, men nu när det har kommit så mycket vetenskaplig forskning tycker många att det är löjligt att tro på något annat än ren fakta. Därför vågar jag inte riktigt gå ut med min tro, utan låter den stanna hemma och i kyrkan. Men jag är hela tiden medveten om den inne i mig själv och den hjälper mig att bemöta andra människor på ett bra sätt.

Nu ska jag jämföra kristendomen med andra religioner. Vi kan exempelvis titta på hur fastan ser ut i kristendomen, jämfört med i buddhismen och judendomen. Buddhistiska munkar fastar ofta varje dag efter klockan 12. De äter överhuvud taget inte så mycket eftersom de inte får äga något. När munkar får mat är det andra buddhister som ger det till dem. De får alltså inte själv ta för sig av någonting utan måste få det tilldelat till sig. Men hela den buddhistiska tanken med att man inte ska äga mer än precis det som är tillräckligt kan också tolkas som en typ av fasta. Som jag tidigare nämnde angående kristendomen kan fastan vara ett sätt att ge upp sådant man egentligen inte behöver. Det är ett sätt att visa tacksamhet för vad man har. På samma sätt visar buddhister att man kan ha ett bra liv utan att leva i överflöd. Eftersom buddhister inte får lov att döda någon levande varelse väljer många att bli vegetarianer. Att inte äta kött kan också ses som någon slags fasta eftersom det innebär att avstå från något. Vissa buddhister äter ändå kött eftersom det inte är de själva som slaktat/jagat djuren. Personligen tycker jag inte att det ena är bättre än det andra eftersom jag själv äter kött. Men jag vet också att det är både hälsosamt och mer etiskt rätt mot djuren att vara vegetarian. Därför beundrar jag de som klarar av det och tycker att det är ett bra val. 

   Judar har en speciell tid när de fastar. Tio dagar efter nyår infaller helgen som kallas yom kippur. Under dagarna mellan nyår och yom kippur är det meningen att judarna ska tänka igenom det senaste året och ångra de synder de begått. Om andra farit illa på grund av något man gjort ska man be om förlåtelse och ställa saker och ting tillrätta, men man ska också säga förlåt till gud. Eftersom detta är en tid då man visar vördnad och inte ska ha något begär totalfastar judarna. När själva försoningsdagen passerat har gud förlåtit dem som uppriktigt ångrat sina synder. 

   Judarnas fasta känns mer sträng än vad kristendomens fasta gör. För buddhistmunkar är det givetvis också strängt, men för ”vanliga” buddhister är det nog inte lika tvunget vad man måste och inte måste. Men trots att fastan ser olika ut är syftet med den detsamma. Syftet är att spendera tid och lägga kraft på viktigare saker än begär. Alla sätt att fasta har både för- och nackdelar. Det bra med judendomen är att det finns tydligare riktlinjer för hur fastan går till och att man kan känna en gemenskap i alla alla gör på samma sätt. Inom kristendomen är det inte säkert att den gemenskapen finns, men man är också friare att välja ett sätt som passar en själv. 

Något annat jag ska jämföra är de heliga byggnaderna inom de olika religionerna. Kristendomen har kyrkor, dit församlingen kommer under gudstjänster på söndagarna. Det är alltså en samlingsplats där kristna träffas. Men man kan också gå dit nästan när som helst (när där är öppet) för att själv sitta och tänka, tända ljus etc… Judendomen har istället synagogor. Kyrkor och synagogor är lika varandra och har samma syfte, men detaljerna är givetvis annorlunda. Det finns olika sorters kristna, till exempel protestanter och katoliker. Inom de enskilda grupperna är traditionerna lika varandra från kyrka till kyrka. Det finns länder där normen är att vara kristen. Därför fungerar saker och ting likadant överallt i landet. Men judendomen är utspridd över hela världen och religionen har tolkats olika. Därför skiljer många traditioner sig åt. I en del judiska församlingar delar man upp män och kvinnor så att männen sitter nere i synagogan, medan kvinnorna är på läktarna. Men i andra församlingar sitter alla tillsammans. 

   En likhet mellan religionerna är att präster/rabbiner predikar om sådant som är viktigt idag. Rabbiner är judendomens motsvarighet till präster och de är med under gudstjänsterna. Predikan blandas också med läsning ur de heliga skrifterna. Inom kristendomen är det bibeln och inom judendomen är det toran. Precis som vissa delar av judendomen inte vill att män och kvinnor ska sitta tillsammans är det också vissa som inte tycker att det är lämpligt för kvinnor att vara rabbiner. Likadant är det i kristendomen. I min egen församling finns bland annat en kvinnlig präst, men för katoliker skulle det vara otänkbart. Vi protestanter, som är vana vid att alla kan vara präster, kan tycka att det är diskriminerande, men för vissa grupper är det väldigt viktigt att hålla fast vid de gamla traditionerna. 

Om vi ska få in buddhismen i resonemanget så har de olika sorters heliga byggnader. En av dem heter stupa. Det som är speciellt med stupor är att de kan vara mycket stora och präktiga och stå på offentliga platser, men också vara så små att de får plats på en hylla i hemmet. Det gör ingenting att de är så små eftersom man vanligtvis inte går in i stupor överhuvudtaget. Inte ens i de stora. Det sägs att Buddha ville att man skulle bränna honom och sedan lägga resterna av honom i en stupa. Det är därför byggnaden är så helig. Det kan även finnas statyer av Buddha, samt andra heliga föremål i stupor. På vissa ställen sägs det att det finns hårstrån och andra kroppsdelar från Buddha. Sådana föremål kallas reliker. Stupor som finns på platser där viktiga händelser ägt rum och stupor som innehåller reliker är ofta mål för pilgrimsresor. 

   En likhet mellan stupor, kyrkor och synagogor är att människor kan komma dit för att be eller tänka. Det ger bra karma för en buddhist att komma till stupor och även inom judendomen och kristendomen blir man en bättre troende människa om man kommer på gudstjänsterna. Men en likhet som speciellt gäller synagogor och stupor är att man kan komma dit för att studera och lära sig om de heliga skrifterna. Synagogor kallas ibland av judar för ”shul”. Det betyder skola och innebär att synagogan är en plats dit man kan komma för att lära sig mer om hur man kan leva för att vara en god jude. 

  En stor skillnad mellan stupor och de andra heliga byggnaderna är just att man inte kan gå in i stupor. Det är inte precis vanligt att en kristen familj har en pytteliten kyrka i sitt hem, men inom buddhismen är det fint att ha det. Men ändå är byggnaderna ganska lika och i de flesta fallen är de ståtliga så att människorna kan se upp på dem och verkligen känna att de kommer närmre gud/Buddha när de är där.

I den här texten skriver jag som om jag är kristen. Det visar sig särskilt starkt i avsnittet där jag pratar om min vardag som troende. Ganska mycket av det som står där handlar inte om mig egentligen, utan jag har levt mig in i rollen som en kristen på Gunnesboskolan. Men eftersom jag skriver om vissa bitar, som till exempel min kör, är det lätt att förväxla sanningen med vad som är påhittat. Därför vill jag bara tydliggöra att personen jag skapat är en fiktiv karaktär, som hade kunnat vara jag ifall jag verkligen var kristen.

Buddhismen

*Jämför legenden om hur Siddharta Gautama blev Buddha med berättelserna om Jesus (se Berättelsen om Jesus och de första kristna) och Muhammed (se Muhammed – berättelsen om den siste profeten). Vilka likheter och skillnader finner du?

Till att börja med behöver vi lite fakta om Siddharta för att förstå vad han var för människa. Han föddes in i lyx och hans pappa ville skydda honom från allt som kunde störa hans tankar. Men en dag när han var ute och red såg han en gammal man. För första gången fick han uppleva ålderdom. På två andra ridturer såg han en sjuk och en död man. det fick Siddharta att inse at det fanns mer i livet än bara lyx. Därför provade han istället på livet i extrem fattigdom genom att vända sig till en speciell sorts munkar som kallas asketer. Siddharta livnärde sig på sex riskorn om dagen och han förstod att det sättet att leva inte heller skulle leda till upplysning. Därför satte han sig ner och mediterade och reste sig inte förrän han förstått mediagen med livet. Till sist förstod han att vägen till sanning handlade om att leva på ett sätt som tillgodosåg kroppens behov, men att man inte hade mer än man behövde. Att förstå det kallas att bli upplyst. Nu var han en Buddha. Under sitt liv fick han många lärljungar när han berättade om sina nya teorier och tankar. När han dog sägs det att han hamnade i tillståndet nirvana, vilket innebär att man slipper återfödas och förenas istället med världsalltet. 

   Berättelsen om Jesus tänker jag inte berätta lika ingående. Men han skapades av ett mirakel genom att Maria blev gravid utan att ha legat med någon. Enligt kristna skedde detta eftersom barnet skulle bli Messias. Messias är den härskare som ska befria folket och skapa rättvisa. När Jesus döpt sig började han predika för folk som fick många anhängare. Judarna trodde inte på att Jesus var Messias och det är där kristendom och judendom går skilda vägar. Det sägs att Jesus kunde bota sjuka och göra underverk. Slutligen blev han förrådd av en av sina lärljungar och korsfäst. Han uppstod för att sedan stiga upp mot himlen och försvinna från jorden för alltid. 

   Muhammed, som nog är den viktigaste personen inom islam, blev föräldralös tidigt. På Arabiska halvön på den tiden levde folk i olika stammar. Muhammed föddes in i en ”bra” stam, men de hade låg rang inom just den gruppen. Trots detta betraktades Muhammed som ett begåvat barn och en kristen munk sade att han skulle kunna bli profet när han växte upp. Ibland drog han sig undan och satte sig i en grotta för att fundera över livets frågor. En gång fick han en uppenbarelse när ängeln Gabriel talade till honom och sa åt honom att sprida till alla människor att det inte finns någon annan gud än Gud. Han fick ännu fler uppenbarelser och genom dessa händelser blev han profet. Långsamt skaffade han sig fler och fler anhängare och slutligen har islam en hel religion. Trots en del motgångar och förföljelser av religionens anhängare växte den sig större. Muhammed dog i en febersjukdom och begravdes i en moské i Medina. 

Så vad finns det då för likheter och skillnader mellan dessa tre religioner? Jo, Muhammed, Jesus och Siddharta var mycket viktiga inom sina religioner. Alla tre startade dessutom från noll. Visst, Siddharta var väldigt rik, men han var inte särskilt kunnig och visste inte mycket om livet förrän han kom ut i världen. Vad beträffar Jesus och Muhammed så var föddes de inte direkt in i någon stor roll från början. I och för sig så var Jesus redan utsedd av gud för att bli något stort. Men han fick själv jobba för att förstå världen och lära sig en massa på jorden.

   Jag anser att alla tre verkade jobba ganska hårt och målmedvetet för vad det trodde på. Det måste vara väldigt svårt att få så många människor med sig i något helt nytt, men de lyckades med det. Alla dessa tre religioner har dessutom brutit sig loss från liknande religioner. Kristendomen kommer från början från judendomen, vilket också islam gör. På samma sätt kommer buddhismen från hinduismen. En anledning till att bryta sig ur hinduismen var att de lägre kasterna var mycket mindre värda och därför inte var nöjda med sina platser i samhället. 

   Jag ser speciellt likheter mellan Muhammed och Buddha. Redan från början fanns det lärda människor som spådde att de skulle kunna komma långt i livet, om än på olika sätt. De båda drog sig dessutom undan för att fundera över livet. Muhammed i sin grotta och Siddharta vid ett träd. De spenderade båda lång tid där och slutligen blev de upplysta och hittade vad de sökte. 

   En likhet som gäller alla tre är att de kom i kontakt med någon form av övermänsklig kraft. Jesus utförde mirakel (dessutom var hans födelse ett mirakel), Buddha blev ett med världsalltet och Muhammed fick kontakt med en ängel. 

   Så när man funderar på det liknar religionernas viktiga personer varandra väldigt mycket.

Det var dock så att det som Muhammed, Jesus och Buddha kom fram till i sitt funderande inte liknade varandra. Trots att deras liv innehåller liknande händelser så är religionerna fortfarande olika. Det finns givetvis fler likheter mellan kristendomen och islam i och med att de är syskonreligioner. 

   En skillnad melon de tre personernas liv är att Muhammed och Jesus blev ganska uppmuntrade till sitt tänkande av ett antal personer nära dem. Siddharta blev däremot ifråntagen möjligheten att förstå världen redan som liten. Tack vare att hans pappa skyddade honom från att tänka på framtiden dröjde det lång tid innan han kom ut ur sin bubbla av trygghet. Detta bör dock ha gjort intryck på honom efteråt när han insåg hur blinda människor kan vara för världen. 

*Hur skiljer sig de två största riktningarna inom buddhismen från varandra?

De två riktningarna heter theravada och mahayana. Att buddhismen delades in i olika riktningar berodde på att folk tolkade religionen och Buddhas ord olika. Eftersom han var död gick det givetvis inte att fråga honom. Viktiga frågor som exempelvis vilka som har möjlighet att uppnå nirvana var det som separerade de olika riktningarna. 

Theravada: Detta är den äldsta formen och den verkar också vara lite mer strikt än mahayana. Människor som tillhör theravada tror att det bara finns en buddha i taget och att buddhan inte kan hjälpa människorna eftersom den har uppnått nirvana och därmed på något sätt är övermänsklig. Alla kan heller inte bli en buddha, utan det är bara de mest lärda munkarna och nunnorna som har den möjligheten. På grund av detta kallas den här läran ibland för ”den lilla farkosten” eftersom den bara får plats med ett visst antal personer åt gången. Den kallas även ”sydbuddhism” eftersom den har flest anhängare i södra Asien.

Mahayana: Den här formen av buddhism är lite mer öppen eftersom den har lite andra riktlinjer. Exempelvis så menar anhängarna att alla har möjlighet att uppnå nirvana när de dör. En del tror även att man inte ens måste vara troende buddhist för att uppnå det. Det kan alltså finnas många buddior på samma gång. Mahayana blir då ”den stora farkosten” eftersom där finns plats för alla. Jag skulle säga att den stora skillnaden mellan de två riktningarna är Buddhas roll. Inom mahayana menar man att Buddha valde att inte uppnå nirvana för att kunna stanna kvar och hjälpa andra. Men mer om det i nästa fråga. 

  Dessutom är det så att olika människor kan ta fördel av att tillhöra de olika inriktningarna. Om du är en lärd munk är det givetvis bättre för dig att tillhöra theravada eftersom det gör dig till en människa av lite högre rang. Motsatsen blir att det är ”bättre” för en lägre ställd människa att tillhöra 

   Mahayana kallas även för östbuddhism och nordbuddhism. 

*Vad är en bodhisattva? Vilka riktningar av buddhism talar om bodhisattvas? Finns det något motsvarande inom någon annan religion? Kan man jämföra med helgon inom delar av kristendomen eller kanske änglar inom islam?

Riktningen mahayana menar att Buddha visst hjälper människorna eftersom han gav upp nirvana. På så sätt kunde han stanna kvar. Men det har funnits andra som gjort liknande val genom historien. en person som avstår nirvana kallas en bodhisattva. Man kan likna bodhisattvas vid någon slags halvgudar eller änglar eftersom de är övermänskliga, men ändå inte gudar. Buddhister själva skulle inte se dem som gudar, men för utomstående människor kan det vara en bra liknelse. Det är förstås en stor uppoffring att avstå från det som är buddhisterna stora mål, så det är inte konstigt att de som är troende dyrkar dem. Ibland kan bodhisattvas vara viktigare än den faktiska Buddhan. 

*Vilken betydelse har tillflykten till de tre juvelerna för en troende buddhist? Hur tar det sig uttryck i en buddhists vardag?

De tre juvelerna är buddhismens motsvarighet till islams fem grundpelare. Det handlar alltså om saker man ska göra för att vara en god troende. Men precis som allt annat inom religion så är detta tolkningsbart. I vilket fall som helst så är de tre juvelerna läraren (Buddha), läran (Buddhas läror) och gemenskapen i församlingen. Ett sätt att tolka juvelerna är att se dem som en trappa. Man ska alltså börja med att intressera sig för Buddha. Sedan kan man börja fokusera på att förstå hans ord och slutligen ska man praktiskt utföra religionen med munkar/nunnor. Det är dock så att olika riktningar inom buddhismen tycker att en speciell juvel är den viktigaste. Exempelvis så är Buddha speciellt viktig inom mahayana eftersom de troende där speciellt poängterar Buddhas kärlek till människorna. 

  När man talar om juvelerna säger man att de troende tar sin tillflykt till dem. Det innebär att juvelerna är ett sätt att söka skydd och finna ro. 

Buddha

Buddha är det närmsta en gud som buddhisterna har. Han blir tillbedd trots att han teoretiskt sett inte är en gud. Det är vardag för många buddhister att be till Buddha och det tar sig uttryck i att troende människor ofta har altare och en staty av Buddha hemma. Dessutom görs det många pilgrimsresor/vallfärder. Det innebär att man reser till en helig plats i religiösa syften. När Buddha dog kremerades han och askan delades upp för att tas till olika viktiga platser. Dessutom sägs det att även hårlockar från honom finns bevarade. Därför är det många som reser långt för att få se allt detta och känna sig närvarande. Något annat som sker är speciella fester till Buddhas ära. Precis som kristendomen har julafton för att fira Jesus födelse finns det en buddhistisk högtid till minne av dagen då Buddha föddes. Man firar även två andra viktiga händelser i hans liv, nämligen upplysningen och inträdet i nirvana. Detta är egentligen inget exotiskt eftersom de flesta svenskar exempelvis firar påsk, som också i grunden är en religiös högtid. 

  Tron på Buddha påverkar alltså buddhister väldigt mycket i fråga om livsstil.

Läran (dharma)

Detta går in i de andra juvelerna ganska mycket, men det jag kan säga är att det finns två delar/nivåer av den. För alla människor gäller det bara att följa de buddhistiska levnadsreglerna och ge gåvor. Den andra nivån är endast till för munkar, nunnor och andra mycket lärda personer. De måste gå in på djupet och förstå den åttafaldiga vägen, samt de fyra ädla sanningarna. Juvelen dharma är speciellt viktig för människorna inom theravada. Det är inte så konstigt eftersom de ju tror på att munkar och nunnor är de enda som kan uppnå nirvana och av den anledningen måste förstå mer än andra människor.

Munk- eller nunneförsamling (Sangha)

Det finns kloster där munkar och nunnor arbetar. Deras uppgift är att föra läran vidare till nästa generation och därför är det vanligt att barn kommer till kloster för att prova på livet där. 

  Livet som munk/nunna är ganska hårt, så det tar verkligen uttryck i en människas liv. De har tio regler som de ska följa. De får inte stjäla, ljuga eller döda. Inte ha sex, dricka alkohol eller äta sent. De får inte heller leva i lyx, inte ha någon form av underhållning, inte sova i bekväma sängar och inte ha några pengar. Hur får de då mat om de inte har pengar? Jo, det är så att ”vanliga” buddhister skänker mat till dem. Så på det sättet påverkar munk- och nunnelivet även andra troende människor.  Dessutom gäller en del av de tio reglerna även för de vanliga människorna. Eftersom det inte är tillåtet att döda är därför många buddhister vegetarianer. 

*På vilka olika sätt har buddhismens tankar nått västvärlden? Vilket sätt tror du 

har haft störst betydelse?

Det allra tydligaste exemplet på hur buddhismen påverkat västvärlden måste vara tanken om att lösa saker med fred och att behandla sina medmänniskor väl. Tanken om karma blev till exempel viktig för de amerikanska soldaterna under krig som till exempel Koreakriget och andra världskriget. På något sätt känns det som ett rättvist system eftersom det går ut på att människor som beter sig bra också kommer få det bra i framtiden. Den tanken finns givetvis i andra religioner också. Inom kristendomen ska man också vara god eftersom kan kommer till himlen då. Men saken är att tanken om karma går att applicera på livet utan att blanda in någon gud. Det är därför jag tror att karma har blivit något väsentligt även för icke-buddhister/hunduer (speciellt människor som inte har någon religion alls). Det är till exempel inte ovanligt att en helt vanlig svensk pratar om att goda gärningar ger bra karma, och därmed tur i framtiden. 

   Men det finns också många i västvärlden som har tagit detta ännu ett steg längre. Folk konverterar till buddhismen för att de tycker att religionen har bra tankar som är vettiga att leva efter. Folk härifrån som konverterar väljer ofta att bara leva efter en del av läran. Därför är brukar de asiatiska buddhisterna som invandrat hit inte ha något med de ”nya” buddhisterna att göra. De har så olika uppfattningar om religionen. Jag tror att många av de som konverterar ser buddhismen som en filosofi mer än en religion. Faktumet att buddhismen inte har någon egentlig gud tror jag bidrar till det. Det är därför lättare att bortse från de mer religiösa bitarna av läran. Om man jämför med kristendomen så handlar allting i grund och botten om att gud skapade världen och att han finns överallt. Inom buddismen finns det inte ens någon skapelseberättelse och därför är det nog lättare för icke-troende människor att ta in. Dalai Lama har sagt såhär: 

Ur en synvinkel är buddhismen en religion. Från en annan är den en vetenskap och inte en religion. Buddhismen kan vara en bro mellan dessa två uppfattningar

Det stärker min teori och därför tror jag att idén om karma och att vara god mot andra är den delen av buddhismen som haft störst betydelse för västvärlden.

En annan sak som dock nått oss är berättelserna om platsen Shangri-La. Det var från början en bok av författaren James Hilton. Han berättade om platsen och sade att den var som ett paradis. Den skulle finnas någonstans i Himalaya och de som bodde där blev väldigt gamla. Detta påverkade icke-buddhister positivt i och med att deras uppfattning om religionen förändrades till det bättre. Många har försökt hitta platsen som Hilton fick sin inspiration från. 

*Förklara begreppet diaspora. Känner du igen det från någon annan religion?

Diaspora betyder att folk som kommer från en plats väljer att bosätta sig någon annanstans, bland en annan typ av människor. Som jag redan pratat om finns det inte bara buddhister i Asien, utan många har av olika anledningar kommit till andra länder. De buddhister som lever i västvärlden upplever ofta att religionen är en ännu större del av deras liv än den var när de bodde i Asien. Det beror på att de är så lågni bort från sin vanliga kultur. På så sätt blir religionen ett sätt att hålla fast vid sin identitet och sina gamla seder. 

   Det tydligaste exemplet på en annan religion som är utspridd över världen måste vara judendomen. Judar har under historien varit väldigt förtryckta av andra människor och det visade sig särskilt under andra världskriget när nazisterna dödade dem utan att ens blinka. När kriget var över var världen skyldig judarna en ursäkt och de fick då sitt eget land, Israel. När judendomen bildades bodde de flesta judarna där, men som jag precis sade förändrades det bland annat på grund av kriget. Den moderna staten Israel bildades alltså 1948. Trots att det ska vara judarnas eget land bor de flesta som tillhör religionen utanför landet, det vill säga i diasporan. Hela världen utanför Israel är, för dem, diasporan. Att judarna inte bor i Israel har många orsaker. Men det kan vara så att de inte känner sig hemma där eftersom de inte har bott där tidigare. Om en judefamilj alltid bott i USA är det mer logiskt att de stannar där än att de flyttar så långt bort. 

Hinduismen

*Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen är förmodligen vår världs äldsta religion. Därför vet man inte heller sådär jättemycket om hur den faktiskt uppkom från början eftersom skrifter från den tiden är svåra att tyda. Dessutom fanns det säkert mycket som inte är bevarat och har försvunnit i och med årens gång. Det man vet är att det kom ett folkslag som kallades indoarier till Indien ca 1500 f.v.t. De tankar som de hade blandades med indiernas egna tankar och så småningom formades ett nytt tankesätt, som blev hinduismen. En tro där det fanns flera gudar (polyteism) och där många av traditionerna inte alls liknar andra religioner. Men det var inte guld och gröna skogar. Indoarierna var inte så trevliga mot indierna och tyckte att de var mindre värda. Något som kallas för kastsystem bildades. Befolkningen delades upp i fyra grupper. 

Prästerna var lärda och studerade heliga skrifter. De hörde till det finaste kastet.

Krigarna pysslade, precis som man hör på namnet, med att kriga och försvara.

Bönder, handelsmän och hantverkare tjänade pengar honom att utföra arbete, sälja och få betalt.

Slavarna passade upp på folk i de högre rankade kasterna. 

Eftersom indoarierna tyckte att de var bättre än alla andra hamnade de i de högre kasterna, vilket innebar att indierna fick bli slavar. Vilket man tillhörde gick inte att påverka, utan man föddes in i det. Att gifta sig med en person från ett annat kast gick inte för sig och man var väldigt placerad och instoppad i ett fack. Längre fram i tiden förbjöds diskriminering angående kast, närmare bestämt 1947. Men kasterna spelar fortfarande en stor roll i det hinduistiska samhället och det kommer jag berätta mer om i en senare fråga. 

Var finns hinduismen? Självklart är religionen störst i Indien eftersom det var där den bildades. Men den har också spridits till andra delar av världen. Tron är störst i Asiens länder. Ett exempel på ett sådant land är Nepal. I Guyana och Surinam i Sydamerika är hinduismen också stor. Det beror på att invandringen av indier var stor under 1800-talet, precis som när vi svenskar tog oss till USA under samma tid. 

   I Europa finns inte så många hinduer. Det landet som har flest är England. Det beror på att England tidigare koloniserade Indien. Alltså fick inte indierna själva bestämma över sina liv, utan en hel del kom till England. Detta ledde också till att engelska blev ett stort språk i Indien och så är det fortfarande. På grund av det är England, för många indier, det land de helst vill komma till ifall de ska flytta till Europa. Alltså har religionen hinduism blivit relativt stor där. 

  Men varför sprids inte religionen så mycket? Varför finns de allra flesta anhängarna i Asien? Dels så är det så att den heliga floden Ganges finns där. För hinduerna är den väldigt viktig eftersom ett bad i den sägs rena människor från synder. Ganges är ett sånt ställe som alla hinduer strävar efter att nån gång komma till. Det är därför många helst stannar där. Men den största anledningen är nog att det inte är särskilt vanligt att konvertera till hinduismen. Det är en tro de allra flesta föds in i. Detta tror jag bidrar till att vi svenskar tycker att den religionen känns ganska avlägsen och exotisk. Här finns ju bara ca 7000 hinduer. Andra religioner, som judendom och islam, ligger oss lite närmre eftersom det finns fler anhängare nära oss, men också för att de religionerna har mer gemensamt med kristendomen. 

Dessutom så fungerar hinduernas religion olika på olika platser i världen. En stor anledning till varför det är så är att hinduismen sträcker sig så långt tillbaka i tiden. När dessutom anhängarna har levt på så skilda platser har traditioner förändrats med tiden. Förr fanns det inte samma kommunikationsmöjligheter och det var inte lika lätt att veta vad som hände på andra sidan havet. Därför ändrades religionens seder olika beroende på var i världen de troende befann sig. Om samma situation hade uppstått idag skulle förändringarna nog inte vara lika stora i och med att vi kan ha koll på hela världen utan att nödvändigtvis resa. 

*a Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

Brahman betyder ”världssjälen”. Den är liksom världsalltet. Det är dit alla hinduer strävar efter att komma när de dör. Brahman är ursprunget till allt och finns överallt. Men man kan ändå inte se den. Det finns en gud som heter Brahma och är nån slags personifiering av brahman. 

  Varför är det då så svårt att nå målet att förenas med brahman? Borde man inte bara kunna begå självmord och lösa problemet på det sättet? Nej, så enkelt är det inte. Hinduer tror nämligen också på återfödelse (reinkarnation). Genom att vara en god människa i sitt nuvarande liv kan man ta sig upp till en högre ”rang” inför nästa liv. Till sist är man uppe på toppen och slipper återfödas fler gånger. Då befinner man sig i ett lyckligt tillstånd i brahman. Hela kretsloppet med liv, död och återfödelse kallas med ett samlat namn för samsara. 

  Att vara en god människa och göra sitt bästa för att ta sig högre upp kallas att samla på sig bra karma. Karma är alltså en slags ”poäng” som du tar med dig inför ditt nästa liv. Det finns olika sätt att samla på sig bra karma. Man talar om tre olika ”vägar”. En av dem är kärlekens väg och den står för att man ska tänka mycket på gudarna och dyrka dem. Till exempel så kan man sjunga heliga sånger eller be. En annan väg är handlingens väg. Den handlar om att man ska utföra de uppgifter man får i livet på bästa sätt. Alltså med andra ord sköta sitt arbete. Man ska dessutom tänka mycket på hur man beter sig mot människor i omgivningen. Dessutom räknas även vallfärden till heliga platser som en god handling. Den sista vägen kallas kunskapens väg och har att göra med att förstå hur allt i världen hänger ihop. 

   Det finns även dålig karma. Om man beter sig dålig och samlar på sig mycket sådan kan man istället hoppa ner ett steg och få ett sämre nästa liv. Detta innebär alltså att reinkarnationen och systemet med samsara är oändligt. Man kan hålla på och återfödas hur många gånger som helst.

   Som jag tidigare nämnde så finns brahman överallt. Alltså finns den även i alla människor. Det som finns inne i människorna kallas för atman. Hinduerna tror på att det är atman som flyttas vidare mellan de olika liven man har. Vi kan lika det här vid att vi människor tar på oss nya kläder hela tiden. På samma sätt får atman en ny kropp. Vi kan också likna det med att atman är små vattendroppar och att brahman är det stora havet som dropparna vill till. Tillståndet man befinner sig i när man nått målet och är fri kallas för moksha. 

*b Förklara hur orden hänger samman.

Nu har jag egentligen redan svarat på den här frågan eftersom jag skrev ihop föregående fråga så att sambandet mellan begreppen blev tydligare. Men för att förtydliga ännu mer kan jag ju säga att alla begrepp jag tagit upp har med reinkarnationen att göra, så det är så de hänger samman. Inne i sig har människor atman, som hela tiden följer med till nästa liv. För att få ett bättre liv samlar man på sig bra karma. När man slutligen har tillräckligt mycket karma slipper man återfödas och atman förenas med brahman, som är ALLT. Det tillståndet kallas moksha och hela den här processen kallas med ett samlat namn för samsara. På det sättet har allt ett samband. 

*c Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

Världsalltet, brahman, är något som finns överallt i världen. Som jag ser det så kan man likna det med vad kristendomen säger om att gud finns överallt. Trots att brahman inte är någon gud fungerar tanken lite på samma sätt. Precis som de kristna vill förenas med gud efter döden så vill hinduerna bli en del av brahman. Brahman är liksom det stora som alla strävar efter, precis som andra religioner förhåller sig till gud. Det finns även en sång som går såhär:

Gud, du är här. I detta rum finns också du. Och fast vi inte ser dig eller hör dig, så finns du här just nu.

Det liknar väldigt mycket det som hinduismen säger om brahman. Det är en osynlig och gudomlig kraft som är för stor för att människan ska förstå den riktigt. 

Karma är också något som skulle kunna vara taget från vilken religion som helst. Religion handlar i grund och botten om att vara en god människa. Den gyllene regeln går liksom ut på att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Vad som händer efter döden är livets egentligen största fråga. På samma sätt som den gyllene regeln är något judar, kristna och muslimer ska tänka på så är karma det hinduerna jobbar för. För att ta sig till brahman/gud måste man vara god och den dagen man dör kan man antingen komma uppåt eller neråt. I hinduernas fall handlar det om att få ett bättre eller sämre nästa liv och för de tre syskonreligionerna handlar det om kontakt med gud/paradiset. Deras motsvarighet till att få ett sämre nästa liv är att komma till helvetet. Judendomen är dock lite oklar med vad som händer efter döden, men min poäng är att det går bra för en om man är god, dåligt om man är elak. 

   Sen finns den här tanken om att vara en god människa inom etik i allmänhet också. Även för ateister som inte tror på något paradis är det viktigt att behandla folk med respekt. Så från början är alla dessa tankar egentligen bara simpel medmänsklighet som gäller för alla, oavsett religion. 

   Jag ser också en likhet mellan hinduismens karma och syskonreligionernas principer angående domedagen. De tror att när tiden för döden väl är kommen ska människans goda och onda handlingar vägas mot varandra. På precis samma sätt vägs bra och dålig karma. Skillnaden är att judar, kristna och muslimer bara har ett liv. Hinduer har ändå fler chanser på sig att jobba sig upp. 

Atman uppfattar jag vara motsvarigheten till människans själ. När kroppen dör finns själen fortfarande kvar och vandrar vidare. Som tidigare nämnts så är kroppen bara något som atman tar på sig och sen kastar bort. Enligt andra religioner lämnar själen kvar kroppen på jorden för att sedan själv fortsätta vidare ut mot ödet. Hela grejen med både själar och atman är att att de är oändliga. De kommer finnas för evigt, om än på olika sätt. Atman flyttar från liv till liv medan själen lever ett liv och sedan kommer till paradiset/helvetet där den får stanna. 

En sak jag vill tillägga är att det finns mycket annat inom religionen hinduism som påminner om andra religioner. På ytan kanske det inte verkar så eftersom hinduismen har så väldigt många olika gudar som inte alls liknar den guden syskonreligionerna tror på. Men de likheter jag tänker på handlar inte om gudarna. Det jag först kom att tänka på var att vallfärda till heliga platser. Hinduer vill komma till den heliga staden Varanasi. Hinduer vill helst komma dit en gång i livet eftersom det ger bra karma och dessutom är en del av de tre vägarna till brahman. Detta är precis vad muslimer tänker om att komma till Mekka. Vallfärden är viktig och det är en av islams fem pelare. 

*Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Jag har redan berättat lite om detta i frågan om de olika begreppen. Jag tyckte nämligen att detta hörde mycket ihop med karma och moksha. Men i alla fall. de tre vägarna är kärlekens väg, handlingens väg och kunskapens väg. 

Jag skulle tro att kärlekens väg är den som är lättast att följa. Den handlar om att dyrka gudarna och att ens handlingar ska ära dem. Det känns som om det går att uppfylla med ganska enkla medel, som att be eller sjunga heliga sånger. Kärlekens väg är den som de flesta hinduer tycker är enklast. Om man jämför med kunskapens väg så är det mycket svårare. Där handlar det om att förstå sambandet mellan atman och brahman för att lättare kunna bli ett med världsalltet. Atman och brahman är komplicerade grejer som är svåra att förstå sig på och i mina öron låter det svårare bli fri den vägen än att dyrka gudarna. 

   Angående handlingens väg så tror jag att den är näst lättast. Att utföra sitt arbete bra är ändå inte så komplicerat. Goda gärningar är också relativt enkelt att förstå. Det som gör att jag ändå tror att kärlekens väg är lättare är att det ibland är svårt att tänka på andra. Ofta är vi lite själviska och tar våra beslut utifrån vårt eget bästa, även om det innebär att någon annan får det sämre. Den andra aspekten som gör handlingens väg svårare är att den också innebär att ta sig till heliga platser. Att göra det kan vara svårt för hinduer om det bor långt iväg. Om man jämför med kärlekens väg så går det att dyrka gudarna var i världen man än befinner sig. I och för säg så gäller det även för kunskapens väg. Där behöver du inte heller vara på något speciellt ställe. Men att komma fram till något smart med kunskapens väg tror jag i sig är svårare än att ta sig till en helig plats. 

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

*de kastlösas ställning? Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

De fyra kasterna var alltså präster, krigare, bönder/handelsmän/hantverkare och slavar. Jag nämnde tidigare att man själv aldrig kunde påverka vilken grupp man hamnade i, utan man föddes in i det. Det berodde på reglerna som fanns om karma. En präst hade alltså i sitt tidigare liv samlat på sig mycket bra karma och därför kunnat bli just en präst. Med det funkade likadant tvärt om också. En slav hade förmodligen inte varit särskilt god i föregående liv och därför förtjänade den att vara i en dålig situation nu. Det var på så sätt inte synd om slavarna. Dessutom var det viktigt att uppträda bra och göra vad som förväntades av en person inom just den gruppen man tillhörde. För om man inte gjorde det fick man ju ännu sämre karma och kunde hamna ännu lägre i nästa liv. 

   Jag tycker att det här systemet liknar vårt eget gamla, svenska system. Vi kallade det för ”de fyra stånden” och de bestod av adeln, präster, borgare och bönder. Man kanske tycker att det låter brutalt när jag berättar om hur man såg ner på slavarna inom hinduismen, men saken är att vi inte var bättre här. Skillnaden är dock att vi inte trodde på återfödelse, och kanske var det då inte en lika omöjlig tanke att kunna jobba sig uppåt under endast en livstid? Men det var definitivt inte vanligt. Den största likheten mellan kastsystemet och de fyra stånden är att de lägre grupperna ansågs orena och mindre värda.

Sedan finns det en sista grupp inom hinduismen som ligger lägre än den lägsta kasten. Människorna där kallas för de kastlösa. Förr i tiden kallades de för de oberörbara eftersom de, som sagt, ansågs orena. De var allmänt diskriminerade i samhället och levde i total fattigdom. En person vid namn Mahatma Gandhi lyckades dock starta en förändring av det gamla systemet. Han var en välutbildad man från en rik familj, men kämpade för att de kastlösas situation skulle förbättras. Han utmanade alltså sin egen ställning för att hjälpa folk som hade det värre. Trots att kastsystemet förbjöds tillsist är det inte helt borta idag. Det handlar om gamla traditioner och sådan är svåra att få väck. Dessutom skulle det givetvis inte alls gynna människorna i de högre kasterna om systemet rubbades. Där finns en konflikt som gör det svårt att komma vidare. I alla fall så finns det människor som än idag kämpar för de kastlösas rätt. En del universitetsplatser är till exempel reserverade för de kastlösa och dessutom fick Indien sin första kastlösa president, K. R. Narayanan. Men, som sagt, så är finns det mycket hat trots att det är förbjudet. Jag skulle vilja påstå att det är lite som med HBTQ+ personer i våra länder. Det är fullt lagligt att vara HBTQ+, men det finns ändå många som inte accepterar det. 

Det finns inte så tydliga linjer när det gäller var gränserna gick mellan kasterna och vilka som var kastlösa. Precis som med mycket annat inom religion är det en tolkningsfråga. På flera sidor på internet står det lite olika. Jag väljer dock att se det på det sättet som jag skrivit tidigare. Man skulle dock lika gärna kunna tolka det som att präster var överst, sedan krigare, därefter handelsmän och sist bönder. I så fall skulle slavarna räknas till de kastlösa. Men jag tänker att de kastlösa var de som verkligen inte var något alls. Inte ens slavar. 

Jag tycker personligen att grejen med kaster är fruktansvärt. Men det måste ju finnas en anledning till att det har funnits kvar så länge. Det måste rimligen finnas tillräckligt många som gillar kastväsendet. Därför ska jag börja med att gå igenom fördelarna:

Jag tror att en anledning till att kasterna funnits kvar är att de ger någon typ av motivation till hinduismens anhängare. Eftersom man samlar på sig karma vet man att man hela tiden kan bli något bättre. Så om man befinner sig i ett lågt kast kan man alltid vara så god som möjligt för att komma högre i nästa liv. Kasterna kan alltså på ett sätt ge hopp. Ifall vi föreställer oss motsatsen hade det varit värre. Ifall hinduer bara hade haft ett enda liv och fortfarande inte kunde byta kast under sin livstid skulle situationen vara mycket mer hopplös. Det var ju förresten så det fungerade för människorna i Sverige förr. Så tekniskt sett är kastväsendet bättre än våra stånd. Tack vare karma så är det svårt att få bort kasterna ur samhället. Det skulle innebära att bryta traditioner som varit viktiga under en väldigt långt tid.

   Ifall det var möjligt att bli vad som helst i nästa liv oberoende av hur man agerat i sitt nuvarande liv skulle det inte längre finnas någon motivation att vara god. I så fall skulle det inte spela någon roll om jag mördade tio personer och levde ett liv i själviskhet. Jag skulle ändå kunna bli ett med brahman. Jag tror att försvinnandet av dessa principer skulle kunna orsaka en ökad kriminalitet eftersom varje enskild handling inte längre har så stor betydelse. Därför är det på ett sätt bra att kasterna finns kvar. De markerar vad man behöver göra för att bli bättre. Dessutom skulle kastväsendets försvinnande orsaka att en massa annat också skulle behöva försvinna/förändras. Som jag redan berättat om skulle karman inte vara lika betydelsefull. Till och med reinkarnationen skulle inte bli densamma. Reinkarnationen är en konsekvens av en persons handlingar, men om handlingarna är obetydliga blir åderfödelsen också det. 

Om vi istället ser på kartväsendet ur ett annat perspektiv (mitt perspektiv) blir argumenten helt annorlunda. Jag har tänkt mycket på det gamla uttrycker för de kastlösa. De var ”oberörbara”. Många ansåg till och med att deras skuggor kunde orsaka dålig karma. Enligt mig är detta något som säger emot hela grundtanken med religioner. Visst är alla människor lika mycket värda? Visst ska man behandla andra så som man själv vill bli behandlad? Hinduismen gyllene regel lyder:

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig.

Hur kan det då anses vara rätt att kränka andra på grund av vilken social ställning de har i samhället.  Om jag var en högt stående hindu så skulle inte jag vilja att folk kallade min skugga för oren. Därför borde det vara fel att kalla en kastlös skugga för oren. Visst, nu är det faktiskt förbjudet att kränka andra på grund av kast. Men det är fortfarande så att systemet påverkar människorna i de lägre kasterna negativt. De är fattiga och lever snålt. Därför anser jag att kastsystemet inte är hållbart eftersom det alltid kommer finnas normer om att de lägre kasterna är mindre värda. Det går inte att komma ifrån med några lagare eftersom det ligger så djupt i hinduismens gamla läror. I och med att folk tror på att det föregående livet påverkat ens sociala ställning i detta livet kommer det alltid finnas människor som tycker att det är rätt att se ner på de lägre kasterna.

   Detta för oss vidare till mitt nästa argument. Det normala är att folk inte kommer ihåg sina tidigare liv. Givetvis finns det folk som hävdar att de gör det, men det är inte så vanligt. Dessutom finns det folk i alla religioner som säger att de minns tidigare liv endast för att imponera. Man kan alltså aldrig vara helt säker eftersom det endast är man själv som vet vad man minns. Hela grejen är alltså väldigt individuell. Därför kan inte heller någon veta säkert om en bonde verkligen hade dålig karma i det förra livet. Knappt ens bonden själv kan veta det. Alltså är det inte rätt att kränka bonden på grund av hens sociala ställning. Anledningarna som folk har för att kränka bygger på gamla seder och texter. Ingen har några som helst nutida bevis för något alls!

   Saken med religion är att det inte finns bevis för vad som egentligen är det rätta att tro på. Egentligen så är det enda man kan vara helt säker på att alla är lika mycket värda oavsett religion, kön, etnicitet osv… Alltså finns det inte någon vettig anledning att kränka någon alls. 

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

*kvinnornas situation i Indien?

Återigen så är det en fråga om allas lika värde och att behandla alla med respekt. Kvinnor är också människor, vilket innebär att de ska ha samma respekt som män. Att kvinnor är förtryckta säger emot den gyllene regeln. Detta gäller givetvis inte bara Indiens hinduer, utan alla i hela världen. Vi kanske tycker att Sverige är ett jämställt land, och visst, så är det. Men Sverige är långt ifrån perfekt. Även vi, som ger alla kön samma rättigheter, har saker att jobba på. Här handlar det om att ge kvinnor och män samma löner, bryta normerna och minska vardagsförtrycket. I Indien har de inte kommit lika långt med kvinnornas frigörelse. Det finns fortfarande folk som blir bortgifta. Speciellt svårt är det för kvinnor i de lägre kasterna. Indien har dock också kommit en bit på vägen och tack vare människor som Gandhi har kvinnornas situation förbättrats.

Varför har det blivit så att kvinnor är mindre värda? Jo visst, så är det enligt gamla hinduiska läror. Men just att de är så gamla är ett stort problem. Om man funderar på hur samhället ser ut idag så skulle det vara omöjligt att leva upp till allt som religiösa skrifter säger. Dagens samhälle ser helt annorlunda ut än vad det gjorde förr och människor måste vara öppna för förändring. Ändå är det fortfarande många som väljer att förtrycka kvinnor. En stor anledning till det kan vara att man själv vill få det bättre. Återigen är det så att folk använder religion för sin egen vinning. Det är läskigt likt det som IS håller på med. 

   Om en man har möjlighet att gifta bort sin dotter för att kunna leva ett bättre liv, så kan det vara väldigt frestande. Men i dagens samhälle ska alla få bestämma över sina egna liv, så då håller inte längre argumentet att man kan behandla kvinnor som en egendom. Det är givetvis inte bara hinduismens gamla läror som säger sånt här. Detta finns i de flesta religioner och förr i tiden var det så det funkade även här. Men nu lever vi i en annan tid med nya normer. I andra religioner har man lyckats anpassa tron efter samhället, så varför skulle det inte gå att göra samma sak inom hinduismen? 

   Något som har försökt göras bättre är att kvinnor ska få det bättre redan från födseln. Det är numera olagligt att göra abort på grund av barnets kön. Men tyvärr så är det svårt att kontrollera och illegala aborter är vanliga. Anledningen till att folk inte vill ha döttrar är att det är kvinnans föräldrar som förväntas betala alla bröllop. Om man inte har det så bra ställt är det förståeligt att man inte vill ha en dotter. Därför är det det första problemet man måste ta itu med. Om folk inte ens vill ha kvinnor i sina familjer är det något som är allvarligt fel. 

*Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Det allra mest vardagliga exemplet måste vara yoga. Som jag tidigare berättat är det ett sätt för hinduer att koncentrera tankarna och följa vägarna till frälsning. Det ger bra karma att hålla på med yoga. Men nu har yoga blivit något som otroligt många runt om i världen utövar, trots att de inte är hinduer. Nu är det ett sätt att träna och bl smidiga i kroppen. Dessutom ger det människor ett lugn och en paus från allt annat. Ofta ser vi inte yoga som något hinduiskt idag, men i grunden är det därifrån den kommer! 

Hinduismen påverkade gruppen the Beatles och speciellt George Harrison. Det började med att han under 60-talet började gilla indiska instrument och ljud. Tack vare det blev han också intresserad av religionen hinduism. Detta fick effekt på hela bandet och ett av deras skivomslag, som visar människor som påverkat dem, innehåller en del indier. Ofta blir det som kändisar gör mycket uppmärksammat och ”vanliga” människor vill vara som dem. The Beatles var onekligen världskända och tack vare deras intresse för hinduism uppmärksammades detta mer i hela världen. Vad beträffar George Harrison så blev hans aska spridd i Ganges efter hans död 2001.

En lite avslutning som lättar upp stämningen efter att du nu varit så duktig och läst allt det här:

We can work it out, we can work it out

Life is very short, and there’s no tiiiiime 

For fussing and fighting, my friend