Hinduismen

*Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser.

Hinduismen är förmodligen vår världs äldsta religion. Därför vet man inte heller sådär jättemycket om hur den faktiskt uppkom från början eftersom skrifter från den tiden är svåra att tyda. Dessutom fanns det säkert mycket som inte är bevarat och har försvunnit i och med årens gång. Det man vet är att det kom ett folkslag som kallades indoarier till Indien ca 1500 f.v.t. De tankar som de hade blandades med indiernas egna tankar och så småningom formades ett nytt tankesätt, som blev hinduismen. En tro där det fanns flera gudar (polyteism) och där många av traditionerna inte alls liknar andra religioner. Men det var inte guld och gröna skogar. Indoarierna var inte så trevliga mot indierna och tyckte att de var mindre värda. Något som kallas för kastsystem bildades. Befolkningen delades upp i fyra grupper. 

Prästerna var lärda och studerade heliga skrifter. De hörde till det finaste kastet.

Krigarna pysslade, precis som man hör på namnet, med att kriga och försvara.

Bönder, handelsmän och hantverkare tjänade pengar honom att utföra arbete, sälja och få betalt.

Slavarna passade upp på folk i de högre rankade kasterna. 

Eftersom indoarierna tyckte att de var bättre än alla andra hamnade de i de högre kasterna, vilket innebar att indierna fick bli slavar. Vilket man tillhörde gick inte att påverka, utan man föddes in i det. Att gifta sig med en person från ett annat kast gick inte för sig och man var väldigt placerad och instoppad i ett fack. Längre fram i tiden förbjöds diskriminering angående kast, närmare bestämt 1947. Men kasterna spelar fortfarande en stor roll i det hinduistiska samhället och det kommer jag berätta mer om i en senare fråga. 

Var finns hinduismen? Självklart är religionen störst i Indien eftersom det var där den bildades. Men den har också spridits till andra delar av världen. Tron är störst i Asiens länder. Ett exempel på ett sådant land är Nepal. I Guyana och Surinam i Sydamerika är hinduismen också stor. Det beror på att invandringen av indier var stor under 1800-talet, precis som när vi svenskar tog oss till USA under samma tid. 

   I Europa finns inte så många hinduer. Det landet som har flest är England. Det beror på att England tidigare koloniserade Indien. Alltså fick inte indierna själva bestämma över sina liv, utan en hel del kom till England. Detta ledde också till att engelska blev ett stort språk i Indien och så är det fortfarande. På grund av det är England, för många indier, det land de helst vill komma till ifall de ska flytta till Europa. Alltså har religionen hinduism blivit relativt stor där. 

  Men varför sprids inte religionen så mycket? Varför finns de allra flesta anhängarna i Asien? Dels så är det så att den heliga floden Ganges finns där. För hinduerna är den väldigt viktig eftersom ett bad i den sägs rena människor från synder. Ganges är ett sånt ställe som alla hinduer strävar efter att nån gång komma till. Det är därför många helst stannar där. Men den största anledningen är nog att det inte är särskilt vanligt att konvertera till hinduismen. Det är en tro de allra flesta föds in i. Detta tror jag bidrar till att vi svenskar tycker att den religionen känns ganska avlägsen och exotisk. Här finns ju bara ca 7000 hinduer. Andra religioner, som judendom och islam, ligger oss lite närmre eftersom det finns fler anhängare nära oss, men också för att de religionerna har mer gemensamt med kristendomen. 

Dessutom så fungerar hinduernas religion olika på olika platser i världen. En stor anledning till varför det är så är att hinduismen sträcker sig så långt tillbaka i tiden. När dessutom anhängarna har levt på så skilda platser har traditioner förändrats med tiden. Förr fanns det inte samma kommunikationsmöjligheter och det var inte lika lätt att veta vad som hände på andra sidan havet. Därför ändrades religionens seder olika beroende på var i världen de troende befann sig. Om samma situation hade uppstått idag skulle förändringarna nog inte vara lika stora i och med att vi kan ha koll på hela världen utan att nödvändigtvis resa. 

*a Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

Brahman betyder ”världssjälen”. Den är liksom världsalltet. Det är dit alla hinduer strävar efter att komma när de dör. Brahman är ursprunget till allt och finns överallt. Men man kan ändå inte se den. Det finns en gud som heter Brahma och är nån slags personifiering av brahman. 

  Varför är det då så svårt att nå målet att förenas med brahman? Borde man inte bara kunna begå självmord och lösa problemet på det sättet? Nej, så enkelt är det inte. Hinduer tror nämligen också på återfödelse (reinkarnation). Genom att vara en god människa i sitt nuvarande liv kan man ta sig upp till en högre ”rang” inför nästa liv. Till sist är man uppe på toppen och slipper återfödas fler gånger. Då befinner man sig i ett lyckligt tillstånd i brahman. Hela kretsloppet med liv, död och återfödelse kallas med ett samlat namn för samsara. 

  Att vara en god människa och göra sitt bästa för att ta sig högre upp kallas att samla på sig bra karma. Karma är alltså en slags ”poäng” som du tar med dig inför ditt nästa liv. Det finns olika sätt att samla på sig bra karma. Man talar om tre olika ”vägar”. En av dem är kärlekens väg och den står för att man ska tänka mycket på gudarna och dyrka dem. Till exempel så kan man sjunga heliga sånger eller be. En annan väg är handlingens väg. Den handlar om att man ska utföra de uppgifter man får i livet på bästa sätt. Alltså med andra ord sköta sitt arbete. Man ska dessutom tänka mycket på hur man beter sig mot människor i omgivningen. Dessutom räknas även vallfärden till heliga platser som en god handling. Den sista vägen kallas kunskapens väg och har att göra med att förstå hur allt i världen hänger ihop. 

   Det finns även dålig karma. Om man beter sig dålig och samlar på sig mycket sådan kan man istället hoppa ner ett steg och få ett sämre nästa liv. Detta innebär alltså att reinkarnationen och systemet med samsara är oändligt. Man kan hålla på och återfödas hur många gånger som helst.

   Som jag tidigare nämnde så finns brahman överallt. Alltså finns den även i alla människor. Det som finns inne i människorna kallas för atman. Hinduerna tror på att det är atman som flyttas vidare mellan de olika liven man har. Vi kan lika det här vid att vi människor tar på oss nya kläder hela tiden. På samma sätt får atman en ny kropp. Vi kan också likna det med att atman är små vattendroppar och att brahman är det stora havet som dropparna vill till. Tillståndet man befinner sig i när man nått målet och är fri kallas för moksha. 

*b Förklara hur orden hänger samman.

Nu har jag egentligen redan svarat på den här frågan eftersom jag skrev ihop föregående fråga så att sambandet mellan begreppen blev tydligare. Men för att förtydliga ännu mer kan jag ju säga att alla begrepp jag tagit upp har med reinkarnationen att göra, så det är så de hänger samman. Inne i sig har människor atman, som hela tiden följer med till nästa liv. För att få ett bättre liv samlar man på sig bra karma. När man slutligen har tillräckligt mycket karma slipper man återfödas och atman förenas med brahman, som är ALLT. Det tillståndet kallas moksha och hela den här processen kallas med ett samlat namn för samsara. På det sättet har allt ett samband. 

*c Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

Världsalltet, brahman, är något som finns överallt i världen. Som jag ser det så kan man likna det med vad kristendomen säger om att gud finns överallt. Trots att brahman inte är någon gud fungerar tanken lite på samma sätt. Precis som de kristna vill förenas med gud efter döden så vill hinduerna bli en del av brahman. Brahman är liksom det stora som alla strävar efter, precis som andra religioner förhåller sig till gud. Det finns även en sång som går såhär:

Gud, du är här. I detta rum finns också du. Och fast vi inte ser dig eller hör dig, så finns du här just nu.

Det liknar väldigt mycket det som hinduismen säger om brahman. Det är en osynlig och gudomlig kraft som är för stor för att människan ska förstå den riktigt. 

Karma är också något som skulle kunna vara taget från vilken religion som helst. Religion handlar i grund och botten om att vara en god människa. Den gyllene regeln går liksom ut på att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Vad som händer efter döden är livets egentligen största fråga. På samma sätt som den gyllene regeln är något judar, kristna och muslimer ska tänka på så är karma det hinduerna jobbar för. För att ta sig till brahman/gud måste man vara god och den dagen man dör kan man antingen komma uppåt eller neråt. I hinduernas fall handlar det om att få ett bättre eller sämre nästa liv och för de tre syskonreligionerna handlar det om kontakt med gud/paradiset. Deras motsvarighet till att få ett sämre nästa liv är att komma till helvetet. Judendomen är dock lite oklar med vad som händer efter döden, men min poäng är att det går bra för en om man är god, dåligt om man är elak. 

   Sen finns den här tanken om att vara en god människa inom etik i allmänhet också. Även för ateister som inte tror på något paradis är det viktigt att behandla folk med respekt. Så från början är alla dessa tankar egentligen bara simpel medmänsklighet som gäller för alla, oavsett religion. 

   Jag ser också en likhet mellan hinduismens karma och syskonreligionernas principer angående domedagen. De tror att när tiden för döden väl är kommen ska människans goda och onda handlingar vägas mot varandra. På precis samma sätt vägs bra och dålig karma. Skillnaden är att judar, kristna och muslimer bara har ett liv. Hinduer har ändå fler chanser på sig att jobba sig upp. 

Atman uppfattar jag vara motsvarigheten till människans själ. När kroppen dör finns själen fortfarande kvar och vandrar vidare. Som tidigare nämnts så är kroppen bara något som atman tar på sig och sen kastar bort. Enligt andra religioner lämnar själen kvar kroppen på jorden för att sedan själv fortsätta vidare ut mot ödet. Hela grejen med både själar och atman är att att de är oändliga. De kommer finnas för evigt, om än på olika sätt. Atman flyttar från liv till liv medan själen lever ett liv och sedan kommer till paradiset/helvetet där den får stanna. 

En sak jag vill tillägga är att det finns mycket annat inom religionen hinduism som påminner om andra religioner. På ytan kanske det inte verkar så eftersom hinduismen har så väldigt många olika gudar som inte alls liknar den guden syskonreligionerna tror på. Men de likheter jag tänker på handlar inte om gudarna. Det jag först kom att tänka på var att vallfärda till heliga platser. Hinduer vill komma till den heliga staden Varanasi. Hinduer vill helst komma dit en gång i livet eftersom det ger bra karma och dessutom är en del av de tre vägarna till brahman. Detta är precis vad muslimer tänker om att komma till Mekka. Vallfärden är viktig och det är en av islams fem pelare. 

*Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/svårast att följa.

Jag har redan berättat lite om detta i frågan om de olika begreppen. Jag tyckte nämligen att detta hörde mycket ihop med karma och moksha. Men i alla fall. de tre vägarna är kärlekens väg, handlingens väg och kunskapens väg. 

Jag skulle tro att kärlekens väg är den som är lättast att följa. Den handlar om att dyrka gudarna och att ens handlingar ska ära dem. Det känns som om det går att uppfylla med ganska enkla medel, som att be eller sjunga heliga sånger. Kärlekens väg är den som de flesta hinduer tycker är enklast. Om man jämför med kunskapens väg så är det mycket svårare. Där handlar det om att förstå sambandet mellan atman och brahman för att lättare kunna bli ett med världsalltet. Atman och brahman är komplicerade grejer som är svåra att förstå sig på och i mina öron låter det svårare bli fri den vägen än att dyrka gudarna. 

   Angående handlingens väg så tror jag att den är näst lättast. Att utföra sitt arbete bra är ändå inte så komplicerat. Goda gärningar är också relativt enkelt att förstå. Det som gör att jag ändå tror att kärlekens väg är lättare är att det ibland är svårt att tänka på andra. Ofta är vi lite själviska och tar våra beslut utifrån vårt eget bästa, även om det innebär att någon annan får det sämre. Den andra aspekten som gör handlingens väg svårare är att den också innebär att ta sig till heliga platser. Att göra det kan vara svårt för hinduer om det bor långt iväg. Om man jämför med kärlekens väg så går det att dyrka gudarna var i världen man än befinner sig. I och för säg så gäller det även för kunskapens väg. Där behöver du inte heller vara på något speciellt ställe. Men att komma fram till något smart med kunskapens väg tror jag i sig är svårare än att ta sig till en helig plats. 

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

*de kastlösas ställning? Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet?

De fyra kasterna var alltså präster, krigare, bönder/handelsmän/hantverkare och slavar. Jag nämnde tidigare att man själv aldrig kunde påverka vilken grupp man hamnade i, utan man föddes in i det. Det berodde på reglerna som fanns om karma. En präst hade alltså i sitt tidigare liv samlat på sig mycket bra karma och därför kunnat bli just en präst. Med det funkade likadant tvärt om också. En slav hade förmodligen inte varit särskilt god i föregående liv och därför förtjänade den att vara i en dålig situation nu. Det var på så sätt inte synd om slavarna. Dessutom var det viktigt att uppträda bra och göra vad som förväntades av en person inom just den gruppen man tillhörde. För om man inte gjorde det fick man ju ännu sämre karma och kunde hamna ännu lägre i nästa liv. 

   Jag tycker att det här systemet liknar vårt eget gamla, svenska system. Vi kallade det för ”de fyra stånden” och de bestod av adeln, präster, borgare och bönder. Man kanske tycker att det låter brutalt när jag berättar om hur man såg ner på slavarna inom hinduismen, men saken är att vi inte var bättre här. Skillnaden är dock att vi inte trodde på återfödelse, och kanske var det då inte en lika omöjlig tanke att kunna jobba sig uppåt under endast en livstid? Men det var definitivt inte vanligt. Den största likheten mellan kastsystemet och de fyra stånden är att de lägre grupperna ansågs orena och mindre värda.

Sedan finns det en sista grupp inom hinduismen som ligger lägre än den lägsta kasten. Människorna där kallas för de kastlösa. Förr i tiden kallades de för de oberörbara eftersom de, som sagt, ansågs orena. De var allmänt diskriminerade i samhället och levde i total fattigdom. En person vid namn Mahatma Gandhi lyckades dock starta en förändring av det gamla systemet. Han var en välutbildad man från en rik familj, men kämpade för att de kastlösas situation skulle förbättras. Han utmanade alltså sin egen ställning för att hjälpa folk som hade det värre. Trots att kastsystemet förbjöds tillsist är det inte helt borta idag. Det handlar om gamla traditioner och sådan är svåra att få väck. Dessutom skulle det givetvis inte alls gynna människorna i de högre kasterna om systemet rubbades. Där finns en konflikt som gör det svårt att komma vidare. I alla fall så finns det människor som än idag kämpar för de kastlösas rätt. En del universitetsplatser är till exempel reserverade för de kastlösa och dessutom fick Indien sin första kastlösa president, K. R. Narayanan. Men, som sagt, så är finns det mycket hat trots att det är förbjudet. Jag skulle vilja påstå att det är lite som med HBTQ+ personer i våra länder. Det är fullt lagligt att vara HBTQ+, men det finns ändå många som inte accepterar det. 

Det finns inte så tydliga linjer när det gäller var gränserna gick mellan kasterna och vilka som var kastlösa. Precis som med mycket annat inom religion är det en tolkningsfråga. På flera sidor på internet står det lite olika. Jag väljer dock att se det på det sättet som jag skrivit tidigare. Man skulle dock lika gärna kunna tolka det som att präster var överst, sedan krigare, därefter handelsmän och sist bönder. I så fall skulle slavarna räknas till de kastlösa. Men jag tänker att de kastlösa var de som verkligen inte var något alls. Inte ens slavar. 

Jag tycker personligen att grejen med kaster är fruktansvärt. Men det måste ju finnas en anledning till att det har funnits kvar så länge. Det måste rimligen finnas tillräckligt många som gillar kastväsendet. Därför ska jag börja med att gå igenom fördelarna:

Jag tror att en anledning till att kasterna funnits kvar är att de ger någon typ av motivation till hinduismens anhängare. Eftersom man samlar på sig karma vet man att man hela tiden kan bli något bättre. Så om man befinner sig i ett lågt kast kan man alltid vara så god som möjligt för att komma högre i nästa liv. Kasterna kan alltså på ett sätt ge hopp. Ifall vi föreställer oss motsatsen hade det varit värre. Ifall hinduer bara hade haft ett enda liv och fortfarande inte kunde byta kast under sin livstid skulle situationen vara mycket mer hopplös. Det var ju förresten så det fungerade för människorna i Sverige förr. Så tekniskt sett är kastväsendet bättre än våra stånd. Tack vare karma så är det svårt att få bort kasterna ur samhället. Det skulle innebära att bryta traditioner som varit viktiga under en väldigt långt tid.

   Ifall det var möjligt att bli vad som helst i nästa liv oberoende av hur man agerat i sitt nuvarande liv skulle det inte längre finnas någon motivation att vara god. I så fall skulle det inte spela någon roll om jag mördade tio personer och levde ett liv i själviskhet. Jag skulle ändå kunna bli ett med brahman. Jag tror att försvinnandet av dessa principer skulle kunna orsaka en ökad kriminalitet eftersom varje enskild handling inte längre har så stor betydelse. Därför är det på ett sätt bra att kasterna finns kvar. De markerar vad man behöver göra för att bli bättre. Dessutom skulle kastväsendets försvinnande orsaka att en massa annat också skulle behöva försvinna/förändras. Som jag redan berättat om skulle karman inte vara lika betydelsefull. Till och med reinkarnationen skulle inte bli densamma. Reinkarnationen är en konsekvens av en persons handlingar, men om handlingarna är obetydliga blir åderfödelsen också det. 

Om vi istället ser på kartväsendet ur ett annat perspektiv (mitt perspektiv) blir argumenten helt annorlunda. Jag har tänkt mycket på det gamla uttrycker för de kastlösa. De var ”oberörbara”. Många ansåg till och med att deras skuggor kunde orsaka dålig karma. Enligt mig är detta något som säger emot hela grundtanken med religioner. Visst är alla människor lika mycket värda? Visst ska man behandla andra så som man själv vill bli behandlad? Hinduismen gyllene regel lyder:

Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig.

Hur kan det då anses vara rätt att kränka andra på grund av vilken social ställning de har i samhället.  Om jag var en högt stående hindu så skulle inte jag vilja att folk kallade min skugga för oren. Därför borde det vara fel att kalla en kastlös skugga för oren. Visst, nu är det faktiskt förbjudet att kränka andra på grund av kast. Men det är fortfarande så att systemet påverkar människorna i de lägre kasterna negativt. De är fattiga och lever snålt. Därför anser jag att kastsystemet inte är hållbart eftersom det alltid kommer finnas normer om att de lägre kasterna är mindre värda. Det går inte att komma ifrån med några lagare eftersom det ligger så djupt i hinduismens gamla läror. I och med att folk tror på att det föregående livet påverkat ens sociala ställning i detta livet kommer det alltid finnas människor som tycker att det är rätt att se ner på de lägre kasterna.

   Detta för oss vidare till mitt nästa argument. Det normala är att folk inte kommer ihåg sina tidigare liv. Givetvis finns det folk som hävdar att de gör det, men det är inte så vanligt. Dessutom finns det folk i alla religioner som säger att de minns tidigare liv endast för att imponera. Man kan alltså aldrig vara helt säker eftersom det endast är man själv som vet vad man minns. Hela grejen är alltså väldigt individuell. Därför kan inte heller någon veta säkert om en bonde verkligen hade dålig karma i det förra livet. Knappt ens bonden själv kan veta det. Alltså är det inte rätt att kränka bonden på grund av hens sociala ställning. Anledningarna som folk har för att kränka bygger på gamla seder och texter. Ingen har några som helst nutida bevis för något alls!

   Saken med religion är att det inte finns bevis för vad som egentligen är det rätta att tro på. Egentligen så är det enda man kan vara helt säker på att alla är lika mycket värda oavsett religion, kön, etnicitet osv… Alltså finns det inte någon vettig anledning att kränka någon alls. 

Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

*kvinnornas situation i Indien?

Återigen så är det en fråga om allas lika värde och att behandla alla med respekt. Kvinnor är också människor, vilket innebär att de ska ha samma respekt som män. Att kvinnor är förtryckta säger emot den gyllene regeln. Detta gäller givetvis inte bara Indiens hinduer, utan alla i hela världen. Vi kanske tycker att Sverige är ett jämställt land, och visst, så är det. Men Sverige är långt ifrån perfekt. Även vi, som ger alla kön samma rättigheter, har saker att jobba på. Här handlar det om att ge kvinnor och män samma löner, bryta normerna och minska vardagsförtrycket. I Indien har de inte kommit lika långt med kvinnornas frigörelse. Det finns fortfarande folk som blir bortgifta. Speciellt svårt är det för kvinnor i de lägre kasterna. Indien har dock också kommit en bit på vägen och tack vare människor som Gandhi har kvinnornas situation förbättrats.

Varför har det blivit så att kvinnor är mindre värda? Jo visst, så är det enligt gamla hinduiska läror. Men just att de är så gamla är ett stort problem. Om man funderar på hur samhället ser ut idag så skulle det vara omöjligt att leva upp till allt som religiösa skrifter säger. Dagens samhälle ser helt annorlunda ut än vad det gjorde förr och människor måste vara öppna för förändring. Ändå är det fortfarande många som väljer att förtrycka kvinnor. En stor anledning till det kan vara att man själv vill få det bättre. Återigen är det så att folk använder religion för sin egen vinning. Det är läskigt likt det som IS håller på med. 

   Om en man har möjlighet att gifta bort sin dotter för att kunna leva ett bättre liv, så kan det vara väldigt frestande. Men i dagens samhälle ska alla få bestämma över sina egna liv, så då håller inte längre argumentet att man kan behandla kvinnor som en egendom. Det är givetvis inte bara hinduismens gamla läror som säger sånt här. Detta finns i de flesta religioner och förr i tiden var det så det funkade även här. Men nu lever vi i en annan tid med nya normer. I andra religioner har man lyckats anpassa tron efter samhället, så varför skulle det inte gå att göra samma sak inom hinduismen? 

   Något som har försökt göras bättre är att kvinnor ska få det bättre redan från födseln. Det är numera olagligt att göra abort på grund av barnets kön. Men tyvärr så är det svårt att kontrollera och illegala aborter är vanliga. Anledningen till att folk inte vill ha döttrar är att det är kvinnans föräldrar som förväntas betala alla bröllop. Om man inte har det så bra ställt är det förståeligt att man inte vill ha en dotter. Därför är det det första problemet man måste ta itu med. Om folk inte ens vill ha kvinnor i sina familjer är det något som är allvarligt fel. 

*Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

Det allra mest vardagliga exemplet måste vara yoga. Som jag tidigare berättat är det ett sätt för hinduer att koncentrera tankarna och följa vägarna till frälsning. Det ger bra karma att hålla på med yoga. Men nu har yoga blivit något som otroligt många runt om i världen utövar, trots att de inte är hinduer. Nu är det ett sätt att träna och bl smidiga i kroppen. Dessutom ger det människor ett lugn och en paus från allt annat. Ofta ser vi inte yoga som något hinduiskt idag, men i grunden är det därifrån den kommer! 

Hinduismen påverkade gruppen the Beatles och speciellt George Harrison. Det började med att han under 60-talet började gilla indiska instrument och ljud. Tack vare det blev han också intresserad av religionen hinduism. Detta fick effekt på hela bandet och ett av deras skivomslag, som visar människor som påverkat dem, innehåller en del indier. Ofta blir det som kändisar gör mycket uppmärksammat och ”vanliga” människor vill vara som dem. The Beatles var onekligen världskända och tack vare deras intresse för hinduism uppmärksammades detta mer i hela världen. Vad beträffar George Harrison så blev hans aska spridd i Ganges efter hans död 2001.

En lite avslutning som lättar upp stämningen efter att du nu varit så duktig och läst allt det här:

We can work it out, we can work it out

Life is very short, and there’s no tiiiiime 

For fussing and fighting, my friend