Estrar

11/2-16

Uppgift 

Framställ två olika estrar och undersök hur de luktar.

Syfte 

Lära sig mer om vad en ester är och känna till hur de framställs.

Material 

Propanol

etanol

koncentrerad svavelsyra

ättikssyra

vatten

brännare 

bägare

nät

provrör

skyddsglasögon

trefot

Utförande 

1 Fyll en bägare med ca 100 ml vatten och upphetta till nära kokning.

2 Ta på skyddsglasögon.

3 Häll cirka en cm etanol och en cm ättikssyra i ett provrör. Häll även propanol och ättikssyra i ett annat provrör.

4 Tillsätt lite koncentrerad svavelsyra

5 Skaka försiktigt provröret så att allt blandas.

6 Värm provrören i bägaren med varmt vatten.

7 Lukta på provrörens innehåll 

Hypotes 

Jag tror att estrarna kommer lukta gott eftersom man brukar använda estrar i till exempel godis och läsk som smakämnen. Då verkar det logiskt att mina estrar kommer lukta som något i stil med frukt. 

Resultat

Båda blandningar luktade otroligt starkt. Propanol-blandningen var dock allra värst. Det luktade som nagellack fast väldigt mycket värre. 

Slutsats 

Min hypotes stämde ju inte alls eftersom jag trodde att de skulle lukta ungefär som frukt. Kanske beror det på oss eftersom vi nog borde väntat ett tag till innan vi luktade. Egentligen ska det nämligen kunna lukta gott. 

När man blandar en alkohol med en syra och de reagerar med varandra ska en ester bildas. Det är sär svavelsyran kommer in, för som du minns så blandade vi i lite av det också. Svavelsyran fungerar som en katalysator. Det är ett till ämne som man blandar i för att processen ska gå fortare. En katalysator hjälper alkoholen och syran att binda sig till varandra, något som annars skulle gått väldigt långsamt. Katalysatorn försvinner dock inte och eftersom själva estern kommer användas i till exempel livsmedel är ju det inte så bra. Därför separerar man sedan svavelsyran från estern. Ett sätt att göra det på är destillering. Alltså, en katalysator gör så att reaktionen går snabbare, men kommer inte själv att förändras. 

Felkällor: En sak, som kanske egentligen är lite krystat, är förkylning. Om man är förkyld (vilket jag var) så har man inte lika bra luktsinne och man är inte en pålitlig källa för att tala om vad estern luktade. 

Användning av estrar: Som jag redan nämnt så används estrar som smakämnen i läsk och godis. Det beror på att det är enklare att tillverka estrar än att tillsätta riktig frukt. Man får ändå samma smak. Man kan också ha dem i parfymer som ska ha speciella dofter. 

Alkoholer labb

4/2-16

Uppgift 

Undersök olika sorters alkohol för att se olika egenskaper och kunna identifiera olika sorter. Kolla på de olika sorterna brinner och i så fall hur mycket. Kolla även på vattenlösligheten, färg och lukt.

Syfte 

Lära sig mer om alkoholer och deras egenskaper

Material 

degel med degellock 

doppelektrod 

tändstickor 

bomullsgarn som veke 

provrör

vatten

alkoholerna metanol, etanol, glykol, glycerol

Utförande 

Gör så här:

Undersök en alkohol i taget. Rengör degellocket och provröret för varje ny alkohol.

Fyll i tabellen.

1 Placera degellocket upp och ner på degeln för att få en eldfast ”skål”.

2 Häll lite av den första alkoholen på degellocket.

3 Undersök färg, ledningsförmåga med doppelektroden

och hur alkoholen luktar.

4 Prova att tända alkoholen med en tändsticka.

Brinner den och vilken färg har lågan i så fall?

5 Om den inte brinner kan du lägga i en veke och se om

den då brinner.

6 Låt alkoholen på degellocket brinna upp.

7 Tag 3 cm vatten i ett provrör och häll i lite av alkoholen.

Löses alkoholen upp snabbt eller långsamt?

Behöver du skaka provröret för att alkoholen ska lösas upp?

Hypotes 

Jag tror att alla sorter kommer börja brinna eftersom det är det man brukar höra som en egenskap hos alkohol. Etanol kommer lösas upp i vatten eftersom det är den sortens alkohol det finns i sprit som man dricker. Det verkar rimligt att den sorten då ska lösas upp i vatten. De andra kommer nog ha svårt att lösas upp. 

Resultat

Alkohol	Färg	Lednings-förmåga	Lukt	Brännbarhet	Löslighet i vatten
Metanol (träsprit)	färglös	ingen	svag	lättantändligt. Blå låga. Brinner utan veke	lättlöslig
Etanol (sprit)	färglös	ingen	stark (ungefär som nagellack)	lågan är blå. brinner bra utan veke	lättlöslig
Glykol (etandiol)	blå	ingen	svag/ingen	brinner knappt märkbart, fast en låga ”puffar” till ibland	delvis löslig
Glycerol (propantriol)	färglös, men tjock	ingen	ingen	mycket svag låga. märks nästan inte. fast alkoholen försvinner.	delvis löslig

Slutsats 

Jag trodde ju att alla sorters alkohol skulle brinna upp direkt, men det hade jag uppenbarligen fel om. Det intressanta är att metanolen brinner jättebra, men propantriolen brinner mycket dåligt. Så varför blir det sämre och sämre ju längre ner på min lista vi kommer? Jo, i metanol finns det en kolatom, tre väteatomer och en OH-grupp. Etanolmolekylen är dock lite större. Där finns det två kolatomer, fem väteatomer och en OH-grupp. Alltså blir molekylerna större för varje alkohol. I propantriol finns det tre kolatomer, fem väteatomer och så mycket som tre OH-grupper. Jag tror att det är det som är anledningen till att brännbarheten är olika. 

Det var också så att ju större molekylerna var, desto svårare blev det för dem att lösas upp i vatten. Där är min tanke att det är svårare för stora molekyler att lösas upp än små eftersom de är starkare. 

Vad som dock är gemensamt för alla alkoholer jag testade är att de är färglösa. Jag har ju skrivit att glykolen är blå, men det beror ju bara på att den blivit färgad, så egentligen är den också färglös.

Lukten gör mig lite fundersam. Etanolen var helt klart det som luktade starkast. De andra sorterna luktade mycket lite eller ingenting. Alkohol som man dricker har också ofta en stark doft. Det bör ju bero på att etanolen, som finns i spriten, luktar. 

Felkällor

Vi mätte ingenting när vi skulle hälla alkohol i degellocket och det kan ju ha påverkat hur mycket det brann. Jag tror dock inte att det gör så mycket med tanke på att degellocket var så litet. Det fanns liksom inte utrymme att hälla i hur mycket som helst, så det kan inte ha varit så stor skillnad på mängden alkohol i de olika försöken. 

Kemi - bygga molekyler

Idag på NO:n byggde vi först några olika kolväten. Ett kolväte är en sammansättning av kol och väte, vilket man hör på namnet. Det finns väldigt många olika kolväten och det beror på att kol har fyra bindningar, till skillnad från de flesta andra atomsorter. Det vanligaste är en eller två bindningar.
Metan:














Etan:














Propan:














Butan:














Pentan:

 

Sedan byggde vi även en sockermolekyl:

Magnetfält

5/11-15

Uppgift 

Strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer. 

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut. 

Material 

magnet

järnfilspån

plastficka

vitt papper

liten kompass

Utförande 

1 Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 

2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

3 ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen. 

Hypotes 

Vår hypotes var att järnet skulle lägga sig runt magnetens två poler enligt bilden du ser nedan.

Resultat

Det var såhär magnetfältet såg ut.

När jag lade kompasser runt magneten pekade alla pilar åt olika håll eftersom de påverkades av magnetfältet. 

Slutsats 

Vår hypotes stämde inte så bra. Vi trodde ju att järnfilspånet skulle lägga sig runt varje pol, men som du ser lägger det sig inte så. Magnetfältet går från pol till pol istället. Nu har vi jobbat med magnetism ett tag, så om jag hade gjort labben nu hade min hypotes förmodligen varit annorlunda.

Man kan jämföra stavmagnetens magnetfält med jordens. De liknar varandra, men bara lite. Till att börja med vill jag förklara att jorden är som en stor magnet. Den ena polen är nära vår Nordpol och den andra är nära vår Sydpol. Men magnetens polerna är åndå inte precis vid de geografiska polerna. Dessutom är magnetens nordpol vid den geografiska Sydpolen och magnetens sydpol vid den geografiska Nordpolen. Fast när man pratar om det så säger man ändå tvärt om för att det är mycket mindre komplicerat. 

Så jordens magnetfält ser ungefär ut som en vanlig magnets, men anledningen till att att jorden är magnetisk är annorlunda. I jordens kärna är det varmt och det bildas elektriska strömmar där. Det är det som orsakar jordens magnetfält, och alltså inte vanligt järn, som i andra magneter. 

källor: Wikipedia, NE

Elektromagnetism

5/11-15

Uppgift 

Tillverka en elektromagnet och få ett gem att fastna på den.

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den funkar och var vi använder den.

Material 

batteri

kabel ca 90 cm

järnspik

gem

Utförande 

1 Linda kabeln runt spiken

2 Koppla kabeln till ett batteri

3 Prova din elektromagnet

Resultat

Först funkade magneten inte, men det berodde på att vi inte höll ihop allt tillräckligt bra. När vi höll fast kabeln mot magneten lite hårdare funkade det och gemen fastnade på spikens spets. 

Slutsats 

Om man har en ledning så finns det också ett magnetfält runt den. Så länge strömmen är på kommer magnetfältet finnas där. Lindar man ledningen så blir det en spole och den kommer vara en fungerande elektromagnet, så länge strömmen är på. Om man även har en järnkärna i spolen (i detta fallet en spik) blir magnetfältet starkare. Man kan även förstås öka strömmen för att få en starkare magnet. Dessutom går det att linda ledningen fler varv för att få magneten starkare. Det visade ju experimentet som jag gjorde. 

Elektromagneter finns på flera ställen. ett exempel är eldrivna motorer. Men ett annat användningsområde är när man ska lyfta mycket metall, till exempel skrot. Då kan man ha kranar med en stor elektromagnet där metallen kommer fastna. Sedan är det ju bara att stänga av strömmen för att det ska lossna igen. Det är därför det är så enkelt med elektromagneter. Ett tredje användningsområde är för att separera metaller från varandra. Har man två metaller varav en är magnetisk är det enkelt att göra det. Men eftersom det går att variera styrkan på elektromagneten så är det också möjligt att separera metaller som dras till magneter olika lätt. 

Induktion

9/11-15

Syfte 

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande 

1.Koppla spolen till amperemätaren.

2.För magneten upp och ner i spolen.

3.Se vad som händer

Hypotes 

Jag tror att mätaren kommer reagera på magneten eftersom jag vet att man kan utvinna energi av rörelse.

Resultat

Mätaren rörde sig, men bara pyttelite. Det var svårt att få den att reagera alls. När vi hade en spole med fler varv reagerade mätaren mer än när vi hade en spole med färre.  

Slutsats 

När man för magneten genom spolen skär magnetfältet igenom. Av det bildas en elektrisk ström och mätaren rör sig. Det är detta vi kallar induktion. Att magneten rör sig och påverkar spolen. Men det funkar även om magneten står still och det är spolen som rör sig. Det var en man som hette Faraday som kom på detta. Han visste redan att man kunde utvinna magnetism av el (elektromagneter) men han började fundera över om det inte kunde vara tvärtom också. Att magnetism kan ge el. Det visade ju tydligen sig att han hade rätt.

Vi använder oss mycket av induktion för att utvinna energi idag. Till exempel i våra vindkraftverk. Där rör sig spolen med hjälp av vinden och det bildas en ström. På samma sätt används vatten i vattenkraftverken. Man kan även använda induktionsström till enklare saker, som till exempel lampor. Där kan man ju driva dem med handkraft.

Att koppa - en laborationsrapport

20/10-15

Uppgift 

Få en glödlampa att lysa med hjälp av ett batteri och en sladd. Sedan skulle vi göra ett kopplingsschema och även gå igenom vad seriekoppling och parallellkoppling betyder. 

Syfte 

Att komma ihåg hur man får lampan att lysa på detta sätt och att ta det ett steg längre genom att skriva kopplingsschemat. 

Material 

Glödlampa, sladd, batteri, penna och papper.

Utförande 

1 försöka få lampan att lysa

2 förklara varför den lyste

3 rita upp strömmens väg

4 rita samma sak, fast i ett kopplingsschema

5 rita en seriekoppling som ett kopplingsschema

6 rita en parallellkoppling som ett kopplingsschema

Hypotes 

Nepp, det skiter jag i!

Resultat

När jag skulle få min glödlampa att lysa satte jag ena sidan av sladden mot minuspolen på batteriet. Den andra sidan satte jag mot höljet på lampan och lampan satte jag mot pluspolen. Det funkade, för lampan började lysa. Det var mycket svagt, men ändå. 

Kopplingsschemat var enkelt att förstå. Parallellkoppling och seriekoppling visste jag redan vad det var.

Slutsats 

Vad som hände när jag satte ihop sladden med batteriet och lampan var att elektronerna först började röra sig från minuspolen och upp genom sladden. Om jag hade satt andra änden av sladden på pluspolen hade det blivit kortslutning och elektronerna hade gått direkt dit istället för att först passera lampan och ge oss ljus. Så jag lät elektronerna fortsätta upp i lampan för att sedan gå ner till pluspolen. Sladden var gjord av koppar för att den skulle leda ström bra. Att lampan lyste svagt kan ha att göra med att den var dålig eller att batteriet inte var så bra. Men de kan också vara mitt fel. Att jag inte höll sakerna på plats riktigt rätt.

Ballongen - en laborationsrapport

21/10-15

Uppgift 

Jag ska ha en ballong och gnugga den mot mitt hår. Sedan ska jag se vad som händer när jag håller ballongen mot små kulor av silkespapper och aluminiumfolie. 

Syfte 

Lära mig mer om statisk elektricitet. 

Material 

Ballong, silkespapper, aluminiumfolie 

Utförande 

1 riva sönder pappret och folien

2 rulla ihop folien till små kulor

3 blåsa upp en ballong och knyta den

4 hålla ballongen över pappret och folien

5 se vad som händer

Hypotes 

Jag tror att pappret kommer dras till ballongen eftersom de bitarna är så små och lätta. De kommer  då enkelt kunna fastna. folien kommer förmodligen vara för tung.

Resultat

Pappersbitarna funkade jättebra och de fastnade direkt. Det var annorlunda med aluminiumfolien. Först fastnade den inte alls och därför testade jag att göra en pytteliten kula. Då uppförde den sig väldigt konstigt. Den hoppade till och sedan fastnade den på ballongen. Men strax efteråt lossnade den igen. 

Slutsats 

Jag hade ju delvis rätt. Men även folien funkade lite om man hjälpte den. Såhär tror jag att det gick till: När jag gnuggade ballongen mot mitt hår tog ballongen en massa elektroner från håret. Sedan höll jag ballongen över pappret och i och med att de hade olika laddningar drogs de mot varandra. Nu var det ju inte så att alla pappersbitar var helt plusladdade, för då hade de inte tyckt om varandra och alltså spritt ut sig över hela bordet. Men eftersom ballongen var väldigt minusladdad så tyckte den om pappret ändå. 

Om jag skulle göra om den här laborationen hade jag gjort fler sådana där pyttesmå kulor för att se om det blev någon skillnad. Nu hade jag ju bara en så det är inte säkert att resultatet är helt korrekt. 

Andra experiment man kan göra med ballongen

Jag hade även kunnat testa att gnugga två ballonger mot huvudet och sedan föra dem mot varandra. Min hypotes för vad som då hade hänt är att jag hade hört en smäll. Det hade även varit svårt att få ihop dem. Jag tror såhär eftersom ballongerna kommer vara likadant laddade. Som jag lärt mig på andra lektioner älskar till exempel plus- och minussidan på ett batteri varandra, men de är också olika laddade. Nu kommer de två ballongerna vara likadana och alltså inte gilla varandra. 

Ett annat experiment hade varit att gnugga en ballong mot huvudet och sedan föra den mot håret. Då är min hypotes att håret hade rest sig och fastnat på ballongen. Det beror på att när ballongen gnuggades mot håret innan tog den en massa elektroner därifrån. Alltså är nu håret och ballongen olika laddade och dras mot varandra. 

Ett litet ekosystem

Ett litet ekosystem

Uppgift 

Du ska stänga in gråsuggor, maskar och växter

i en lufttät glasburk. Sedan ska du se om djuren och växterna överlever.

Material 

en stor glasburk med tättslutande lock 

lecakulor

blomjord

växter

2-3 vissna blad 

2-3 gråsuggor 2-3 daggmaskar 

etikett

Utförande 

1. Lägg lecakulor i en stor glasburk.

2. Fyll på med ca 5 cm jord över lecakulorna.

3. Plantera en eller ett par inomhusväxter i jorden.

4. Vattna lite så att jorden blir fuktig.

5. Lägg ett par vissna löv och slutligen dina djur i burken.

6. Sätt ett lufttätt lock på burken. Detta får aldrig öppnas innan försöket är färdigt.

7. Sätt en etikett på burken. På etiketten ska det stå vilket datum försöket startade, hur många djur som lades i burken och vilken burken tillhör.

8. Förvara burken på ett ljust ställe, men undvik direkt solsken så att det inte blir för varmt för växterna och djuren.

Hypotes 

Jag tror att växterna och djuren kommer klara sig eftersom all näring de behöver finns i burken och de olika varelserna hjälper varandra. Växterna tar upp näring från jorden och när djuren andas släpper de ut koldioxid, som växterna behöver. När växterna får näring producerar de syre, så att djuren andas. Då kommer det även bli fuktigt i burken och det blir ungefär som en regnskog. Fukten kan både djuren och växterna ”dricka av”. Djurens näring blir växterna eftersom de är växtätare. Allt kommer bli ett ekosystem där de olika levande varelserna hjälper varandra. 

Frågor:

1. Växter behöver energi (från solen), vatten, koldioxid och näring (från jorden) för att överleva. Eftersom burken är av glas kommer solens strålar kunna ta sig in i den.
2. Djur tar inte upp solenergi, men de behöver både mat och vatten. Även syre, eftersom de behöver andas. Eftersom de är växtätare kommer de kunna äta av växterna. Dessutom kommer växterna sprida sig, så att maten inte tar slut.
3. Nej. Om allt fungerar som det ska så tror jag att allt kommer bli som ute i naturen eftersom det blir ett ekosystem. Alltså tror jag inte att något försvinner.
4. Både växterna och djuren kommer föröka sig och alltså kommer burken öka lite i vikt. Varelser som dör skulle tillslut bli jord och det skulle även bli trångt för det som lever i burken efter ett tag.

Resultat

När jag började vägde burken 441,1 g.

Efter två veckor vägde burken 445,2 g.

Burkens innehåll lever fortfarande! Inga växter har vissnat och man kan se rötterna i jorden. Jag hittade inga andra djur än maskar, men de lever fortfarande och det sitter vattendroppar på burken. Så antagligen skulle mitt ekosystem klara sig ännu längre, fast det skulle förmodligen bli ganska trångt eftersom växterna bara blir större och större.

Efter fyra veckor vägde burken 445,2 g.

Nu ser det lite värre ut… Växterna har fortsatt att växa, men en del av dem har ramlat och ligger ovanpå jorden. Hur det är med mina små maskar vet jag inte riktigt. Jag ser dem, men det är osäkert om de lever eller inte. 

Efter sex veckor vägde burken 444,9 g.

Jag tror att alla maskarna är döda nu… Men gräset lever fortfarande, för det är grönt och det finns fler rötter.

Efter sju veckor vägde burken fortfarande 444,9 g.

Det känns som om det inte kommer hända så mycket mer nu. Burken har inte ökat eller minskat i vikt och det är nog bara en tidsfråga innan gräset dör.

Slutsats 

Jag antar att anledningen till att burken ökat i vikt är att växterna har vuxit. Jag vet dock inte vad jag mer ska slutsatsa om, så jag slutar slutsatsa nu.

Slut

Celler från rödlök och människor

17/3-15

Uppgift 

Vi ska undersöka celler från en rödlök för att se hur de ser ut. Vi ska även kolla på våra egna celler för att jämföra.

Syfte 

Vi ska kunna se skillnad på olika typer av celler och känna igen dem.

Material 

tandpetare, mikroskåp, täckglas, objektglas, vatten, metylenblått, rödlök, saliv.

Utförande 

LÖK

1 dra av en liten bit av den mörkröda och tunna hinnan som finns mellan varje lager inne i en rödlök. Hinnan ska vara så tunn att man nästan inte ser den.

2 Ta till vara den tunnaste delen av hinnan. Lägg hinnan i en droppe vatten på ett objektglas.

3 Lägg på täckglas och studera hinnan i mikroskop.

MÄNNISKA

1 Skrapa med en tandpetare på tungan och få av celler.

2 lägg cellerna på ett objektglas.

3 Tillsätt lite metylenblått och lägg på täckglas.

4 Studera cellerna i mikroskåpet.

Resultat

Rödlökens celler såg ut som rektanglar som satt ihop. Man skulle kunna jämföra det med hur en tegelvägg ser ut.

Mina celler hade olika form och var blåa eftersom jag hade hällt på metylenblått. De satt även ganska långt ifrån varandra på grund av att de blandades om när jag skrapade med tandpetaren. I mitten fanns cellkärnan och den var lite otydlig i vissa av cellerna.

Slutsats 

Vi hade lite problem med att inte få några luftbubblor mellan täckglaset och objektglaset. Men annars gick allt som vi tänkte.

Vilket material ska väggarna kläs med?

24/2-15

Uppgift 

Vi ska ta reda på vilka material som dämpar ljud och vilka som inte gör det.

Syfte 

att lära sig hur olika ämnen påverkar ljudet och att skriva labbrapport.

Material 

materialen vi ska testa är:

kartong

trä

plast

cellplast

tyg

materialen vi använder är:

litermått av plast

mobil/dator

hörlurar

Utförande 

1 Starta hörlurar (som får vara bullerkälla).

2 Lägg dem försiktigt på bomull i plastcylindern.

3 Prova att hålla olika skivor i 45 graders vinkel över röret.

   Avlägsna dig tills du inte längre hör musiken. 

4 Mät avståndet.

Hypotes 

kommer dämpa bra:

cellplast, eftersom det är mjukt och jag tror att det kan fånga upp ljudet bra.

tyg, eftersom jag vet att man i tex inspelningsstudior ibland klär väggarna med tyg för att dämpa         ljudet.

kartong, även det är mjukt.

kommer dämpa dåligt:

trä, eftersom jag tror att ljudet kommer studsa mer mot det.

plast, samma anledning som träet. 

Resultat

cellplast: 3,25 m

plast: 4,55 m

tyg: 2,21 m

kartong: 4,03 m

trä: 4,29 m

Slutsats 

Min hypotes stämde ganska väl eftersom trä och plast var de ämnena som ljudet studsade bäst mot. Men en felkälla kan vara att vi inte hade alla ämnen i samma vinkel. Ljudet förändras då eftersom det studsar olika. 

Det var inte heller samma person som lyssnade varje gång och vi har ju olika hörsel, så det kan ha blivit fel i resultatet på grund av det. 

Vi hade inte heller någon bra linjal att mäta med, så vi mätte mina fötter och sedan gick jag från hörlurarna till platsen där ljudet inte hördes mer. Men kanske gick jag snett eller räknade fel, så det är också en felkälla.

Eftersom jag redan kunde låten i hörlurarna kunde det vara lätt att tro att man hörde trots att det kanske bara var inbillning. För om man kan texten i huvudet tror man att man hör låten fortsätta när ljudet egentligen försvinner.