fredag 17 februari 2017

Att leva utan gud

*Vad menas med sekularisering? Resonera om olika orsaker till och konsekvenser av sekulari­sering.
Sekularisering är det man kallar religionens försvinnande från samhället. Under en lång tid har religionen varit en väldigt stor del av i stort sett alla människors liv. Tron har spelat stor roll i samhället. Även innan kristendomen kom till Sverige var religion något som berörde alla och den enda skillnaden är att de trodde på andra gudar förr. I sekulariserade länder har inte re religösa ledarna eller kyrkan i allmänhet någon makt alls. Innan i Sverige var det till exempel så att elever i skolan skulle lära sig om kristendomen på ett helt annat sätt än idag. Förr handlade det mer om att utbilda barnen på ett sätt som skulle få dem att förstå att just kristendomen var det enda rätta. De fick till och med sjunga psalmer på lektionerna. Vi lär oss fortfarande om religion i skolan, men mer än bara kristendomen. Dessutom är inte undervisningen lagd så att meningen är att vi ska tro på en speciell sak. Nu får vi istället lite av varje och jämför hur olika typer av människor kan tänka. Att det har blivit såhär är ett resultat av sekularisering. Kristendomskunskapen ersattes med religionskunskap 1969. 

I et sekulariserat samhälle kan man givetvis ändå vara troende. Man får ha vilken religion som helst eller välja att inte ha någon. Tanken är bara att det ska bli mer av en privatsak och inte påverka samhället i stort eftersom alla inte kan relatera till samma religion. 

En annan grej med sekularisering är att det inte längre är något konstigt med att ha affärer och annat öppet på söndagar. Tidigare betraktades det som en almän vilodag eftersom gud vilade den sjunde dagen efter att jorden blivit skapad. När samhället och religionen inte längre hör samman spelar det ingen roll vad man har för sig om söndagarna. 

Jag tror att en orsak till sekularisering är att människor från olika kulturer bor i samma område. I Sverige finns människor från hela världen och det skulle inte vara rätt om en religion fick ta mer plats och på något sätt bli det ”rätta”. Det går helt enkelt inte att basera lagar på religion när det finns så många religioner på samma plats. Det är mer förståeligt att det funkade förr när alla på samma plats hade samma religion. Så jag tror att religionsfriheten egentligen innebär sekularisering.  

En annan orsak till sekularisering är att samhället hela tiden blir en tryggare plats. Nu för tiden har vi brandkår, polis och sjukhus som ser till att befolkningen har det så bra som möjligt. Förr fanns inget sånt och då fick man helt enkelt tillbe högre makter och hoppas att allt skulle bli bra. Men om jag skulle bryta benet idag är det ingen som skulle be för att jag skulle bli bra. Alla vet att jag kommer bli bra tack bara läkarna! 
  På något sätt har religionen alltid funnits där när det är något vi inte kunnat veta säkert. Religionen har haft svar på frågor om hur världen skapades och meningen med livet. När evolutionsteorin kom blev det mer populärt att vara ateist, för plötsligt fanns det en annan förklaring. Men religionen är fortfarande svaret på frågor om döden. Ingen kan säkert veta vad som händer när vi plötsligt slutar leva, och olika religioner har olika svar på det. Så, som jag sade, när vi inte längre vet säkert vill vi ha en förklaring. 

En konsekvens av sekularisering är att samhället förändras. Förr sågs det som en uppgift från gud att styra ett land. I och med att många slutade tro förändrades den synen. Idag skulle det kännas konstigt att se makt som en gåva från gud. Att synen på makt förändrades har att göra med att demokratin kom. När folket själva ville välja vem som skulle styra ett land var det ju de som gav bort förtroende. Inte gud. Konsekvensen blev att kyrkan inte längre blandades in när makthavaren skulle ”krönas”. 

*Beskriv religionernas samhällsroll före sekulariseringen både vad gäller makten, undervisningen och det dagliga livet.
Det mesta står i förra frågan.

Skolan förr styrdes väldigt mycket av kyrkan. Lärarna var präster eftersom skolan fokuserade mest på religion (kristendom). Det var liksom inte lika viktigt med allt annat. Dessutom kunde prästerna läsa, till skillnad från de flesta andra. Alltså var de de enda som egentligen var kvalificerade att bli lärare. Givetvis ledde detta till en extremt vinklad utbildning. Kristendomen var det enda som var rätt och någon evolutionsteori var det inte ens tal om. 

En sak jag dock inte nämnde är att man länge kunde hamna i fängelse om man vissate missnöje angående religionen. Det var alltså ett brott att uttrycka sin fria åsikt. Det tycker jag är väldigt fel eftersom alla tänker helt olika kring olika frågor. En ateist kan till exempel ha värderingar som stämmer in på en kristens värderingar, men två kristna personer kan också ha olika åsikter. Även om man hör till samma religion kan man ha personliga åsikter om vad religionen betyder för en själv. Och man kan vara en precis lika god människa utan att ha en religion alls. I grund och botten handlar ändå allt om att vara god och leva bra. Då är det sjukt att en åsikt ska vara mer värd än en annan. Men en viktig sak är att inte kritisera någon annans åsikt. Jag sade att man kunde få fängelse för att kritisera kristendomen. beroende på hur man gör det så kan man faktiskt bli straffad för att göra det idag också. Det tycker jag är helt rätt. Visst, vi har yttrandefrihet, men också en lag som säger att man inte får kränka någon annan. För saken är att trots att en person tror på en sak så kan den inte säga att alla andra har fel. Det finns ändå ingen som har det rätta svaret!

*Resonera om skillnader och likheter mellan deism, agnosticism och ateism. Ta upp några kända företrädare för uppfattningarna i ditt svar.
Deism innebär att man på ett eller annat sätt tror att gud skapade allt, men att guden inte påverkar jorden längre. Alltså, deister tror på den skapande guden, men tycker inte det är lönt att be till någon nu eftersom det är vi som har ansvaret för vad som ska hända med vår planet. 

Vissa tänker att det är väldigt viktigt att ha bevis innan man tror. De menar att det inte finns några belägg för att någon gud skapade världen och vill därför inte tro på det. Vi kommer heller aldrig säkert veta eftersom vi förmodligen aldrig kan skapa en tidsmaskin och ta reda på hur allt faktiskt började. De som tänker så kallas agnostiker. På ett sätt känns agnostiker lite som religionernas Skalman. Ett annat sätt att se på agnosticism är att man inte riktigt är säker på vad man tror. Det finns så många religioner att man inte vet vad man själv ska tro. Begreppet agnosticism infördes av Thomas Henry Huxley i en bok. Hans uppfattning om vad det var stämmer dock inte riktigt överens med definitionen av ordet idag.

Slutligen har vi ateismen, som blir allt mer vanlig. Med ateism tror man inte på någon gudomlig kraft överhuvudtaget. De lever helt utan gud och tror istället på vetenskapen och teorin om Big Bang. En av de mest kända ateister genom tiderna är Karl Marx som levde på 1800-talet. Han var socialist och kämpade för att arbetarna skulle göra uppror och revoltera mot de rika, för att få bättre villkor i samhället. Problemet, enligt Marx, var att alla som trodde på gud förväntade sig ett bättre liv efter döden. Det ledde till att de inte brydde sig lika mycket om att påverka sitt mänskliga liv och Marx tyckte alltså att gud kom i vägen. 

Alla tre liknar varandra på ett sätt eftersom alla är kritiska till de religioner som finns. De är inte nöjda med att tro blint på något de egentligen inte har en aning om. Jag tycker ändå att ateism och agnosticism är mest lika varandra eftersom bådas grundtanke är att de inte vill tro på något som inte är bevisat. Agnosticismen ligger dock lite närmre de ”vanliga” religionerna eftersom agnostiker ändå är öppna för vad som helst. De säger inte emot religionerna lika mycket som ateister eftersom Big Bang inte heller är bevisat. Vissa kallar sig både för agnostiker och ateister. De menar att de inte tror på gud, men att de ändå inte kan bevisa det. 
  Deismen är nog det som liknar en religion mest. Deister tror fortfarande på skapelsen, vilket de andra två inte gör. Men de tänker ändå att gud inte kan finnas här längre eftersom han i så fall skulle ha makten att stoppa all ondska på jorden. Det händer så mycket hela tiden; krig, olyckor och katastrofer. Så om det fanns en gud skulle väl han inte låta det fortsätta. Filosofen och deisten David Hume menade på att om gud kan förhindra allt dåligt, men ändå inte gör det så är han ond. Det ligger verkligen något i det, för det finns väl egentligen ingen mening med att tillbe en ond gud? I så fall behöver man inte tillbe någon alls, för meningen är väl att gud ska vara den perfekta skapelsen som alla ser upp till. Är gud ond så är han inte bättre än oss och då skulle vi lika gärna kunna tillbe en människa.   
  En tydlig likhet jag ser mellan alla tre sätt att tänka är att det finns hur många olika vägar man kan gå inom varje kategori också. Det finns helt enkelt olika sätt att definiera vad agnosticism betyder. Jag tror det beror på att de inte är färdigskrivna religioner. Ingen av dem har till exempel en bibel eller koran som speglar deras tankesätt, utan de får liksom skapa en egen bild. Vissa agnostiker definierar dig som sökande och känner att de inte hittat sin tro än. Andra menar att dr tror på faktan (som det jag sade i min jämförelse med Skalman). Det finns förstås olika sätt att vara exempelvis muslim också. En stor del av deras religion handlar just om att tolka koranen, vilket man kan göra på många sätt. Men det finns ändå en stadigare grund än det gör för deism, agnosticism och ateism. 
   

*Ge exempel på hur någon eller några religions­kritiker har blivit bestraffade för sin religions­kritik.
På 1300-talet levde en man som hette Botulf Botulfsson. Han var egentligen en helt vanlig bonde, men vad som blev så speciellt med honom var att han är den enda i svensk historia som avrättats för kätteri. Efter nattvarden en dag sade Botulf högt att han inte trodde på att brödet och vinet var Jesu kropp och blod. På den här tiden var det ett mycket allvarligt brott att uttrycka en sådan åsikt på det sättet. Han fick ställas inför rätta av biskopen Nils Allesson. Botulf erkände att han sagt vad han sagt och att han insåg hur fel det var. Eftersom han verkligen verkade ångra sig ansåg biskopen att hans ”icke-kristenhet” gick att bota och att han sju år senare skulle kunna ta nattvarden och vara helt fri. Det låter kanske inte som ett särskilt hemskt straff, men det innebar en massa konsekvenser för honom. Det är inte känt exakt vad han fick stå ut med, men vanliga straff för sådana här saker kunde vara att leva på vatten och bröd, samt att behöva stå utanför kyrkan under alla gudstjänster. Sju år senare blev Botulf fri från det.
   Men sedan var han olydig igen. Mitt under en nattvard ställde han sig framför prästen, som frågade om han trodde att brödet var Kristi kropp. Botulf sade nej. Han förklarade att om en människa åt en annan människas kropp skulle hon vilja hämnas. Så hur mycket skulle då inte Jesus vilja hämnas om de åt hans kropp? Samtidigt sade dock Botulf att han gärna trodde på Gud, men att det enda problemet var det där med att äta Kristi kropp. Prästen såg ändå väldigt hårt på situationen och återigen fick Botulf tala med biskopen. Han blev senare fängslad efter att grannar vittnat om en massa annat han sagt. Om Botulf bara erkände att det han gjort var fel skulle han kanske haft chans att överleva, men när de berättade det för honom sade han bara att ”elden på bålet kommer gå över efter en kort stund”. Han trodde alltså inte att han skulle komma till helvetet. Detta var nog med belägg för att bränna honom på bål, vilket de också gjorde. 

Jag tycket personligen inte att religionskritik borde betraktas som fel. Det är mycket mer accepterat att inte tro idag än vad det var förr. Nu är det jättevanligt att folk är ateister och fler än någonsin går ur kyrkan. Men en sak som fortfarande är viktig att tänka på, oavsett vad man själv har för värderingar, är att inte kritisera en annan människa för sin tro. Det betraktas som en kränkning att tala illa om det som faktiskt betyder allt för någon annan. Allt detta är till och med grunden för lagen om yttrandefrihet. Du får lov att ha vilka åsikter du vill, så länge du inte använder dem för att skada någon annan. Därför kan man fundera på om Botulf verkligen gjorde rätt, trots att hans enda brott var att inte tro på att brödet var Kristi kropp. För jag tänker att det ändå är ganska förnedrande för alla andra som sitter där i kyrkan och lyssna när Botulf förklarar att allt det de tror på är fel. För mig hade han gärna fått ha den åsikten, men att uttala den i kyrkan under pågående gudstjänst verkar onekligen dumt. 
   Men man måste också ha i tankarna att detta hände för väldigt länge sedan. I dagens Sverige har vi inte ens dödsstraff och jag är ganska övertygad om att även om vi haft det så skulle man inte dömmas till det för en sådan här sak. 
   På ett sätt kan jan ändå förstå varför biskopen tänkte som han gjorde. Man visste inget annat än kristendomen. Människor som bodde på samma ställe hade också samma religion och det fanns inte alls samma frihet som idag. Och vad hade egentligen hänt om han sett mellan fingrarna för ett så grovt brott som Botulf begick? Jo, han hade förmodligen blivit betraktad som dum av alla andra och inte passande för sitt yrke. Dessutom var det inte så lätt att överhuvudtaget vara öppensinnad på den tiden. 


*Ge exempel på konkreta förändringar som Humanisterna vill uppnå och resonera om organisationens syn på etik.
Humanisterna är en organisation vars medlemmar inte tror på gud. De sätter människan först och jobbar för många viktiga frågor om folks rättigheter. En viktig sak de står för är att alla gravida själva ska få bestämma om abort. Där håller jag helt och fullt med dem eftersom jag tycker att människor helt och fullt ska få besluta om vad som ska hända med sina kroppar. Där borde ingen religion få gå i vägen och ta den friheten ifrån folk. För övrigt så bryr Humanisterna sig mycket om jämställdhet mellan män och kvinnor, samt heterosexuella och folk med andra sexualiteter. Trots att världen har blivit en mycket mer jämställd plats är det viktigt att sådana här organisationer finns, för det är fortfarande en hel del vi måste jobba med. Humanisterna ordnar också alternativa konfirmationsläger där gud inte är inbjuden och de vill mer eller mindre visa att det går att göra allt vad man vill utan att blanda in religioner.

Lite mer konkreta åsikter de har är att barn inte ska kunna födas in i religiösa samfund genom att till exempel bli döpta. Föräldrar ska alltså inte kunna bestämma om barnen ska vara troende eller inte. Egentligen tycker jag inte att det är någon big deal eftersom det finns många som är med i exempelvis svenska kyrkan utan att egentligen vara troende eller dyka upp på gudstjänster. Om man ska bli troende eller inte styrs dessutom inte bara av föräldrarna. I dagens samhälle finns det så mycket som påverkar oss från alla möjliga håll. Media, kompisar och andra i vår närhet. Så bara för att man råkar vara döpt i kyrkan betyder inte det att man blivit född in i en tro. Jag är ett levande exempel på att det går att vara med i svenska kyrkan utan att vara religiös. Dessutom kan man gå ur kyrkan om man vill det. Då kan det nästan vara bra att man är döpt så att man själv kan ta beslutet när man är lite större och kan bestämma över sitt eget liv. Ett dop ger en nämligen en hel del möjligheter. Till exempel så måste man vara döpt för att konfirmera sig kyrkligt och det känns inte rättvist att tvinga en 14-åring att bestämma om hen vill döpa sig och därmed bli en del av svenska kyrkan. Dessutom stödjer man en massa bra saker genom att betala kyrkoskatt, för många religiösa samfund är lite som hjälporganisationer och finns där för folk i nöd. Vill man sedan inte vara en del av det så är det mycket lättare att hoppa av sedan än att gå miste om en konfirmation för att man inte vågade döpa sig själv. Jag tror helt enkelt att det är lättare att hoppa av än det är att gå med.
  Men jag håller verkligen med om att föräldrar inte borde få lov att bestämma att sina barn ska tro på ett visst sätt. Trots att barn blir påverkade på alla möjliga håll känns det inte rätt att föräldrarna bara bestämmer vilken tro barnen ska ha. När barnen är tillräckligt stora kan de forma sina egna åsikter med hjälp av vad de hört från alla andra. Även om de kanske följt med på gudstjänster när de var mindre måste föräldrarna acceptera att religion är individuellt. Fast det kan lika väl vara på andra hållet. Om föräldrarna är ateister måste de också acceptera att barnen kanske vill gå i kyrkan. Mina föräldrar är båda två ateister, men valde ändå att döpa mig kyrkligt. Det är jag glad att de gjorde, för då gav de mig valet att bestämma själv i framtiden. Jag valde dock att inte konfirmera mig, för jag vill inte bekräfta något jag inte tror på till 100%. Men jag är ändå glad att de gav mig chansen. 
   Så jag förstår verkligen hur de tänker inom Humanisterna. Varje människa får bestämma över sitt eget liv och det är en bra tanke. Sedan behöver man kanske inte ta det till överdrift och förbjuda barndop. 

En annan sak de vill göra är att ta bort skolämnet religionskunskap och ersätta det med ett livsåskådningsämne. Alltså göra i princip samma grej som Sverige gjorde för ett antal år sedan, då vi breddade utbildningen genom att ta bort kristendomskunskapen. Men humanisterna vill ta detta ännu längre. I livsåskådningsämnet skulle alla olika livsåskådning få lika mycket plats. Alltså inte bara olika religioner.
   Personligen tycker jag inte att det är någon bra idé att gå in och ändra mer i det här. Meningen med ämnet religion är att lära ut om hur olika människor tänker. Det är väldigt intressant att lära sig om olika religioner. Men ateismen är egentligen det som ligger de flesta svenska skolungdomar närmst idag. Jag känner många fler människor som inte går i kyrkan än som gör det, för det är så det är i ett sekulariserat samhälle! Vi behöver inte veta mer än vi redan gör om vad som är rätt och fel när man inte har en gud att utgå ifrån, för det lär vi oss när vi läser etik i samhällskunskapen. Religionsämnet är bra att ha kvar, för då får vi lära oss om främmande religioner som inte så många här känner till så mycket om. Jag har dessutom lärt mig en massa om kristendomen i skolan, trots att det är den religionen jag är mest bekant med. Om vi lade för mycket tid på andra livsåskådningar inom religionskunskapen skulle en massa kunskap gå förlorad. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att religionsundervisningen är mycket mer objektiv än den var förr. Förr var den subjektiv och lärarna sade i princip att ”detta är det enda rätta”. Det funkar helt annorlunda nu och det är inte precis så att läraren påverkar hur vi tror.
   Jag förstår givetvis att jag endast kan tala utifrån mitt eget perspektiv och hur mycket jag kan om olika religioner. Men jag tror det är samma för väldigt många. De flesta ungdomar jag känner går inte i kyrkan och de konfirmerar sig av andra anledningar än att de är troende. Därför bör vi fortsätta lära ut om religioner i skolorna. Vi är inte i skolan för att lära oss sådant vi redan är bekanta med.
  Sedan är det ju självklart att de som är med i Humanisterna vill att deras livsåskådning ska få lite mer plats även i skolan. Man vill att andra ska lära sig om det som ligger en själv varmt om hjärtat. Så är det ju alltid. Jag vill till exempel att min favoritsport ska få lite mer uppmärksamhet i media och i skolan. Men saken är att skolan är tänkt att vara en allmän plats där man lär sig grunderna för allting. Därefter väljer man ett gymnasieprogram som fokuserar mer på det som man själv är intresserad av. Precis så funkar det med livsåskådningar. Det går inte att föra in dem särskilt mycket i samhället. Alla har olika livsåskådningar, men lagar och undervisning måste vara anpassade för allmänheten. 


*Resonera om Sverige kommer att bli mer eller mindre sekulariserat i framtiden, samt
resonera om världen kommer att bli mer eller mindre sekulariserad i framtiden.
Detta är en mycket svår fråga som egentligen är omöjlig att svara på, för ingen kan egentligen veta. Något jättestort som förändrar hela vår syn på världen kanske sker snart. Det kan vi inte ha någon aning om. Men om jag skulle svara på frågan snabbt skulle jag förmodligen säga att Sverige nog kommer bli mer sekulariserat i framtiden. Just nu verkar det i alla fall gå i den riktningen. Jag grundar den åsikten på att fler och fler väljer att inte döpa sina barn kyrkligt. Nu när det faktiskt går att inte göra det ökar antalet folk som gör det hela tiden. Som jag tidigare nämnde kan man även konfirmera sig humanistiskt. Där diskuterar man fortfarande samma frågor, fast utan gud. Själva konfirmationsceremonin äger inte heller rum i någon kyrka. 
  Det är även många som gifter sig borgerligt. Nu har siffran för hur många som gör det till och med gått om siffran för de som gifter sig i kyrkan. 60% av alla som igår äktenskap i Sverige gör det borgerligt. 
  Likadant är det med begravningar. Det är vanligare att äldre människor är troende (och det är ju fler äldre människor som dör), så därför är det inte lika många begravningar som är borgerliga. Men om man tänker logiskt så kommer antalet bara öka. Många av de som idag gifter sin borgerligt kommer förmodligen också vilja begravas borgerligt. Med andra ord, antalet bör stiga upp till 60%. 

Så detta visar tydligt att gud inte längre står i centrum för allt. Idag går det är genomgå alla livets fyra stora ceremonier utan att blanda in gud, och det är självklart att många ateister väljer att göra det. Många som tidigare behövt hålla tillbaka sin ateism kan idag leva fritt och äkta. 
  Sedan finns det en sak jag måste tillägga också. Det blir allt vanligare att inte gifta sig överhuvudtaget. Det går precis lika bra att ha en långvarig relation utan att ingå äktenskap. Många tycker att det bara är ett spektakel och att man kan älska varandra utan att ha det på papper, men det är också så att det blivit mer okej att ha en relation utan att överhuvudtaget ha en varesig kyrklig eller borgerlig vigsel. Förr var det otänkbart att inte göra det. Men man får också komma ihåg att det var en tid när kvinnan inte själv blev myndig. Hon var helt enkelt tvungen att gifta sig, för annars skulle hennes pappa vara förmyndaren resten av livet. Nu funkar det inte längre så, för alla är självständiga individer. 
  Dessutom är det vanligare att bryta upp relationer idag än vad det var förr. Hade man väl gift sig så var meningen att det skulle vara livet ut. Idag är det jättevanligt att folk skiljer sig när förhållandet inte funkar som det ska längre. Så vad vill jag ha sagt med detta? Jo, i framtiden kanske man inte ens kommer kunna gifta sig eftersom det är färre och färre som gör det. Det skulle innebära att en av livets fyra högtider försvinner, och att religionens påverkan i vardagen blir ännu mindre.

Jag anser att så länga alla är lyckliga och kan leva sina liv så som de vill spelar det ingen roll om samhället blir mer eller mindre sekulariserat. Huvudsaken är att alla livsåskådningar ska vara accepterade och att det inte ska vara en stor grej om man vill blanda in religion i sitt liv eller inte. En värld där man kan leva hur man vill (så länge det inte skadar någon annan, förstås) utan att det ifrågasätts av någon tycker jag är en bra värld. Man ska kunna tillhöra vilken religion man vill, ha vilken sexualitet och könsidentitet man vill, välja att inte tro alls, eller leva med en kombination av allt. 
   Men saken är att om samhället i framtiden ser ut såhär så kommer man förmodligen ändå kunna kalla det för sekulariserat. För lagar och regler kommer inte vara beroende av religion om alla ska få leva som de vill. Så när jag tänker efter bör samhället bli mer sekulariserat. 

Allt skulle dock kunna gå på andra hållet. Om man tittar tillbaks i historien så har det skett stora förändringar med religionen. I Sverige trodde vi på asagudarna fram till 1000-talet. Då var asatron det som var det enda rätta och ingen kunde säga emot det. Sedan kom kristendomen med missionärerna och det var det som startade den kedja av händelser som leder oss fram till där vi är idag. Så, man kan aldrig riktigt veta, för snart kanske det kommer nya religioner som folk propagerar för. En sak är i alla fall säker. Det skulle vara mycket, mycket lättare att sprida nya religioner idag tack vare bättre färdmedel och inte minst internet. Därför är jag inte helt främmande till tanken om att religionen kan spela mer roll i framtiden. 
   Vi har även en flyktingström som framför allt kommer med islam till oss. Eftersom vi har religionsfrihet får de lov att fortsätta vara muslimer när de kommer hit. Nån gång kanske de människorna också kan få lite högre status i samhället (om vi lyckas lösa den här krisen, så att så många som möjligt får stanna kvar). Det skulle kunna leda till spridningen av islam i det här landet. Men jag tror inte att islam någonsin kommer bli större än vad kristendomen är i Sverige. Så då är vi tillbaks där vi var från början. När människor på samma ställe har olika religioner kan vi inte låta någon tro överhuvudtaget gå ut över lagar och annat allmänt. 


Nu har jag redan tagit det här till en lite mer allmän nivå och berättat lite om hela världen. Men det finns fortfarande en del att lägga till som inte gäller Sverige. Till exempel USA, där religionen fortfarande spelar stor roll. I diverse undersökningar från de senaste åren säger en stor majoritet av amerikanerna att de är religiösa. Endast 16,1% år 2007 beskrev sig som icke-religiösa. USA är helt klart ett av de i-länder där religionen fortfarande har en stor roll.
   Många av presidentkandidaterna blandar in gud när de propagerar för sig själva. Dessutom håller presidenten av tradition en bibel i handen när han (det har aldrig varit en kvinna) avlägger eden inför sitt presidentskap. Detta visar väl verkligen på att religion har inflytande på politiken. Många tycker att religion är en viktig faktor när de väljer vem de ska rösta på. Hälften av alla amerikaner skulle till exempel aldrig kunna tänka sig att rösta på en ateist. 
   På grund av att religionen i USA har så stort inflytande på politiken har det gjort situationen värre för vissa grupper. Ett exempel på en sådan grupp är alla HBTQ+ personer. Visst är folket i USA allmänt accepterande och stöttande, men det är viktigt att komma ihåg att det inte var möjligt för samkönade par att gifta sig i alla delstater förrän 2015. Det är skrämmande att det tog så lång tid för majoriteten av befolkningen att inse att alla människor är lika mycket värda. Visst, det nämns i bibeln att det är fel med samkönade förhållanden, men om jag får säga det själv så är det bullshit. Bibeln är en bok som skrevs för ofantligt många år sedan. Jag fattar att folk vill leva efter den på grund av att kristendomen är deras tro. Men i och med att boken är så gamman borde folk också inse att allt i världen inte funkar på samma sätt som de gjorde förr och att man måste lära sig att acceptera det nya. För bibeln säger också att alla människor är lika mycket värda oavsett vad. Den gyllene regeln är som bekant att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Är det då verkligen rätt att tala illa eller bruka våld mot någon vars livssituation skiljer sig lite från ens egen? Nej. Grejen är också att väldigt många HBTQ+ personer är troende. En människas identitet borde inte få stå i vägen för religionen. Om en person välkomnar religionen in i sitt liv, varför skulle då religionen inte välkomna personen tillbaks? Det är absurt att en del använder religion som ett argument för att hata vissa grupper när tron i grund och botten handlar om att behandla alla väl! 

Jag tror ändå att USA kommer sekulariseras mer och mer. Det är i alla fall på det håller det går just nu. Även om religionen spelar en stor roll så märks det på frågor som HBTQ+ och även invandring att religionen står i vägen för resten av samhället. När Donald Trump säger att muslimer kommer till landet som våldtäktsmän och kriminella generaliserar han helt fel. Det är inte religionen islam han borde ha något emot. Snarare hela gruppen med kriminella personer. Att han har förbjudit människor från länder där majoriteten är muslimer visar också på hur religion påverkar politiken negativt. Återigen kommer vi tillbaks till tanken om en värld där alla kan leva på sina egna sätt utan att bli hatade för det.
   Å andra sidan så är Donald Trump en väldigt troende kristen och i och med att han har mycket inflytande nu kan det innebära att allt går på andra hållet. Jag har tidigare sagt att det inte spelar någon roll om samhället blir mer eller mindre troende. Men i det här fallet måste jag ändå säga emot mig själv. Kravet för att det inte ska behöva spela någon roll är att alla ändå blir accepterande som de är. I det samhället som Trump vill ha är det inte så. Han väljer att leva efter vissa saker i bibeln. Vissa utvalda saker som passar för honom. Men det är så frustrerande! För religion är verkligen inget hållbart argument för att stänga ute och kränka en speciell grupp människor. Med Trump som president kommer flyktingar få det mycket svårare, samkönade par kanske kommer förlora sina rättigheter och det kanske blir svårare att göra abort. Allt detta är frågor som jag personligen bryr mig mycket om och tycker är viktiga. Därför har jag väldigt svårt att acceptera religionen när människor tar den till en så hög nivå. Det handlar inte om att de försöker göra vad som är rätt. Det handlar om att de inte bryr sig om helheten! Så i de fall där det faktiskt spelar roll för en del människors säkerhet är jag glad att befolkningen blir mindre troende. 

Vad tror jag om hela världen då? Det finns väldigt många länder som inte är sekulariserade och jag måste givetvis se på saken ur det perspektivet också. Den verklighet som jag lever i är väldigt sekulariserad, men det finns en hel värld där ute som inte är det. Men man ser ändå en trend. I u-länderna har de flesta människor ganska fattiga liv. De behöver stöd och någon att förlita sig på. Lösningen är att be till högre makter och söka hjälp den vägen. När u-länder förvandlas till i-länder går det att förlita sig på tekniken och vetenskapen istället. Man vet att det går att bota sjukdomen när man har sjukhuset mycket närmre tillhands. Det är då länder börjar sekulariseras mer. Till exempel USA är dock ett undantag här. Så, jag tror helt enkelt att världen sakta men säkert kommer röra sig mot en mer sekulariserad plats. Jag menar givetvis inte att människorna i u-länderna är dumma för att de förlitar sig på någon gud när de har det svårt. Det är bara bra att de kan finna trygghet på något sätt! Dessutom så kan inte jag ha någon aning om ifall det finns en gud eller inte och därför har jag ingen rätt att uttala mig om det. Men det jag menar är att religionen kanske kommer finnas kvar och hjälpa människor med andra saker. Man har fortfarande livet efter döden att fundera över. Och dessutom är religionen bra att ha i tanken när man funderar över sitt beteende mot andra. Så det jag tror är att religionen sakta men säkert kommer bli individuell och privat, men att den ändå kommer finnas kvar som ett stöd. 

Förhoppningsvis kommer även extremister lära sig att man måste tänka på världen som en helhet och inte en plats som kretsar kring en ensam åsikt. fundamentalismen är ett väldigt stort problem i världen just nu och det är bland annat det som har gjort att en del människor (*harkling*… Trump… *harkling*) hatar hela religioner och dömer efter vad vissa enskilda grupper har för värderingar. Den här extremismen skulle kunna leda till att klyftorna mellan olika religioner ökar ytterligare och att de sekulariserade ländernas styren tillsist måste ta hänsyn till vad religionen säger för att kunna leda länderna. För tack vare den religiösa extremismen får som sagt många människor en bild av andra religioner efter vad de hör på nyheterna. Det är något vi bör ta upp mer i skolorna och prata om. Det är väldigt viktigt att lära sig skilja på enskildhet och helhet! 

onsdag 15 februari 2017

Orienteringsguiden

Här följer en mer ingående beskrivning av sporten orientering! Jag är en sådan människa som frivilligt går upp klockan sju på helgerna för att åka ut i skogen och springa mig trött och smutsig. Varför gör jag vet? Varför skulle en smart individ nånsin VILJA orientera? Vad är det för skum sekt som samlas när alla andra sover? Detta är videon som berättar sanningen om sporten. Du får lära dig att orientera med kompass och lyssna till beskrivningar av mystiska vapen som "sportident pinne" och "definitionshållare". Dessutom får du se en äkta orienterare in action. Följ med på en spännande resa genom lera och snö. Alla väderstreck är inte vad de ser ut att vara...

fredag 20 januari 2017

Repetition & Reflektion - hållbar utveckling

*Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Man hör redan på namnen att förnybara resurser är mycket bättre än ändliga. Exempel på förnybara resurser är vindkraft, vattenkraft och solenergi. Ändliga kan vara kol och olja. Anledningen till att kol och olja är så mycket sämre är att de lämnar avfall bestående av farliga ämnen som skadar jorden. Detta bidrar till den globala uppvärmningen och uttunningen av ozonlagret. För övrigt så skulle det inte ens gå att använda de ändliga naturresurserna tills jorden går under, för grejen är att de, som man hör på namnet, kommer att ta slut. Oljan och kolet bildades för miljoner år sedan i jordskorpan och det kommer ta lika lång tid för jorden att skapa nytt. Vi förbrukar alltså dessa naturresurser fortare än det bildas nytt. Såvida inte jordens undergång inträffar innan de fossila bränslena tar slut kommer vi alltså behöva komma på ett sätt att fortsätta täcka energibehovet med andra medel. 
  Därför är det tur att det även finns förnybara energikällor. De är inte skadliga på samma sätt som de ändliga.  De är dock, i många fall, inte lika effektiva och det kostar mycket pengar att ersätta en ändlig energikälla med exempelvis fler viskraftverk. Jag tror att vi kommer behöva hitta ännu fler och hållbarare metoder ifall vi ska klara av framtiden på den här jorden. Annars är det enda alternativet att säga hejdå till alla våra elektriska prylar. 

*Vad menar vi med hållbar utveckling?
En enkel förklaring: Människan blir hela tiden mer och mer beroende av energi. Sättet vi utvinner den på nu är inte hållbart och det behöver vi ändra på. Alltså måste vi hitta på ett sätt att täcka våra och kommande generationers energibehov utan att det påverkar miljön negativt och utan att resurserna tar slut. Det vill säga, vi måste hitta ett hållbart sätt.

*Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet: Det innebär att man tänker långsiktigt på resurserna man har till godo och inte utnyttjar dem för snabbt.
Social hållbarhet: Att man strävar efter ett jämlikt samhälle där alla har bostad, jobb och inkomst. Det innebär också bekämpning mot fattigdom och svält. Alla ska ha möjlighet till grundskolegång och vidare utbildning.
Ekologisk hållbarhet: Att man värnar om naturen och miljön. Det som odlas ska vara ekologiskt, det vill säga att det är närproducerat och inte besprutat med några kemikalier.
  Låt oss säga att ett företag ska tillverka bänkar och måste ha material till dem. Det kanske är så att företaget har bestämt sig för att arbeta mycket med social hållbarhet och värnar om att de som arbetar där ska ha det bra. Bra lokaler, rättvisa löner och säkra arbetsplatser. Givetvis är det jättebra att de tänker på sina anställda och tycker det är viktigt att de mår bra, men saken är att ingen har hur mycket pengar som helst och om man satsar på en sak måste man ge upp nåt annat. Alltså skulle det här kunna innebära att företaget inte har råd med att till exempel använda ekologiska råvaror till bänkarna. Då har de inte tänkt lika mycket på den ekologiska hållbarheten. Sedan har vi den ekonomiska hållbarheten också. Beroende på hur rikt företaget är måste de kanske välja bort att använda sig av miljövänliga sätt att få energi.

  Min poäng är att det är svårt att tänka på alla tre aspekter (ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet) och samtidigt själv tjäna pengar. När man startar ett företag är det givetvis viktigt att man går med vinst, för annars finns det ingen mening med det, såvida man inte gör det helt ideellt och för en god sak. Men saken är att även om man skulle tänka miljövänligt på en av aspekterna är det inte säkert att det räcker för att verkligen göra någon skillnad för miljön. Här kommer vi tillbaks till uttrycket ”hållbar utveckling”, för det är precis sådant här man måste tänka på. Vad kan jag göra som gör skillnad? Hur måste jag tänka för att pussla ihop alla bitar och få med alla aspekter? 
  Ett annat exempel är ett scenario där allt odlas ekologiskt. Det skulle givetvis vara jättebra för miljön. Mycket färre kemikalier skulle släppas ut i naturen och transporterna mellan den som odlar och affären skulle minska kraftigt. Men det är även mycket dyrare att odla ekologiskt. Sådant som odlas ekologiskt har inte lika lång hållbarhet eftersom det inte är besprutat med några medel som förlänger tiden. Besprutningen är även ett skydd så att varan inte förstörs under odlingen. Detta innebär att en del av det som odlas ekologiskt inte överlever, vilket leder till mindre skördar. Priserna på varorna måste även höjas för att odlaren fortfarande behöver tjäna lika mycket pengar som tidigare. När priserna höjs är det inte lika många som har råd att konsumera. Detta ökar klyftorna i samhället och skillnaden mellan rika och fattiga blir större. En annan konsekvens av att skördarna blir mindre är att det inte krävs lika mycket arbete för att transportera varorna. Arbetstillfällena blir färre och olika företag kan inte ha lika många anställda. Så vad jag menar är att trots att ekologisk odling är super för miljön så är det inte hållbart ekonomiskt och socialt. Jo, det är klart att en del av det vi odlar måste vara ekologiskt. Det finns ju många som köper de varorna. Men om allt var ekologiskt skulle det inte funka. För att bönder i Sverige ska vilja odla ekologiskt hjälper staten ofta dem med pengar. 

*Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Jag tror att den största anledningen till att begreppet ”ekologiskt fotavtryck” finns är att vi behöver ha större medvetenhet om vad vi gör. Det är viktigt att veta hur vår livsstil påverkar miljön. Om folk vet att det de gör faktiskt lämnar avtryck är det lättare att göra något åt det. ”Ekologiskt fotavtryck” är även ett sätt att mäta hur mycket naturresurser som behövs för att en människa ska klara sig genom livet och ha mat, bostad och kläder. Dessutom är begreppet ett sätt att påminna oss om att vi inte har hur mycket tillgångar som helst. Det är väldigt tråkigt att vi i de rika länderna har ett så stort ekologiskt fotoavtryck. Vi skulle behöva minska det kraftigt. En genomsnittlig person i Västeuropa har ett ekologiskt fotavtryck på 5 ha (hektar) och för att jorden ska klara sig behöver vi sänka det till mindre än 2. Men i världens fattiga länder finns det folk som lever på mindre än 1 ha. De skulle behöva höja sitt ekologiska fotavtryck för att kunna leva behagligt. Orättvisorna inom det är här är riktigt stora, men det är svårt för de som har det så bra som oss att se det. Därför är det bra att begreppet ”ekologiskt fotavtryck” finns, så att vi blir påminda. Det är även bra att ha begreppet för att man ska kunna mäta hur mycket en enskild person påverkar jordens miljö. Om alla levde som jag gör skulle vi behöva 2,45 jordklot. 

Vad kan jag personligen göra för att det ekologiska fotavtrycket ska minska? Jag kan inte göra något som förändrar världen över en natt, men om jag, precis som alla andra, gör små saker hela tiden kan vi tillsammans förändra långsiktigt. Ett exempel på något jag brukade göra förr var att ladda både mobil och dator över natten. Jag tänkte inte på att en massa ström gick förlorad och att något så enkelt som min mobil kunde påverka miljön. efter att vi började med detta arbetsområdet slutade jag göra så eftersom jag fick en större medvetenhet om vilken påverkan på naturen det hade. Detta är ett jättebra exempel på att det är viktigt att lära ut om hållbar utveckling och det ekologiska fotavtrycket. Engrej jag fortfarande behöver bli bättre på är att inte ha så mycket kläder hemma. Jag skulle kunna skänka bort hur mycket som helst av min garderob och ändå klara mig. Även om det inte är så mycket kläder jag använder så finns det en massa plagg jag knappt rör. Jag har tidigare beskrivit varför klädproduktionen (främst bomull) är så dålig. 

*Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Det ekologiska fotavtrycket mäts i hektar (ha), som är en enhet för yta. Det går ut på att räkna ut hur många jordklot vi skulle behöva om alla levde som en själv. Det man räknar med är storleken på boendet, hur mycket resor man gör och vad man har för kost. För att få kött krävs, som bekant, mycket mer resurser än för växter. Om köttet dessutom är producerat långt ifrån personen som ska äta det krävs det ännu mer. Så det är ganska lätt förstå att det ekologiska fotavtrycket är väldigt olika från person till person. 

*En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Den här frågan har att göra med sådant som inte är närproducerat. Trots att vi har mycket naturtillgångar i Sverige importerar vi väldigt mycket av många olika anledningar. Den största anledningen är nog att det är billigare för oss att köpa av andra länder än att tillverka allt från grunden här hemma. Vi skulle kunna kalla det halvfabrikat. För sedan tar vi de varorna vi fått från andra länder och bygger vidare själva. Givetvis importerar vi även sådant som inte går att få tag på här. Det finns till exempel frukter som inte går att odla i lika stor utsträckning i vårt kalla klimat. Problemet är dock allt det vi importerar som lika gärna skulle kunna komma härifrån. Vi vet hur man tillverkar möbler i Sverige och ändå står det ”made in China” på nästan allt vi köper. Visst, vi förstör inte naturen här eftersom tillverkningen sker i ett annat land. Men utsläppen försvinner inte bara för att de inte sker här. Vi gör lika stor skada för miljön när vi använder produkter som är tillverkade någon annanstans än i Sverige. Det är samma sak när folk köper varor tillverkade av barn. I och med att de betalar för något barn gjort triggar det bara människor att använda barn som arbetskraft ännu mer. 
(Jag har skrivit mer om det här i uppgiften på sidan 35)

*Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Det finns egentligen ett väldigt enkelt svar på den här frågan. De icke förnybara energikällorna kommer snart att ta slut. De blir förbrukade snabbare än nya hinner bildas. Visst, kolet kommer förmodligen räcka i runt 200 år till, men oljan och naturgasen är slut om ungefär 50 år. Kärnkraft är också en icke förnybar energikälla eftersom den drivs av uran.
  Förnybara energikällor tar aldrig slut eftersom det sällan handlar om att man behöver ett speciellt ämne att samla in och använda. Där handlar det mer om att använda kraften och skapa rörelse. Två bra exempel på det är vind- och vattenkraft. Vattnet kommer aldrig precis sluta rinna och bara stanna upp. Därför kallar vi det för en förnybar energikälla. Samma sak gäller för solkraft, förutom att det inte är rörelseenergi, utan värme som skapas. 

Till att börja med, vad kommer hända om vi fortsätter använda fossila bränslen på samma sätt som nu? Jag använder mig av exemplet olja, men mycket av det jag tar upp täcker även andra bränslen. 
  Naturen kommer förstöras ytterligare av många olika anledningar. Det är en risk att transportera olja eftersom det kan läcka ut i naturen. När detta sker i haven är det extremt farligt för djuren som vistas där och det är viktigt att stoppa spridningen sv oljan som läckt. En annan negativ konsekvens är utsläppen av koldioxid som sker vid förbränningen. Koldioxiden hamnar i atmosfären där den bidrar till att jordens medeltemperatur stiger. Vad händer då? Jo, de stora isarna smälter och havsnivån stiger. Dessutom blir vädret mer ostabilt, vilket resulterar i fler naturkatastrofer. Samhället är verkligen sårbart trots att vi, som bor i i-länder oftast känner oss trygga. Tänk bara, till exempel, på stormarna som orsakar strömavbrott även här. Vad skulle vi egentligen vara utan elektricitet? Förmodligen ingenting. I alla fall, när klimatet blir sämre drabbas vissa grupper mer än andra. Naturkatastrofer inträffar och tyvärr är det de fattigaste länderna som drabbas hårdast. De kan dessutom inte göra något åt situationen eftersom de är just fattiga. De klarar inte av att bygga upp samhället igen och drabbas därför ännu hårdare nästa gång. Här kommer människor som oss in i bilden igen. Vi kan hjälpa dem genom att stödja olika hjälporganisationer, men ändå är det långt ifrån alla som gör det. Åter igen har detta att göra med den bekväma vardagen vi lever i, där vi inte vågar tänka på att det kunde varit värre. 
  Givetvis sker allt detta inte bara på grund av att vi råkar gilla att använda olja för att ta oss fram i utvecklingen. Det finns många andra dåliga ämnen vi släpper ut i olika sammanhang. Men samtidigt kan vi inte förneka att oljan gör skada och om det ska ske en förändring måste vi börja någonstans! 

Slutligen vill jag säga att det givetvis finns positiva saker med olja också. Annars skulle vi aldrig använt det. En bra sak är att man får ut väldigt mycket energi från väldigt lite olja. Så det är inte konstigt att vi använder det så pass mycket. Olja har haft stor betydelse för utvecklingen av samhället så som vi känner det. Vi skulle inte alls haft samma möjligheter som vi har idag ifall vi inte börjat använda olja. Jag tror inte att vi skulle ha samma möjlighet att resa och en sak som är säker är att vi inte skulle ha någon plast. Tänk så mycket som hade varit annorlunda ifall inte plasten funnits. 

Om vi vänder på det då? Vad skulle hända med världen om vi bara använde förnybara energikällor? Här använder jag exemplet vindkraft.
  Om vi helt slutade med icke förnybara energikällor skulle självklart världen vara en renare plats. Vi hade inte påverkat miljö lika mycket och djuren hade fått det bättre. I motsats till det jag beskrev i förra stycket skulle klimatet bli mer stabilt om alla utsläpp minska. Med andra ord, naturkatastroferna jag tidigare nämnde skulle inte finnas i samma utsträckning. Då skulle vi kunna ta pengarna som idag går åt till att hjälpa människor och göra nåt roligare med dem istället. Tillexempel se till att skaffa fler arbetstillfällen och göra så att enskilda individer har det bra. Eller så skulle vi kunna använda dem till att göra u-länder till i-länder. Det finns helt enkelt mycket trevligare saker man kan göra än att kasta bort pengar på att hjälpa folk vi redan från början kunnat se till mådde bra! Att endast använda förnybara energikällor skulle förmodligen innebära att vi inte kunde använda lika mycket energi längre. De fossila bränslena är mer effektiva och det är därför vi använder dem. Å andra sidan så är det nog bra för oss att dra ner lite på elproduktionen. Nån gång i framtiden, när tekniken har kommit ännu mer framåt, kanske vi ändå kommer kunna ha lika stor elproduktion som idag och endast utvinna elen från förnybara källor. 

Men precis som allt annat har det miljövänliga en baksida. Idag består ca 10% av Sveriges elproduktion av vindkraft. Det är svårt att få vindkraften att stå för en stor del av den totala elproduktionen eftersom varje enskilt kraftverk inte ger sådär jättemycket energi. Vi kan inte heller ha för många eftersom de tar upp plats och gör naturen ”fulare”. Det är kanske inte så kul att se vindkraftverk vart man än går, även om de inte avger några föroreningar. Dessutom låter de en del, så det går inte att ha dem vart som helst. Ofta placeras de till havs, där det även blåser mycket. För en annan nackdel med vindkraftverk är att de bara funkar när det blåser. 

På det stora hela är dock de förnybara energikällorna mycket bättre än de icke förnybara. Det är fysiskt omöjligt att använda de icke förnybara i all evighet eftersom de ju kommer ta slut. Därför kommer vi en dag bli tvingade att endast använda energikällor som är hållbara. målet för 2020 är att vi höjer våra 10% med vindkraftverk till 15%. 
  Jag berättar med om olika energikällor i nästa fråga. 

*Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.
a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.
Vindkraft: En stor fördel med vindkraft är att de inte ger några föroreningar. Det som händer är att vinden blåser och driver på bladen så att de snurrar runt. I sin tur driver de en generator som ger ström. Det är ett väldigt smart sätt att utvinna energi på ett hållbart sätt. Läs mer om vindkraft i föregående fråga.

Vattenkraft: Vattenkraft fungerar så att solen värmer på vattnet så att det bildas ånga. Den stiger upp och blir till moln i himlen. När det regnar samlas vattnet i bäckar, åar, forsar och så vidare eftersom vattnet sedan ska rinna och hamna i sjöar och hav. Att vattnet rör på sig går att utnyttja för att få energi. Man låter vattnet stanna upp i dammar. När det sedan släpps ut igen forsar vattnet med tillräcklig kraft för att driva på turbin som i sin tur är kopplad till en generator. Precis som med vindkraften utvinner man elektriskt ström med generatorn. En bra grej med detta är att det inte bara är en, utan två förnybara energikällor man har att göra med. Dels vattnet, men också solen. det hade ju gått att byta ut en av de två faktorerna mot ett annat bränsle, men nu blir det liksom ”dubbelt upp”. 
  En annan fördel för just Sverige är att vi har gott om älvar där just vattenkraften utnyttjas. Detta innebär att elen i våra hus är någorlunda närproducerad (visst, älvarna finns i Norrland, vilket är långt ifrån södra Sverige, men ändå). Elen transporteras alltså inte långa sträckor för att nå vårt land. Precis som med allt annat innebär ett minskat utsläpp och kortare transporter. 
  Nästan hälften av all ström vi får här kommer från vattenkraft. Det är otroligt bra eftersom vattenkraften är en förnybar energikälla. Det är dessutom den allra viktigaste av Sveriges sådana. 
  Vattenkraften är lätt att reglera. Vi kan ju själva bestämma hur mycket vatten vi ska stoppa upp, när och hur länge. På så sätt kan vi producera precis så mycket el som vi behöver utan att riskera överproduktion. Under våren lagras det en massa vatten för att användas på vintern, då elproduktionen är som störst.

Biobränslen: Precis som med vattenkraft så behövs det solenergi för att biobränslena ska fungera. ”Bio” står för biologisk och alla biobränslen är just biologiska. De vanligaste biobränslena är trä av olika slag och sopor. Av dessa typer av bränslen är det vanligast att man får värmeenergi att till exempel värma upp våra hus med. Så en stor fördel är att man, istället för att kasta bort skräpet, återanvänder det. Detta har jag tagit upp i min livscykelanalys från tekniken. I den beskrev jag bland annat hur bänken jag tänker bygga skulle kunna återvinnas. Här är en liten del av det stycket:

Det man kan göra med bänken är att frigöra träet och ta det till värmeverket. Där görs det om till flis, det vill säga biobränsle, och eldas upp för att ge värme till våra hus. Då tycker jag ändå att man använt den där träbiten väldigt bra, trots att den inte redan var använd när jag tog den till bänken. En sak som är viktig är, som sagt, att träet inte är tryckimpregnerat. Det är inget problem för mig eftersom jag bara använder lärk!

Förbränning av biobränslen bidrar faktiskt inte till en ökad växthuseffekt. Tänk dig att ett träd växer och tar upp koldioxid. Sedan huggs det ner och används. När det sedan bränns är det samma mängd koldioxid som kommer ut i luften igen. Därefter kan ett annat träd ta upp koldioxiden och växa. Det är allt detta som är trädets kretslopp! 
  En fördel för Sverige är att vi har mycket skog, speciellt i Norrland. För ett par år sedan stod biobränslen för en femtedel av vår totala energiproduktion. 

Solenergi: När man tänker efter så är solenergi det allra viktigaste för allt liv på jorden. Utan solen skulle här vara omänskligt kallt och INGET skulle fungera. Vi skulle helt enkelt inte vara här utan solen. Nu har människorna kommit på att det går att använda energi från solen för att skapa mer än bara liv. Nu för tiden kan hela hem nämligen drivas av solenergi! Dels går det att värma upp vatten med hjälp av solen, men det går också att få elektrisk ström. 
  En stor fördel med solenergi är att det går att lagra den och använda senare. Solen lyser ju inte dygnet runt och vissa dagar är det mycket moln. Därför är det smart att det går att lagra energin för att spara till hårdare tider. En annan fördel är att det är relativt enkelt. Man får energin direkt från solen och det behövs inte en lika komplicerad och krävande process, som med tillexempel biobränslen. Det är liksom färre steg när det gäller solenergi. 
  Dessutom finns solen överallt. Jag menar, i vissa länder finns ingen möjlighet att använda särskilt mycket vattenkraft, men solen går ju att utnyttja nästan var som helst. Det innebär att det är smart att installera solpaneler i fattigare länder för att människor ska klara av livet. Detta är speciellt bra eftersom de fattigaste länderna ofta även är varma länder med mycket sol. Här kommer vi osökt in på det där med det ekologiska fotavtrycket. Som jag tidigare nämnde så måste vi se till att de fattiga höjer sin levnadsstandard och få ett lite högre ekologiskt fotavtryck. Detta är ett sätt att främja det! 

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
• Geografiska förutsättningar
• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
• Mängden energi som kan utvinnas
• Aktörer som motarbetar förändringen
• Vem som bär ansvaret för förändringen
Som jag redan tagit upp litegrann tidigare går det inte att utnyttja alla typer av energikällor överallt. Till exempel så är det inte så smart att sätta en massa vindkraftverk mitt i en skog. Då förstör de mer än vad de hjälper och resurserna som krävdes för att sätta dit dem går bara förlorade. Av samma anledning är det inte så smart att utnyttja solenergi i nordligaste Norrland under vintertid eller för all del i ett område med mycket moln. Å andra sidan så är det mycket smart att utnyttja de energikällor som faktiskt finns. Även om man bor i ett område långt ifrån älvar och annat kanske det går att utnyttja solenergi? 

Det är oftast dyrare att använda sig av förnybara energikällor. Om man bara köper olja från något annat land är det mycket lättare än att först bygga upp vindkraftverk/vattenkraftverk osv… Det krävs mycket mer resurser för att göra allt från grunden, vilket man oftast måste när det handlar om förnybara källor. Givetvis går det att importera ”miljövänlig el” också, men då tillkommer en massa transporter som genast förstör grejen med att det är miljövänligt. Varför är det då sämre att använda icke förnybara energikällor än att importera miljövänlig el? Jo, även om det är dåligt att med importen så kommer vi i alla fall kunna fortsätta med det längre. Hur mycket du än vänder och vrider på det så är det fossila bränslena inte eviga. 
  Sedan har vi också problemet med att den förnybara energin är dyrare för individen. Ifall det var jag som stod inför valet om vilken sorts el jag skulle köpa är det inte omöjligt att jag valt det billigaste. För en enskilda individen är det ju bara bättre att ta det billigare alternativet, eftersom man sparar pengar på det. Det är inte heller så lätt att tänka ett steg längre när man står inför det valet. Alla har inte heller så mycket pengar att de har råd att tänka miljövänligt. 

Det stora argumentet för att vi ska öka den förnybara energin är att det är mer miljövänligt. Utan det argumentet hade det förmodligen inte ens funnits någon sådan energi. I så fall hade det bara varit helt onödigt eftersom det är mer komplicerat att få tag på. Ett exempel på en positiv konsekvens för miljön är att djuren inte blir lika hotade. Tidigare nämnde jag oljeutsläppen, men vi har också stora risker gällande kärnkraften. Trots att kärnkraftverken är byggda så att de ska vara så säkra som möjligt går det inte att undgå det faktum att OM något skulle gå fel är vi ganska illa ute. Bara jämför med kärnvapnen. De flesta vet hur farliga kärnvapen är och att de skulle kunna ödelägga stora delar av världen om något land fick för sig att använda dem. Kärnkraftverken är i och för sig inte avsedda att förgöra oss, men de är ändå farliga. Ett exempel är det radioaktiva avfallet. Det finns ännu inget smart sätt att bli av med det utan någon miljöpåverkan. Det behöver lagras i flera tusen år för att radioaktiviteten ska minska så pass mycket att det är hanterbart. Jag anser inte att det är en hållbar metod. På samma sätt som de fossila bränslena förbrukas snabbare än det skapas nytt kommer det bara fyllas på med radioaktivt avfall snabbare än det gamla har lagrats färdigt. Dessutom så finns det forskare som menar att kapslarna där avfallet finns inte kommer hålla så länge, vilket kommer innebära att alla farliga ämnen hamnar i naturen. Där kommer både växter och djur till skada. Om detta hamnar i grundvattnet så kommer även vi få i oss det och inte må särskilt bra. 

Men det finns förstås också negativa konsekvenser för miljön angående förnybara energikällor också. Inte minst av vattenkraften. Visst, så länge solen skiner kommer aldrig vattnet att skuta rinna. Men allt som lever i vattnet då? När vi bara stoppar upp vattnet på en så pass onaturligt sätt förstör vi förutsättningarna för djurlivet där. Dammarna där vi lagrar vatten kan även dränka hela områden som förstörs. Tack vare det torkar också fortsättningen av älven ut eftersom dammen tar upp allt vatten. Detta skapar en obalans och därmed har vi påverkat miljön ännu mer. 

En annan grej är att mängden energi man får ut av fossila bränslen oftast är större än vad man får ut av förnybara. Man behöver bygga många vindkraftverk för att de tillsammans ska kunna väga tyngre än oljan. Samtidigt krävs det mycket resurser för att bygga så många vindkraftverk. Speciellt om de ska stå ute i havet, där de är lite svårare att ha att göra med. 
  Förnybara energifällor är även lite mer osäkra. Det går inte att använda de när som helst eftersom solen inte alltid skiner och vinden inte alltid blåser. Ibland ser man vindkraftverk som står helt still. Jag tror det är allt detta som är anledningen till att den miljövänliga energin är dyrare. Jag hoppas på att vi någon gång kan göra den så effektiv att det inte längre ska vara någon tvekan om vilken el vi ska bruka i framtiden.
  Man har dock hittat lösningar på den typen av problem som jag tagit upp i detta stycke. En lösning är det där med att lagra vatten och själv reglera hur mycket energi man vill ha vid vissa tidpunkter. Man kan även lagra solenergi i batterier och använda senare. Då gör man i alla fall systemet lite mer effektivt. 

Det är inte bara argumentet att fossila bränslen är effektivare som gör att vi fortfarande använder dem. Saken är att det ligger en hel industri bakom allt det här. Det finns hur många människor som helst som jobbar inom olja och kol för att tjäna ihop pengar. Självklart skulle det absolut inte gynna dem om oljebolagen lades ner och därför kämpar de för vi ska fortsätta med den här typen av bränslen. Människor jobbar med att få tag på olja, transportera olja, sälja olja, tillverka plast (som också säljs) etc. So sagt, det finns en hel värld som kan tjäna pengar på det här. Inte minst de rika människorna som äger de stora oljeföretagen. 
  Vi har även länder som har kunnat tjäna riktigt mycket pengar på grund av sin olja. Norge är ett sådant land och jag kan inte tänka mig att de skulle vilja ge upp en möjlighet till rikedom bara för att naturen ska få det bättre. 
  Samtidigt finns det folk och företag som använder sig av förnybara energikällor som ett sätt att locka fler kunder. Ifall man gör reklam för sin produkt och säger att den är ekologisk, eller att den är miljövänlig på något annat sätt, är det ofta fler som vill köpa den. Man kan likna detta vid att en del företag säger att de ger en viss del av sin inkomst till olika hjälporganisationer. Alltså stödjer kunden också dessa hjälporganisationer när de handlar. Det är ett smart trick, även om jag inte anser att det är helt optimalt. Det är oftast bara ett sätt att få fler kunder, och inte en handling av ren godhet. 

Jag tycker att alla har ett visst ansvar att ta hand om jorden. Alla bor här och det är ändå vi själva som råkar illa ut om vi förstör vår planet. Men det är inte heller så att jag, som minderårig och dessutom helt utan politisk makt, kan bestämma att Sverige ska bygga 100 nya vindkraftverk. Därför har staten, eller i alla fall miljöutskottet, ändå ett lite större ansvar. Detta kan driva på en förändring mot en mer hållbar utveckling eftersom det innebär att vi, vanliga människor, inte behöver bry oss om de frågorna särskilt mycket. Systemet är så i Sverige. Vi röstar på vilka vi vill ska bestämma och sedan får de vara i stort sett självgående. Att rösta därför mycket viktigt, för när man väl lagt sin röst har man givit ett visst parti sitt förtroende. Det är viktigt att inte kasta bort det förtroendet på vem som helst. Därefter har de som blir valda också ett ansvar att leva upp till de förväntningar folket hade. I alla fall de förväntningar som är rimliga (dvs även om man kanske sagt att man ska bygga en jättestor mur måste man inte göra det ifall det visar sig att det var den mycket dålig idé).
  Hur som helst så har medborgarna ändå ansvaret i grunden. För när staten väl har fixat alternativ och mer miljövänlig el måste vi börja köpa den också. Nu är vi tillbaks till punkten angående ekonomi. Hur man kan lösa det problemet kommer jag till i nästa fråga. 

d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Jag har tänkt på en sak. Jag nämnde tidigare att det inte är alla som har råd mig miljövänlig el. Till exempel arbetslösa och liknande. För att bygga fler vindkraftverk och vattenkraftverk behövs folk som kan jobba med det. Ifall vi ser till att de som får de jobben är de som faktiskt behöver kan de få en inkomst och därmed få det lite bättre ställt. Det är skitbra, för på det sättet kanske de nån gång även har råd att köpa en miljövänliga elen istället. Detta är lite som det Roosevelt gjorde med ”New Deal” på 30-talet. Men jag förstår också att detta inte riktigt är genomförbart. Den som utför jobbet behöver vara kunnig inom ämnet och behöver dessutom ha någon som betalar lönen. Pengarna växer inte direkt på träd. Jag anser ändå att grundtanken är bra och att det förmodligen går att göra något i stil med vad jag föreslog. Ett sätt att få fram mer pengar är att höja skatterna. Därefter kan staten använda pengarna till att arbeta för e bättre miljö. Det är även så att den här mer eller mindre fattiga personen som ska utföra arbetet jag pratar om förmodligen inte har som första prioritering att skaffa bättre el när den blir lite rikare. Den kan förmodligen inte heller göra det eftersom man inte själv bestämmer vilken sorts el man har när man bor i en lägenhet, vilket jag förutsätter att den här personen gör. Men huvudsaken är ju att alla gör nånting. Den kanske istället kan börja köpa mer ekologisk mat eller börja äta mer vegetariskt?  
   Nä, den här idén kanske ändå inte var så optimal som jag trodde först. Jag tänker istället att det är de rikare vi måste börja med att få med på banan. De som har råd med att göra mest skillnad. När man tänker efter så är det dessutom de rikare människorna som gör mest påverkan på miljön. Det är de som har råd att göra långa resor, bor stort och konsumerar mest. Något vi behöver få folk att göra är att köra mindre bil, eller i alla fall inte använda lika mycket bensin. Det lättaste sättet är givetvis att bara be folk köra mindre bil, men det skulle absolut inte funka. Ingen skulle lyssna på det så lätt. Därför tänker jag att man skulle kunna höja bensinpriserna istället. Det är inget man kan göra bara sådär, utan man måste börja med att höja skatterna. På allt som köps betalas någon form av skatt (moms). Alltså, när en konsument betalar för bensin på en mack behöver macken ge en del av de pengarna till staten. Just bensin råkar ha väldigt hög skatt, vilket gör att det blir ganska dyrt. Om vi då skulle höja skatterna så måste macken höja priset på sin bensin för att fortfarande gå med vinst. Att bensinen kostar mer kan göra att människor som har ett annat alternativ väljer bort att köra bil. Jag menar, till exempel tar cykeln eller åker kollektivt. 

Det är mycket viktigt att vi ser till att människor kan ta sig till sina jobb/sin skola på ett smidigt och miljövänligt sätt. Jobbet och skolan är det man åker till varje dag och därför är det vägen dit som gör mest skillnad. Oftast brukar skolan inte vara några problem (i alla fall inte för de flesta). Barn sätts för det mesta i den skolan som ligger närmst dem och i Sverige har man nästan alltid relativt nära till en skola. Det finns givetvis undantag och det brukar även bli lite längre när folk kommer upp i gymnasieåldern, men i alla fall. Jobba kan man dock göra var som helst och vi kommer inte kunna ändra på var folk väljer att jobba. Även om det hade varit praktiskt att alla jobbade i staden de bor i så skulle det aldrig gå att lösa. Detta leder till att många väljer att ta bilen. Det är tidigt på morgonen, folk orkar inte kolla tågtider och ta sig till stationen. Vi måste helt enkelt göra det mer attraktivt att åka kollektivt istället. Dessutom måste vi se till att så många arbetsplatser som möjligt går att nå med kollektivtrafik. Vi borde satsa pengar på att sätta in ännu fler bussar och tåg så att det inte blir så fullt hela tiden. Det tror jag är ett sätt att göra det mer attraktivt, för man blir lätt stressad när det är så trångt i bussarna. Spårvagnarna som snart kommer finnas i Lund är ett exempel på hur man kan öka kollektivtrafiken. 


Ett annat, men mindre genomförbart, sätt att få folk att köpa mindre bensin är att sätta upp lagar för hur mycket bensin man får lov att konsumera per bil. Men jag tror att det skulle förekomma mycket fusk kring det skulle nog vara fler som började sno bensin. Det är också helt olika från hushåll till hushåll hur mycket bil man kör. Vissa behöver färre liter än andra. Det skulle kunna leda till att en som inte kör så mycket bil säljer vidare sin bensin till någon annan för att tjäna pengar. Då blir det inte heller rätt. 

onsdag 18 januari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

1 Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Vaknar
Kollar mobilen (ca 5min)
Tvättar ansiktet och går på toa
Tar ut pålägg ur kylen
Äter en macka
Borstar tänderna (ca 2min)
Kollar igenom datorn (ca 5min)
Packar ihop mina saker
Cyklar till skolan

markerat = Koppling till energi
På ett sätt är även alla punkter som inte är markerade kopplade till energi. Ifall man tänker ett par steg längre, alltså. Mackan jag äter har ju producerats någonstans, vilket krävde energi och resurser. Likaså cykeln. Men det som jag använder mackan och cykeln till har inget med energi att göra. 

2 a Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan var det 1817. På den tiden fanns inte ens elektricitet i hemmen så min teori är att dåtidens människor levde betydligt mer miljövänligt än vad vi gör idag. Det är nog både på gott och ont eftersom vi idag har gjort viktiga framsteg som gör livet bättre och lättare, exempelvis att vi har elektrisk värme i våra hus. För värmdes husen upp med eld och det var även så man fick ljus. Brandrisken ökade enormt och många fler hus brann ner. resurserna för att släcka bränderna var även mycket sämre och det innebar att elden spred sig.
   Men om vi vänder på allt inser man hur lata vi har blivit och hur mycket mer vi förstör för miljön idag. I stort sätt allt överproducerat och vi verkar ha blivit beroende av prylar. Det leder till mer utsläpp från fabrikerna. Likadant är det med transportmedel. När folk åker bil vart som helst, hur kort sträckan än må vara, är det inte konstigt att luften runt oss blir sämre. Och vad är det för bränsle vi använder? Mycket olja. Oljan är heller inte ett förnybart bränsle, vilket innebär att vi inte kan använda den för evigt. Men mer om detta i fråga B.

För 200 år sedan var det ingen som åkte bil till skolan, om man ens gick i skolan. Hur långt det än var så fick barnen gå. Annars åkte man häst och vagn, men det var inget transportmedel att använda för att ta sig till skolan! Detta måste ha inneburit att de flesta inte lämnade sin by många gånger under hela sin livstid. Idag är det en självklarhet att vi är ute och reser. Så var det verkligen inte då. 
  Vi inser snabbt att varken gång eller häst och vagn är något som hotar miljön. Där sker ju liksom inga utsläpp och tillverkningen av en vagn är inte heller lika kostsam som tillverkningen av en bil. 

Hur var det med att tvätta sig då? Nu för tiden finns det människor som står och duschar i en timme bara för att de kan. Det finns en himla massa negativa konsekvenser av det. Uppvärmningen av vattnet tar energi, man slösar på vattnet i sig och dessutom kostar det pengar för individen själv. På 1800-talet hade vi inte ens några duschar. Man fyllde helt enkelt en balja med vatten och där fick alla i hushållet tvätta sig. Den viktigaste/äldsta personen började och sist var det barnen. Folk tvättade sig inte heller lika ofta, inte ens en gång i veckan. 
  Som jag ser det, så finns det både positiva och negativa saker med både nu och förr. Visst, vi slösar mycket mer vatten nu och hela processen är dålig för miljön, men samtidigt så kan det inte ha varit särskilt hygieniskt att bara tvätta sig nån gång då och då. Särskilt inte för den stackaren som badade sist. På det stora hela anser jag dock att vi använder våra resurser på ett sämre sätt idag och många människor behöver definitivt fundera på sina vanor.

b Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Under årens gång har vi tagit mer och mer av naturen. I början använde människor bara precis det som fanns nära till hands. Nu gräver vi efter metall och olja för att driva våra många och stora fabriker. Så hur kan det här tänkas utveckla sig i framtiden? Om trenden fortsätter som den gör nu kommer alla våra naturtillgångar försvinna för att vi utnyttjar dem för mycket. Men man får också tänka på att vi idag vet mycket mer om vilken skada vi gör än vad vi visste för några decennier sedan. Det innebär att vi också har möjlighet att göra något åt det och förbättra våra metoder. 
  Om hundra år är det 2117. Då tror jag att tekniken har utvecklats ännu mer och vi har möjlighet att producera energi på ett mindre miljöfarligt sätt. Vi har redan nu påbörjat det arbetet genom att till exempel bygga fler vindkraftverk, som åtminstone är bättre än andra sätt att få energi. 

Hur kommer det funka med vårt energibov i framtiden? I och med att vi hela tiden ökat vårt användande av el så tror jag att det kommer fortsätta så. Mycket mer arbete blir digitalt och även i praktiska arbeten använder man maskiner och dylikt som är beroende av energi. Jag tror att detta digitaliserande kommer fortsätta. 

Transporten om 100 år är svårt att säga något om. Jag tror inte att vi kommer ge upp grejen med bilar, även om det skulle vara häftigt om vi gjorde det. Om vi satte in en massa mer kollektivtrafik skulle bilar till sist inte vara nödvändiga. Ifall det nån gång blir möjligt att ta sig vart som helst med kollektivtrafik skulle ju inte bilen behövas. Kanske kommer vi nån gång på fler färdmedel, där man kan åka många, som är ännu effektivare? 

Något jag verkligen hoppas är att vi kommer ha nog med bränsle utan att vi använder olja. Olja är verkligen inte bra eftersom vi vet att det kommer ta slut. Vad ska vi göra då? Det måste helt enkelt gå att hitta en lösning. 

I fråga om kosten så hoppas jag på att många fler är vegetarianer om 100 år. Det är ett mycket mer hållbart sätt att äta i och med att köttproduktionen är så oerhört miljöfarlig. Dessutom är det egentligen helt onödigt av oss att odla så att djuren får mat bara för att sedan slakta djuren till vår fördel. Om vi odlade direkt för våra egna munnar skulle vi spara odlingsmark och inte behöva ha en sådär stor produktion av kött. 


4 Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.
Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.
Det är en självklarhet att det är vi som bor i i-länderna som måste bättra oss. Tänk att människor i världens fattigaste länder fortfarande måste gå långt varje dag för att få tag på vatten, som ofta inte ens är rent, medan det enda vi behöver göra är att gå ett par steg och dra i en spak. I och med att vi har fått den här möjligheten till ett väldigt enkelt liv är det också viktigt att vi tar vara på det, så att även kommande generationer kan få leva så enkelt som vi gör. Ändå fortsätter vi men den sjuka livsstil vi har just nu. Varför?

  En förklaring är att vi har fått det så enkelt att vi inte ens tänker på att det finns folk som har det svårare. Vi lever bara precis här och nu och funderar inte ens över hur det vi gör idag kan tänkas påverka framtiden och hela världen. Om man under hela sitt liv fått allt serverat är det inte alltid så lätt att förstå att livet skulle kunna ha sett helt annorlunda ut. Vi har alltid haft mat när vi varit hungriga och alltid kunnat duscha när vi velat det. Kanske tänker folk helt enkelt inte så mycket på orsak och konsekvens. Vi duschar så länge för att vi kan det och eftersom vi inte ser någon direkt konsekvens av det. Konsekvenserna kommer senare, när de fossila bränslena avger farliga avgaser och jordens medeltemperatur sakta men säker höjs. 
  Det hade varit en helt annan sak om det hade fungerat så att konsekvenserna kom direkt framför ögonen på en. Till exempel om jag skulle strunta i att knyta mina skosnören, springa iväg, snubbla och skrapa upp mina knän. Då förstår jag att jag inte ska göra om det eftersom det gör ont i mina knän och jag inte vill att det ska hända fler gånger. När jag däremot står och duschar i en timme tycker jag bara att det är trevligt och avkopplande. Därför inser jag inte skadan jag gör förrän det redan är för sent. Dessutom är det så att när vi väl har vant oss vid att leva på ett bekvämt sätt är vi kanske inte så pigga på att ändra det så att vi får det lite svårare. 

Sedan har vi alla dessa prylar. Om man jämför ett hem hos en vanlig Svensson idag med en vanlig Svensson för 200 år sedan ser man enorma skillnader. Folk ägde inte så mycket förr. I våra hus är det fullt av saker överallt och vi behöver till och med rensa ut saker för att få plats med allt det nya. Det känns som om den moderna människan aldrig blir nöjd. På något sätt är det jätteviktigt att ha den nyaste modellen av iPhone. Här tror jag att det är mycket grupptryck som spelar in. Om alla andra har det coolaste och nyaste vill man själv också ha det. Vi lever i ett samhälle där man får högre status för det man har och inte det man är. 

Okej, men om vi nu måste ha så mycket hela tiden, varför kan fabrikerna inte bara använda sig av mindre miljöfarligt bränsle och bättre råvaror? Här kommer pengarna, och även bekvämlighet, in i bilden. När en fabrik ska tillverka mycket av en sak är det viktigt att det finns gott om råvaror och lättillgängligt bränsle. Det är tyvärr ofta den där oljan och kolet som är lättast att få tag på. Sedan är det inte säkert att företaget har råd med att köpa in de råvaror som är mest miljövänliga. Ofta är det enklaste och billigaste sättet att importera från andra länder. Där har vi många problem. Till att börja med så vet man ofta ingenting av vad arbetarna i de andra länderna har för arbetsvillkor. Sedan har vi transporten av varorna till Sverige. Självklart sker det utsläpp genom det. 
  Så även om företagen tjänar på det just för stunden vet alla djupt där inne att det inte är hållbart. De vill bara inte riktigt tänka på det. Återigen kommer vi tillbaks till det där bekväma livet när min inte riktigt bryr sig om konsekvenserna. 


Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.
Det är extremt vanligt att vi svenskar köper mat som inte är producerad i Sverige. Egentligen är inte så konstigt eftersom det finns mycket som helt enkelt inte kan produceras här på grund av klimatet. Men saken är att det går för långt. Ganska mycket av det som importeras skulle lika gärna kunna komma från vårt eget land. Men hela processen blir billigare för oss om vi köper från andra länder och därför är det inte lika mycket som är närproducerat. Så när jag går till affären och köper tomater bidrar jag till att miljön försämras i och med besprutning av tomaterna och transporten till Sverige. När resten av Sverige också går och köper de där tomaterna måste det bara odlas mer och mer. 

Alla resor vi gör påverkar också det ekologiska fotavtrycket. Aldrig förr har människan haft möjlighet att se så mycket av världen oh med hjälp av flygplan, fartyg, tåg och bilar kan vi ta oss vart som helst. Det är väldigt kul att vi har den här chansen att få uppleva det, men som vanligt kommer det med negativa konsekvenser. När vi, rika knölar, ska ut och flyga släpper vi ut farliga ämnen redan vid starten. Jag kan förstå att resor till det som verkligen är andra sidan jorden blir lite enklare med flyg, men när folk som tycker att de ska utnyttja sin rikedom på bästa sätt flyger mellan Malmö och Stockholm blir det för extremt. Det är inte lönt överhuvudtaget eftersom man inte är i luften särskilt länge. 


Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.
Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
De där tomaterna vi köper påverkar inte bara miljön, utan även människor. Vad vet egentligen vi om de som har odlat de här tomaterna? Vi har ingen koll på deras arbetsvillkor och hur det fungerar där de jobbar. Det handlar ofta om fattiga människor (nu pratar jag inte bara om tomater) och då anser arbetsgivaren att man kan pressa dem hur hårt som helst eftersom de ändå inte skulle kunna få något annat jobb. De behöver pengarna. Eftersom de är fattiga tycker arbetsgivaren också att de inte behöver så mycket lön, men att de kan jobba för hårt och för länge. Något jag tycker är ännu värre är när arbetarna faktiskt utsätts för verkligt farliga saker. Till exempel när vi ska ha slitna jeans och de som tillverkar dem behövde stå och andas in allt det dammet som uppstår utan att ha något munskydd. 
  Tillverkning av kläder är överhuvudtaget mycket kostsam för miljön. För att gå tillbaks till hur det var förr så sydde man mycket själv och det var givetvis inte ens tal om att bleka några jeans. Nu för tiden har vi stora bomullsfält som är väldigt resurskrävande. Just bomull kräver mycket vatten. Där bomull växer är det även väldigt varmt och om det behövs så mycket vatten, vad ska då människorna dricka? Dessutom är det inte speciellt vattenrika områden vi pratar om, vilket innebär att man måste använda sig av kastbevattning till stor del. Då allt detta, som sagt, är väldigt resurskrävande är det svårt att finansiera. Detta kan i värsta fall resultera i barnarbete. 


Å andra sidan så är det ju bra att det finns många jobb. Allt det jag har nämnt är arbetstillfällen som är viktiga för att individer ska klara sig i samhället. Man behöver liksom ändå pengar, oavsett om arbetsförhållandena är förfärliga. I i-länderna klagar vi på den höga arbetslösheten och för oss är det en självklarhet att vi ska ha det bra på jobbet. Annars blir vi deprimerade och orkar inte mer. Så på ett sätt känns det som om vi är mycket klenare än folk i u-länder. Men det är helt sjukt att vi vill ha det bra på jobbet och ändå köper produkter som är framställda av människor mer usla löner.