Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck?

1 Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Vaknar

Kollar mobilen (ca 5min)

Tvättar ansiktet och går på toa

Tar ut pålägg ur kylen

Äter en macka

Borstar tänderna (ca 2min)

Kollar igenom datorn (ca 5min)

Packar ihop mina saker

Cyklar till skolan

markerat = Koppling till energi

På ett sätt är även alla punkter som inte är markerade kopplade till energi. Ifall man tänker ett par steg längre, alltså. Mackan jag äter har ju producerats någonstans, vilket krävde energi och resurser. Likaså cykeln. Men det som jag använder mackan och cykeln till har inget med energi att göra. 

2 a Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För 200 år sedan var det 1817. På den tiden fanns inte ens elektricitet i hemmen så min teori är att dåtidens människor levde betydligt mer miljövänligt än vad vi gör idag. Det är nog både på gott och ont eftersom vi idag har gjort viktiga framsteg som gör livet bättre och lättare, exempelvis att vi har elektrisk värme i våra hus. För värmdes husen upp med eld och det var även så man fick ljus. Brandrisken ökade enormt och många fler hus brann ner. resurserna för att släcka bränderna var även mycket sämre och det innebar att elden spred sig.

   Men om vi vänder på allt inser man hur lata vi har blivit och hur mycket mer vi förstör för miljön idag. I stort sätt allt överproducerat och vi verkar ha blivit beroende av prylar. Det leder till mer utsläpp från fabrikerna. Likadant är det med transportmedel. När folk åker bil vart som helst, hur kort sträckan än må vara, är det inte konstigt att luften runt oss blir sämre. Och vad är det för bränsle vi använder? Mycket olja. Oljan är heller inte ett förnybart bränsle, vilket innebär att vi inte kan använda den för evigt. Men mer om detta i fråga B.

För 200 år sedan var det ingen som åkte bil till skolan, om man ens gick i skolan. Hur långt det än var så fick barnen gå. Annars åkte man häst och vagn, men det var inget transportmedel att använda för att ta sig till skolan! Detta måste ha inneburit att de flesta inte lämnade sin by många gånger under hela sin livstid. Idag är det en självklarhet att vi är ute och reser. Så var det verkligen inte då. 

  Vi inser snabbt att varken gång eller häst och vagn är något som hotar miljön. Där sker ju liksom inga utsläpp och tillverkningen av en vagn är inte heller lika kostsam som tillverkningen av en bil. 

Hur var det med att tvätta sig då? Nu för tiden finns det människor som står och duschar i en timme bara för att de kan. Det finns en himla massa negativa konsekvenser av det. Uppvärmningen av vattnet tar energi, man slösar på vattnet i sig och dessutom kostar det pengar för individen själv. På 1800-talet hade vi inte ens några duschar. Man fyllde helt enkelt en balja med vatten och där fick alla i hushållet tvätta sig. Den viktigaste/äldsta personen började och sist var det barnen. Folk tvättade sig inte heller lika ofta, inte ens en gång i veckan. 

  Som jag ser det, så finns det både positiva och negativa saker med både nu och förr. Visst, vi slösar mycket mer vatten nu och hela processen är dålig för miljön, men samtidigt så kan det inte ha varit särskilt hygieniskt att bara tvätta sig nån gång då och då. Särskilt inte för den stackaren som badade sist. På det stora hela anser jag dock att vi använder våra resurser på ett sämre sätt idag och många människor behöver definitivt fundera på sina vanor.

b Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Under årens gång har vi tagit mer och mer av naturen. I början använde människor bara precis det som fanns nära till hands. Nu gräver vi efter metall och olja för att driva våra många och stora fabriker. Så hur kan det här tänkas utveckla sig i framtiden? Om trenden fortsätter som den gör nu kommer alla våra naturtillgångar försvinna för att vi utnyttjar dem för mycket. Men man får också tänka på att vi idag vet mycket mer om vilken skada vi gör än vad vi visste för några decennier sedan. Det innebär att vi också har möjlighet att göra något åt det och förbättra våra metoder. 

  Om hundra år är det 2117. Då tror jag att tekniken har utvecklats ännu mer och vi har möjlighet att producera energi på ett mindre miljöfarligt sätt. Vi har redan nu påbörjat det arbetet genom att till exempel bygga fler vindkraftverk, som åtminstone är bättre än andra sätt att få energi. 

Hur kommer det funka med vårt energibov i framtiden? I och med att vi hela tiden ökat vårt användande av el så tror jag att det kommer fortsätta så. Mycket mer arbete blir digitalt och även i praktiska arbeten använder man maskiner och dylikt som är beroende av energi. Jag tror att detta digitaliserande kommer fortsätta. 

Transporten om 100 år är svårt att säga något om. Jag tror inte att vi kommer ge upp grejen med bilar, även om det skulle vara häftigt om vi gjorde det. Om vi satte in en massa mer kollektivtrafik skulle bilar till sist inte vara nödvändiga. Ifall det nån gång blir möjligt att ta sig vart som helst med kollektivtrafik skulle ju inte bilen behövas. Kanske kommer vi nån gång på fler färdmedel, där man kan åka många, som är ännu effektivare? 

Något jag verkligen hoppas är att vi kommer ha nog med bränsle utan att vi använder olja. Olja är verkligen inte bra eftersom vi vet att det kommer ta slut. Vad ska vi göra då? Det måste helt enkelt gå att hitta en lösning. 

I fråga om kosten så hoppas jag på att många fler är vegetarianer om 100 år. Det är ett mycket mer hållbart sätt att äta i och med att köttproduktionen är så oerhört miljöfarlig. Dessutom är det egentligen helt onödigt av oss att odla så att djuren får mat bara för att sedan slakta djuren till vår fördel. Om vi odlade direkt för våra egna munnar skulle vi spara odlingsmark och inte behöva ha en sådär stor produktion av kött. 

4 Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Det är en självklarhet att det är vi som bor i i-länderna som måste bättra oss. Tänk att människor i världens fattigaste länder fortfarande måste gå långt varje dag för att få tag på vatten, som ofta inte ens är rent, medan det enda vi behöver göra är att gå ett par steg och dra i en spak. I och med att vi har fått den här möjligheten till ett väldigt enkelt liv är det också viktigt att vi tar vara på det, så att även kommande generationer kan få leva så enkelt som vi gör. Ändå fortsätter vi men den sjuka livsstil vi har just nu. Varför?

  En förklaring är att vi har fått det så enkelt att vi inte ens tänker på att det finns folk som har det svårare. Vi lever bara precis här och nu och funderar inte ens över hur det vi gör idag kan tänkas påverka framtiden och hela världen. Om man under hela sitt liv fått allt serverat är det inte alltid så lätt att förstå att livet skulle kunna ha sett helt annorlunda ut. Vi har alltid haft mat när vi varit hungriga och alltid kunnat duscha när vi velat det. Kanske tänker folk helt enkelt inte så mycket på orsak och konsekvens. Vi duschar så länge för att vi kan det och eftersom vi inte ser någon direkt konsekvens av det. Konsekvenserna kommer senare, när de fossila bränslena avger farliga avgaser och jordens medeltemperatur sakta men säker höjs. 

  Det hade varit en helt annan sak om det hade fungerat så att konsekvenserna kom direkt framför ögonen på en. Till exempel om jag skulle strunta i att knyta mina skosnören, springa iväg, snubbla och skrapa upp mina knän. Då förstår jag att jag inte ska göra om det eftersom det gör ont i mina knän och jag inte vill att det ska hända fler gånger. När jag däremot står och duschar i en timme tycker jag bara att det är trevligt och avkopplande. Därför inser jag inte skadan jag gör förrän det redan är för sent. Dessutom är det så att när vi väl har vant oss vid att leva på ett bekvämt sätt är vi kanske inte så pigga på att ändra det så att vi får det lite svårare. 

Sedan har vi alla dessa prylar. Om man jämför ett hem hos en vanlig Svensson idag med en vanlig Svensson för 200 år sedan ser man enorma skillnader. Folk ägde inte så mycket förr. I våra hus är det fullt av saker överallt och vi behöver till och med rensa ut saker för att få plats med allt det nya. Det känns som om den moderna människan aldrig blir nöjd. På något sätt är det jätteviktigt att ha den nyaste modellen av iPhone. Här tror jag att det är mycket grupptryck som spelar in. Om alla andra har det coolaste och nyaste vill man själv också ha det. Vi lever i ett samhälle där man får högre status för det man har och inte det man är. 

Okej, men om vi nu måste ha så mycket hela tiden, varför kan fabrikerna inte bara använda sig av mindre miljöfarligt bränsle och bättre råvaror? Här kommer pengarna, och även bekvämlighet, in i bilden. När en fabrik ska tillverka mycket av en sak är det viktigt att det finns gott om råvaror och lättillgängligt bränsle. Det är tyvärr ofta den där oljan och kolet som är lättast att få tag på. Sedan är det inte säkert att företaget har råd med att köpa in de råvaror som är mest miljövänliga. Ofta är det enklaste och billigaste sättet att importera från andra länder. Där har vi många problem. Till att börja med så vet man ofta ingenting av vad arbetarna i de andra länderna har för arbetsvillkor. Sedan har vi transporten av varorna till Sverige. Självklart sker det utsläpp genom det. 

  Så även om företagen tjänar på det just för stunden vet alla djupt där inne att det inte är hållbart. De vill bara inte riktigt tänka på det. Återigen kommer vi tillbaks till det där bekväma livet när min inte riktigt bryr sig om konsekvenserna. 

Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

Det är extremt vanligt att vi svenskar köper mat som inte är producerad i Sverige. Egentligen är inte så konstigt eftersom det finns mycket som helt enkelt inte kan produceras här på grund av klimatet. Men saken är att det går för långt. Ganska mycket av det som importeras skulle lika gärna kunna komma från vårt eget land. Men hela processen blir billigare för oss om vi köper från andra länder och därför är det inte lika mycket som är närproducerat. Så när jag går till affären och köper tomater bidrar jag till att miljön försämras i och med besprutning av tomaterna och transporten till Sverige. När resten av Sverige också går och köper de där tomaterna måste det bara odlas mer och mer. 

Alla resor vi gör påverkar också det ekologiska fotavtrycket. Aldrig förr har människan haft möjlighet att se så mycket av världen oh med hjälp av flygplan, fartyg, tåg och bilar kan vi ta oss vart som helst. Det är väldigt kul att vi har den här chansen att få uppleva det, men som vanligt kommer det med negativa konsekvenser. När vi, rika knölar, ska ut och flyga släpper vi ut farliga ämnen redan vid starten. Jag kan förstå att resor till det som verkligen är andra sidan jorden blir lite enklare med flyg, men när folk som tycker att de ska utnyttja sin rikedom på bästa sätt flyger mellan Malmö och Stockholm blir det för extremt. Det är inte lönt överhuvudtaget eftersom man inte är i luften särskilt länge. 

Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.

De där tomaterna vi köper påverkar inte bara miljön, utan även människor. Vad vet egentligen vi om de som har odlat de här tomaterna? Vi har ingen koll på deras arbetsvillkor och hur det fungerar där de jobbar. Det handlar ofta om fattiga människor (nu pratar jag inte bara om tomater) och då anser arbetsgivaren att man kan pressa dem hur hårt som helst eftersom de ändå inte skulle kunna få något annat jobb. De behöver pengarna. Eftersom de är fattiga tycker arbetsgivaren också att de inte behöver så mycket lön, men att de kan jobba för hårt och för länge. Något jag tycker är ännu värre är när arbetarna faktiskt utsätts för verkligt farliga saker. Till exempel när vi ska ha slitna jeans och de som tillverkar dem behövde stå och andas in allt det dammet som uppstår utan att ha något munskydd. 

  Tillverkning av kläder är överhuvudtaget mycket kostsam för miljön. För att gå tillbaks till hur det var förr så sydde man mycket själv och det var givetvis inte ens tal om att bleka några jeans. Nu för tiden har vi stora bomullsfält som är väldigt resurskrävande. Just bomull kräver mycket vatten. Där bomull växer är det även väldigt varmt och om det behövs så mycket vatten, vad ska då människorna dricka? Dessutom är det inte speciellt vattenrika områden vi pratar om, vilket innebär att man måste använda sig av kastbevattning till stor del. Då allt detta, som sagt, är väldigt resurskrävande är det svårt att finansiera. Detta kan i värsta fall resultera i barnarbete. 

Å andra sidan så är det ju bra att det finns många jobb. Allt det jag har nämnt är arbetstillfällen som är viktiga för att individer ska klara sig i samhället. Man behöver liksom ändå pengar, oavsett om arbetsförhållandena är förfärliga. I i-länderna klagar vi på den höga arbetslösheten och för oss är det en självklarhet att vi ska ha det bra på jobbet. Annars blir vi deprimerade och orkar inte mer. Så på ett sätt känns det som om vi är mycket klenare än folk i u-länder. Men det är helt sjukt att vi vill ha det bra på jobbet och ändå köper produkter som är framställda av människor mer usla löner.