fredag 27 februari 2015
Biologiiiii
skriver detta bara för att jag vill ha en etikett med biologi (vi har inte haft biologi ännu)
torsdag 26 februari 2015
Tänk efter 4:2
1
Ebba handlar för 3/4 av sin veckopeng och Lucas för 3/5 av sin. Vem av Ebba och Lucas handlar för mest pengar?
3/4=0,75
3/5=0,6
0,75>0,6
svar: Ebba handlar för mest pengar eftersom 0,75 är mer än 0,6
2
Hur tänker du när du ska ta reda på hur mycket 3/5 av 350 kr är?
350/5=70
men det jag ska räkna ut är hur mycket 3 femtedelar är.
70x3=210
svar: 3/5 av 350 är 210.
3
Så här beräknade Arvid summan: + =
a Har Arvid räknat rätt?
b Vilket svar får du?
a) Nej, Arvid har inte räknat rätt. Vad han gjorde var att räkna 1+1 (de båda täljarna) som är 2 och 2+3 (de båda nämnarna) som är 5. Då blev hans svar 2/5.
b) 1/2=3/6
1/3=2/6
3/6+2/6=5/6
svar: 1/2+1/3=5/6
4
På vilka olika sätt kan du beräkna + ?
a) 1/2=2/4 2/4+1/4=3/4
b) 1/2=0,5 1/4=0,25 0,5+0,25=0,75
Ebba handlar för 3/4 av sin veckopeng och Lucas för 3/5 av sin. Vem av Ebba och Lucas handlar för mest pengar?
3/4=0,75
3/5=0,6
0,75>0,6
svar: Ebba handlar för mest pengar eftersom 0,75 är mer än 0,6
2
Hur tänker du när du ska ta reda på hur mycket 3/5 av 350 kr är?
350/5=70
men det jag ska räkna ut är hur mycket 3 femtedelar är.
70x3=210
svar: 3/5 av 350 är 210.
3
Så här beräknade Arvid summan: + =
a Har Arvid räknat rätt?
b Vilket svar får du?
a) Nej, Arvid har inte räknat rätt. Vad han gjorde var att räkna 1+1 (de båda täljarna) som är 2 och 2+3 (de båda nämnarna) som är 5. Då blev hans svar 2/5.
b) 1/2=3/6
1/3=2/6
3/6+2/6=5/6
svar: 1/2+1/3=5/6
4
På vilka olika sätt kan du beräkna + ?
a) 1/2=2/4 2/4+1/4=3/4
b) 1/2=0,5 1/4=0,25 0,5+0,25=0,75
Die Garderobe
Ich heiße Lena Froh und hier ist meine Garderobe. Ich habe drei Hosen und sie sind rosarot, hellblau und dunkelblau. Ich habe auch ein rotes Kleid mit einer Blume. Es gibt einen hell- und dunkelgrünen Hut und er ist rund.
Ich liebe meine Halskette! Sie ist schwarz und rosarot. Es war mein Geburtstagsgeschenk.
Ich habe kein Haar, aber ich habe eine braune Perücke.
Manchmal isst mein Vater, Franz, meine Schuhe und ich kaufe neue… Jetzt sind sie blau.

![]() |
Hier bin ich! |
Frågor om buller
E/C - Vad kan man göra för att minska bullret på en högljudd arbetsplats?
C - Vad tror du det är som gör att formgjutna öronproppar är bättre än vanliga?
E - Vad krävs för att något ska bullra?
C - Hur påverkas människan om den utsätts för mycket buller ofta?
C/A - Hur kommer det sig att man slutar höra gräshoppor när man blir äldre?
onsdag 25 februari 2015
Mat och religion
Judendomen
All mat som judar äter måste vara speciellt tillagad. Detta kallas att maten är kosher. Kosher är hebreiska och betyder tillåtet/godkänt. För att få lov att sälja koshermat måste den vara godkänd av en rabbin (ungefär som en präst) och ha en stämpel som bekräftelse. Vissa judiska myndigheter gör listor över vimlen mat som är förbjuden och vad som är tillåtet. Det är till exempel inte tillåtet för praktiserande judar att äta katt- och hundkött, blodmat eller skaldjur. Det är också strängt förbjudet att äta gris.
All frukt är okej att äta. Några av de djur som är tillåtna är fiskar med fenor och fjäll, höna/kyckling, kalkon, gås och anka. Man får inte äta ägg från otillåtna fåglar, men från tillåtna får man. Fast om man hittar minsta lilla blod i det är det strängt förbjudet. Annat som är ok är älg, hjort och rådjur.
Reglerna är väldigt strikta, så det är viktigt att till exempel hålla koll på att koshermat inte görs i samma maskiner som förbjuden mat. Mat som inte får ätas kan även kallas treifa eller treif.
En annan förbjuden sak är att blanda kött och mjölkprodukter.
kristendomen
Kristna har något som kallas nattvard och den delas ut i kyrkan under vissa gudstjänster. Då får man oblaten (en brödbit) som man doppar i vin. Brödet symboliserar Jesus kropp och vinet hans blod.
Det är inte så många kristna som har speciella regler för vilken mat som är lämplig och vilken som inte är det eftersom Jesus upphävde många av de judiska matreglerna. Men vissa avstår från matfett och vin och ibland även kött 20 dagar före jul. Det är också några som fastar på onsdagar (det var då Jesus dömdes) och på fredagar (det var då Jesus dog).
Islam
För att visa vilken mat som tillåts för muslimer att äta används begreppet halal. Motsatsen (det som inte får ätas) är haram. Griskött är helt förbjudet inom islam och det beror på att gud har förbjudit muslimer att äta det. Detta orsakar mycket problem för muslimer i tex Sverige eftersom gris finns överallt här. Den kan till och med finnas utan att man vet det! för i vissa oljor kan det finnas ingredienser från gris och även i godis (gelatin) hittar man det djuret.
En annan viktig regel är att de djur man äter måste vara slaktade efter speciella regler. Djuret måste ha varit helt friskt när det slaktades och inte rivits av något rovdjur. Det får inte heller ens ha varit i kontakt med gris. Det är alltså väldigt små detaljer som kan påverka om en produkt är halal eller inte.
Hinduismen
Hinduismen finns mest vid Indien. Man anser att allt levande är heligt och därför är det väldigt vanligt att vara vegetarian inom den religionen. Men visst finns det vissa troende som ändå väljer att äta både kött (dock inte nötkött), fisk och ägg. En väldigt speciell sak är att kon är helig för hinduer och därför äter man inte nötkött över huvud taget. Men mjölken från kon anses vara väldigt bra, nyttig och ren. Men om mjölken blivit illa behandlad är det en helt annan sak. Då blir den syndig att dricka istället.
Alkohol ska hinduer inte dricka och i flera delar av Indien är det till och med förbjudet.
En hel del mat kan vara ganska välkryddad och maten läggs på metallfat eller bananblad. Man äter med fingrarna, men använder bara höger hand eftersom den vänstra anses oren.
Eftersom hinduer vill samla på sig bra karma för att få ett bra nästa liv följer de dessa regler.
Buddhismen
Precis som hinduerna äter många buddhister inte något kött och är alltså vegetarianer. De tycker inte heller att djur borde dödas för att bli vår mat. De har även väldigt stor respekt för allt levande. Men Buddha menade att varje människa måste göra sina egna val och välja sitt eget sätt att leva. Detta gäller även i frågan om vilken mat man ska äta. Alltså kan ingen förbjuda en buddhist att äta kött.
Men munkarna har en matregel. De får nämligen inte äta efter middagstid.
Källor: wikipedia, judiska församlingen i Göteborgs hemsida, hk-portalen, Hungrig.nu, religionsforskarna
tisdag 24 februari 2015
Vilket material ska väggarna kläs med?
24/2-15
Uppgift
Vi ska ta reda på vilka material som dämpar ljud och vilka som inte gör det.
Syfte
att lära sig hur olika ämnen påverkar ljudet och att skriva labbrapport.
Material
materialen vi ska testa är:
kartong
trä
plast
cellplast
tyg
materialen vi använder är:
litermått av plast
mobil/dator
hörlurar
Utförande
1 Starta hörlurar (som får vara bullerkälla).
2 Lägg dem försiktigt på bomull i plastcylindern.
3 Prova att hålla olika skivor i 45 graders vinkel över röret.
Avlägsna dig tills du inte längre hör musiken.
4 Mät avståndet.
Hypotes
kommer dämpa bra:
cellplast, eftersom det är mjukt och jag tror att det kan fånga upp ljudet bra.
tyg, eftersom jag vet att man i tex inspelningsstudior ibland klär väggarna med tyg för att dämpa ljudet.
kartong, även det är mjukt.
kommer dämpa dåligt:
trä, eftersom jag tror att ljudet kommer studsa mer mot det.
plast, samma anledning som träet.
Resultat
cellplast: 3,25 m
plast: 4,55 m
tyg: 2,21 m
kartong: 4,03 m
trä: 4,29 m
Slutsats
Min hypotes stämde ganska väl eftersom trä och plast var de ämnena som ljudet studsade bäst mot. Men en felkälla kan vara att vi inte hade alla ämnen i samma vinkel. Ljudet förändras då eftersom det studsar olika.
Det var inte heller samma person som lyssnade varje gång och vi har ju olika hörsel, så det kan ha blivit fel i resultatet på grund av det.
Vi hade inte heller någon bra linjal att mäta med, så vi mätte mina fötter och sedan gick jag från hörlurarna till platsen där ljudet inte hördes mer. Men kanske gick jag snett eller räknade fel, så det är också en felkälla.
Eftersom jag redan kunde låten i hörlurarna kunde det vara lätt att tro att man hörde trots att det kanske bara var inbillning. För om man kan texten i huvudet tror man att man hör låten fortsätta när ljudet egentligen försvinner.
måndag 23 februari 2015
Den andra kvinnan
Jag har läst Den andra kvinnan av Louise Allen.
Den är 876 meter lång och får 5/5 stjärnor!
Den är 876 meter lång och får 5/5 stjärnor!
Vad hade jag gjort i Ahmeds situation?
Sverige
Om det hade varit mina föräldrar som slog och misshandlade mig skulle jag verkligen försökt säga till dem att det är förbjudet att göra så. Kanske skulle jag försökt ta hjälp av mina syskon, för tillsammans skulle vi vara starkare. Om föräldrarna vägrade lyssna och började hota med fler slag så skulle jag helt enkelt sprungit därifrån och sagt till någon, vem som helst egentligen. Men kanske skulle jag nog börja med att prata med min lärare.
Förmodligen skulle jag varit väldigt rädd och inte fullt så modig som jag låter nu, men jag tycker ändå att det är bättre att berätta när man har chansen än att gå omkring bara för att må sämre och sämre.
Norge
I Norge hade Ahmed en jättebra chans att berätta allt om lögnerna för polisen, men han vågade inte. Jag antar att han inte ville riskera att föräldrarna skulle hamna i fängelse och att han inte skulle ha någonstans att ta vägen. Det kan jag på ett sätt förstå, men han borde ha tänkt lite annorlunda. Om föräldrarna försvann från honom skulle han fått komma till ett bättre ställe och få en annan familj. En familj som inte skulle slå på honom.
Så ja, jag skulle sagt till polisen direkt när jag fattade att mamman försökte få tag på mer pengar genom att ljuga.
Somalia
Nu undrar jag lite vad jag hade kunnat göra. För Ett ensamt barn helt ensamt i ett land som egentligen är helt främmande kan inte ha det så lätt. Men jag hade i alla fall försökt prata med barnen i huset i smyg. Kanske skulle jag då kunna få ur dem lite information om hur man bäst tog sig därifrån och annat viktigt. Ahmed var ju förbjuden att prata med barnen eftersom de vuxna tyckte att han smällde i dem så mycket smörja om Sverige och hur fint det var där. Men egentligen undrar jag om jag verkligen hade varit så modig att jag vågade smyga iväg och sätta mig på en buss helt ensam. Så kanske hade jag bara stannat kvar i Somalia och försökt göra det bästa av situationen. Men ändå, jag hade aldrig vågat gå utanför huset på grund av all skottlossning!
Etiopien
Jag skulle varit riktigt rädd för att någon skulle komma och ta mig eftersom jag var i Etiopien olagligt! Så inte heller där hade jag vågat gå ut alls. Men jag hade ju ändå varit tvungen att ta mig till den svenska ambassaden och därför hade jag ändå gått ut. Ahmed var verkligen stark när han fick reda på att ambassaden inte kunde hjälpa honom. Så stark hade inte jag varit, för jag hade bara gett upp direkt och inte orkat kämpa mer. Ungefär som att snubbla på målsnöret.
Om det hade varit mina föräldrar som slog och misshandlade mig skulle jag verkligen försökt säga till dem att det är förbjudet att göra så. Kanske skulle jag försökt ta hjälp av mina syskon, för tillsammans skulle vi vara starkare. Om föräldrarna vägrade lyssna och började hota med fler slag så skulle jag helt enkelt sprungit därifrån och sagt till någon, vem som helst egentligen. Men kanske skulle jag nog börja med att prata med min lärare.
Förmodligen skulle jag varit väldigt rädd och inte fullt så modig som jag låter nu, men jag tycker ändå att det är bättre att berätta när man har chansen än att gå omkring bara för att må sämre och sämre.
Norge
I Norge hade Ahmed en jättebra chans att berätta allt om lögnerna för polisen, men han vågade inte. Jag antar att han inte ville riskera att föräldrarna skulle hamna i fängelse och att han inte skulle ha någonstans att ta vägen. Det kan jag på ett sätt förstå, men han borde ha tänkt lite annorlunda. Om föräldrarna försvann från honom skulle han fått komma till ett bättre ställe och få en annan familj. En familj som inte skulle slå på honom.
Så ja, jag skulle sagt till polisen direkt när jag fattade att mamman försökte få tag på mer pengar genom att ljuga.
Somalia
Nu undrar jag lite vad jag hade kunnat göra. För Ett ensamt barn helt ensamt i ett land som egentligen är helt främmande kan inte ha det så lätt. Men jag hade i alla fall försökt prata med barnen i huset i smyg. Kanske skulle jag då kunna få ur dem lite information om hur man bäst tog sig därifrån och annat viktigt. Ahmed var ju förbjuden att prata med barnen eftersom de vuxna tyckte att han smällde i dem så mycket smörja om Sverige och hur fint det var där. Men egentligen undrar jag om jag verkligen hade varit så modig att jag vågade smyga iväg och sätta mig på en buss helt ensam. Så kanske hade jag bara stannat kvar i Somalia och försökt göra det bästa av situationen. Men ändå, jag hade aldrig vågat gå utanför huset på grund av all skottlossning!
Etiopien
Jag skulle varit riktigt rädd för att någon skulle komma och ta mig eftersom jag var i Etiopien olagligt! Så inte heller där hade jag vågat gå ut alls. Men jag hade ju ändå varit tvungen att ta mig till den svenska ambassaden och därför hade jag ändå gått ut. Ahmed var verkligen stark när han fick reda på att ambassaden inte kunde hjälpa honom. Så stark hade inte jag varit, för jag hade bara gett upp direkt och inte orkat kämpa mer. Ungefär som att snubbla på målsnöret.
torsdag 12 februari 2015
Die Einwohner
Hier ist Albert Froh. Er hat blaue Hosen und braune Schuhe. Er hat drei gelbe Augen und er ist sehr schön. Albert ist ein Strandmann (Einwohner in Strandland). Die Haut ist grün und die Hände sind sehr groß. Er ist 32 Jahre alt.
Albert hat einen Bruder und er heißt Franz Froh. Franz ist 40 Jahre alt und er hat gelbe Hosen. Er ist dick und lang. Er ist Albert ähnlich, aber er ist größer. Franz ist auch ein Strandmann.
Franz hat eine Tochter. Sie heißt Lena Froh. Lena ist klein und sie liebt Musik. Sie ist offen und 14 Jahre alt. Die Hosen sind rosarot und die Schuhe sind blau. Lena ist eine Strandfrau (Frauen im Strandland sind Strandfrauen)
Albert, Franz und Lena Froh sind froh!
Albert hat einen Bruder und er heißt Franz Froh. Franz ist 40 Jahre alt und er hat gelbe Hosen. Er ist dick und lang. Er ist Albert ähnlich, aber er ist größer. Franz ist auch ein Strandmann.
Franz hat eine Tochter. Sie heißt Lena Froh. Lena ist klein und sie liebt Musik. Sie ist offen und 14 Jahre alt. Die Hosen sind rosarot und die Schuhe sind blau. Lena ist eine Strandfrau (Frauen im Strandland sind Strandfrauen)
Albert, Franz und Lena Froh sind froh!
Frågor NO-prov
1 Vad består ljud av? (E)
2 Förklara hertz och hur det kom till. (C)
3 Vad är skillnaden mellan höga, låga, starka och svaga toner? (C)
4 Vilken betydelse har infraljud och ultraljud? (E)
5 Känner du till någon hörselskada? Vilken, och hur påverkas de som har den? (A)
Dumpad Varför??
1 Varför åker familjen till Norge?
Min uppfattning är att mamman och pappan inser att de inte har tillräckligt mycket pengar för att ha råd med resan till Somalia (den resan då de dumpade Ahmed). Familjen åkte då till Norge för att kunna få tag på lite pengar och söka asyl. De låtsades komma direkt från Somalia och sade att de var väldigt fattiga. När de fått tillräckligt mycket pengar kunde de åka hem till Sverige bara för att direkt lura Ahmed till Somalia.
2 Varför berättar inte Ahmed för någon att mamman ljuger när de är i Norge?
Ahmed ville väldigt gärna berätta, men han vågade inte. För han fattade att om någon fick reda på att familjen egentligen bodde i Sverige skulle föräldrarna råka illa ut. Och de var allt Ahmed hade. Om de hamnade i fängelse hade han ingenstans att ta vägen, för om han placerades i ett fosterhem skulle han säkerligen aldrig få komma tillbaka till Sollentuna.
3 Varför reser mamman och Ahmed till Somalia?
Ahmed trodde att de skulle ut och leta efter försvunna släktingar i sitt hemland. Men vad mamman egentligen gör är att lura dit honom bara för att kunna lämna honom kvar. Det gjorde hon för att hon och pappan tyckte att Ahmed blivit alldeles för svensk. Det var, enligt dem, inte alls bra för "en god muslim" att ha en massa svenska kompisar och göra "fel" saker. I Somalia var meningen att Ahmed skulle lära sig mer om sitt hemland och bli mer som folket där.
4 Varför trivs inte Ahmed i Somalia?
När Ahmed var i Somalia var han ju, i början, orolig för vad som hade hänt med mamma och lillebror. Och han vågade knappt gå ut eftersom det hördes skottlossningar hela tiden. Dessutom fanns det vissa personer som inte alls var snälla mot honom, till exempel männen i huset där han bodde. De kallade honom för fula saker och hånade honom.
5 Varför rymmer Ahmed från sina släktingar?
Ahmeds mål var ju att ta sig tillbaka till sitt Sverige och för att kunna det behövde han ta sig till en svensk ambassad. En sådan fanns det i Etiopien och han befann sig ju i Somalia. Därför samlade han lite pengar genom att bära hem varor åt andra och fick till sist råd med en bussbiljett.
6 Varför får inte Ahmed ett nytt svenskt pass i Etiopien?
Man kunde inte ge Ahmed något nytt pass eftersom hans vårdnadshavare behövde skriva på en del papper i så fall. Och när de i Sverige försökte ta kontakt med föräldrarna svarade de inte. Till sist, när Ahmed själv ringde för att försöka på sin pappa att låta honom komma hem, var pappan jättedum.
"Va! nej, du är inte min son", sade han i luren.
7 Varför hjälper Mohamed och hans syskon Ahmed i Addis
Ahmed hade ju hjälpt Mohamed med att tolka på Kanadas ambassad. Och i den delen av världen är man mycket mer hjälpsam. Dessutom var ju Mohamed och syskonen i ungefär samma situation som honom och visste att han behövde någonstans att bo.
Min uppfattning är att mamman och pappan inser att de inte har tillräckligt mycket pengar för att ha råd med resan till Somalia (den resan då de dumpade Ahmed). Familjen åkte då till Norge för att kunna få tag på lite pengar och söka asyl. De låtsades komma direkt från Somalia och sade att de var väldigt fattiga. När de fått tillräckligt mycket pengar kunde de åka hem till Sverige bara för att direkt lura Ahmed till Somalia.
2 Varför berättar inte Ahmed för någon att mamman ljuger när de är i Norge?
Ahmed ville väldigt gärna berätta, men han vågade inte. För han fattade att om någon fick reda på att familjen egentligen bodde i Sverige skulle föräldrarna råka illa ut. Och de var allt Ahmed hade. Om de hamnade i fängelse hade han ingenstans att ta vägen, för om han placerades i ett fosterhem skulle han säkerligen aldrig få komma tillbaka till Sollentuna.
3 Varför reser mamman och Ahmed till Somalia?
Ahmed trodde att de skulle ut och leta efter försvunna släktingar i sitt hemland. Men vad mamman egentligen gör är att lura dit honom bara för att kunna lämna honom kvar. Det gjorde hon för att hon och pappan tyckte att Ahmed blivit alldeles för svensk. Det var, enligt dem, inte alls bra för "en god muslim" att ha en massa svenska kompisar och göra "fel" saker. I Somalia var meningen att Ahmed skulle lära sig mer om sitt hemland och bli mer som folket där.
4 Varför trivs inte Ahmed i Somalia?
När Ahmed var i Somalia var han ju, i början, orolig för vad som hade hänt med mamma och lillebror. Och han vågade knappt gå ut eftersom det hördes skottlossningar hela tiden. Dessutom fanns det vissa personer som inte alls var snälla mot honom, till exempel männen i huset där han bodde. De kallade honom för fula saker och hånade honom.
5 Varför rymmer Ahmed från sina släktingar?
Ahmeds mål var ju att ta sig tillbaka till sitt Sverige och för att kunna det behövde han ta sig till en svensk ambassad. En sådan fanns det i Etiopien och han befann sig ju i Somalia. Därför samlade han lite pengar genom att bära hem varor åt andra och fick till sist råd med en bussbiljett.
6 Varför får inte Ahmed ett nytt svenskt pass i Etiopien?
Man kunde inte ge Ahmed något nytt pass eftersom hans vårdnadshavare behövde skriva på en del papper i så fall. Och när de i Sverige försökte ta kontakt med föräldrarna svarade de inte. Till sist, när Ahmed själv ringde för att försöka på sin pappa att låta honom komma hem, var pappan jättedum.
"Va! nej, du är inte min son", sade han i luren.
7 Varför hjälper Mohamed och hans syskon Ahmed i Addis
Ahmed hade ju hjälpt Mohamed med att tolka på Kanadas ambassad. Och i den delen av världen är man mycket mer hjälpsam. Dessutom var ju Mohamed och syskonen i ungefär samma situation som honom och visste att han behövde någonstans att bo.
onsdag 11 februari 2015
Reflektion - musik och rörelse
Jag tycker att det har varit ett roligt arbetsområde. Mycket roligare än vad jag trodde innan vi började! För egentligen tycker inte jag att det är så himla kul att dansa, för det är väldigt svårt. I början kändes allt ganska stelt när vi skulle stå i små grupper och komma på olika rörelser till olika kroppsdelar. Det var liksom svårt att våga försöka och riskera att det skulle bli katastrof. Så kändes det även första lektionen när vi skulle hitta på vår helt egna dans.
Men efterhand blev saker och ting mycket enklare, man kom in i gruppen och "lärde känna" varandra. Och själv är jag mycket nöjd med vår grupps resultat. Vi funderade mycket på vilken sorts steg som kunde tänkas passa till låtens olika delar. Flera av våra steg kom jag på.
Jag är ju väldigt intresserad av musik, så att hålla takten var nog det jag var bäst på och jag kunde liksom känna exakt när låten var på väg att komma in i en ny del (vers, refräng, osv...).
Något som har varit lite tråkigt var att vi bara gjorde gympa. Trots att jag har väldigt svårt för det så hade varit kul att få prova på någon annan typ av dans (typ pardans). På Hubbe dansade vi en hel del vals och nu skulle jag vilja lära mig något annat.
Men efterhand blev saker och ting mycket enklare, man kom in i gruppen och "lärde känna" varandra. Och själv är jag mycket nöjd med vår grupps resultat. Vi funderade mycket på vilken sorts steg som kunde tänkas passa till låtens olika delar. Flera av våra steg kom jag på.
Jag är ju väldigt intresserad av musik, så att hålla takten var nog det jag var bäst på och jag kunde liksom känna exakt när låten var på väg att komma in i en ny del (vers, refräng, osv...).
Något som har varit lite tråkigt var att vi bara gjorde gympa. Trots att jag har väldigt svårt för det så hade varit kul att få prova på någon annan typ av dans (typ pardans). På Hubbe dansade vi en hel del vals och nu skulle jag vilja lära mig något annat.
tisdag 10 februari 2015
Hur fort går ljudet i luft?
10/2-15
Uppgift
Vi ska ta reda på hur fort ljudet färdas i luften.
Syfte
Lära sig hur snabbt ljudet färdas.
Materiel
Stämgaffel, vatten, bägare, mätglas och linjal.
Utförande
1 Slå an stämgaffeln.
2 Håll den precis över mätglaset utan att den rör vid kanten.
3 Häll mycket försiktigt och ljudlöst vatten i mätglaset.
(Häll vid kanten så att det inte porlar.) Sluta genast hälla
när tonen hörs starkt.
4 Mät avståndet mellan vattenytan och kanten på mätglaset.
5 Gör om försöket och beräkna medelvärdet av de
två mätningarna om det inte är riktigt samma resultat. Ange avståndet i meter.
Hypotes
Jag tror att ljudet färdas 500 m/s
Resultat
stämgaffelns frekvens: 440 Hz
avstånd i meter: 0,14 (försök 1) och 0,16 (försök 2)
försök 1: 246,4 m/s
försök 2: 281,6 m/s
medelvärde: 264 m/s
Avstånd i meter
namn |
försök 1 |
försök 2 |
Tina och Adrian |
0,14
|
0,16
|
Ian och Adonaj |
0,17
|
0,16
|
Emilia och Maja |
0,15
|
0,15
|
Sam och Albin |
0,13
|
0,13
|
Emil, Daniela och Henric |
0,15
|
0,155
|
Medelvärde: 0,1495 m
Svar: 263,12 m/s
Slutsats
Egentligen är ljudets hastighet i luft vid ca 20°C ungefär 343 m/s (enligt Wikipedia), men vi fick ju ett lägre resultat. Det kan bero på små fel i vårt försök. Till exempel att vi inte kunde höra exakt när ljudet var som starkast och slutade hälla vatten. Då blev avståndet mellan vattenytan och kanten på mätglaset inte korrekt. Och när man skulle lyssna och sedan sluta hälla tog det lite för lång tid för oss att få vattnet att sluta rinna. Därför blev avståndet för litet och det ledde till ett lågt resultat. Alltså kom vi inte upp i samma antal meter/s som det egentligen är.
måndag 9 februari 2015
Dumpad Hattarna
Vit hatt: Boken är skriven av journalisten Per Brinkemo med hjälp av Ahmed och den gavs ut 2006.
Gul hatt: Något som är bra i boken är att Ahmed fick reda på vilka som var hans riktiga föräldrar. För tänk om han hade gått omkring hela livet och behövt undra utan att någonsin få veta. Något annat bra var att somalierna var så snälla. När Ahmed behövde hjälp så var det en självklarhet att han skulle få det. Hade han ingenstans att bo var det någon som kunde ordna det. För i Somalia ser man annorlunda på familj. Och även Ahmed hjälpte andra. Till exempel så bar han hem varor åt andra som inte kunde själva. Han fixade också en plats i den trånga bussen till en pojke som hade med sig en sjuk man.
En bra sak som har med bokens form att göra är att allt inte kom i kronologisk ordning. Det bar mest i början där man liksom tog många lösa trådar som man sedan kunde knyta ihop på ett naturligt sätt. Författaren berättade om många olika händelser i början som sedan mynnade ut i att Ahmed blev lämnad i Somalia. Och efter det kommer resten av boken i "rätt" ordning.
Jag gillar också att man fick lära sig många nya ord eftersom språket inte var helt lätt.
Svart hatt: Jag hatar verkligen hur Ahmeds pappa (morbror) behandlar honom. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan slå sitt eget barn utan att känna några skuldkänslor alls! Älskar man verkligen sitt barn om man skadar det? Det värsta är att det inte bara var Ahmeds pappa. Sådant förekommer överallt, hela tiden och det är verkligen hemskt när oskyldiga blir utsatta för det.
Röd hatt: Jag väljer att beskriva när Ahmeds pappa inte lät Ahmed komma in i huset eftersom han kom så sent hem. Pappan såg att Ahmed var utanför och kom ut till honom.
"Nu vill du väl att jag ska släppa in dig?" frågade pappan. Men det tänker jag inte göra.
Ahmed blev tvungen att bo i en grotta en bit därifrån. Han hade nästan inga pengar och hade svårt att få tag på mat. Jag tyckte verkligen det var hemskt att läsa om det och tyckte så himla synd om Ahmed som inte hade någonstans att ta vägen.
Grön hatt: Ensam som ett träd på en äng.
Modig som en soldat på slagfältet.
Blå hatt: Somalier ser inget fel i att slå sina barn och gör det i uppfostringssyften. Men i Sverige är det lag på att man inte får skada barn alls. Om någon gjorde det här skulle det bli en stor skandal och alla skulle tycka att personen som slog var dum i huvudet. I Somalia händer det varje dag utan att någon bryr sig eller ens tänker på det.
Familjen ser också helt annorlunda ut i de två länderna. Här, i Sverige, tänker vi föräldrar och barn, de andra är mer avlägsna släktingar. Men i Somalia tänker man på ett helt annat sätt. Där kan man till exempel bo tillsammans med farmor, farfar, kusiner osv...
Gul hatt: Något som är bra i boken är att Ahmed fick reda på vilka som var hans riktiga föräldrar. För tänk om han hade gått omkring hela livet och behövt undra utan att någonsin få veta. Något annat bra var att somalierna var så snälla. När Ahmed behövde hjälp så var det en självklarhet att han skulle få det. Hade han ingenstans att bo var det någon som kunde ordna det. För i Somalia ser man annorlunda på familj. Och även Ahmed hjälpte andra. Till exempel så bar han hem varor åt andra som inte kunde själva. Han fixade också en plats i den trånga bussen till en pojke som hade med sig en sjuk man.
En bra sak som har med bokens form att göra är att allt inte kom i kronologisk ordning. Det bar mest i början där man liksom tog många lösa trådar som man sedan kunde knyta ihop på ett naturligt sätt. Författaren berättade om många olika händelser i början som sedan mynnade ut i att Ahmed blev lämnad i Somalia. Och efter det kommer resten av boken i "rätt" ordning.
Jag gillar också att man fick lära sig många nya ord eftersom språket inte var helt lätt.
Svart hatt: Jag hatar verkligen hur Ahmeds pappa (morbror) behandlar honom. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan slå sitt eget barn utan att känna några skuldkänslor alls! Älskar man verkligen sitt barn om man skadar det? Det värsta är att det inte bara var Ahmeds pappa. Sådant förekommer överallt, hela tiden och det är verkligen hemskt när oskyldiga blir utsatta för det.
Röd hatt: Jag väljer att beskriva när Ahmeds pappa inte lät Ahmed komma in i huset eftersom han kom så sent hem. Pappan såg att Ahmed var utanför och kom ut till honom.
"Nu vill du väl att jag ska släppa in dig?" frågade pappan. Men det tänker jag inte göra.
Ahmed blev tvungen att bo i en grotta en bit därifrån. Han hade nästan inga pengar och hade svårt att få tag på mat. Jag tyckte verkligen det var hemskt att läsa om det och tyckte så himla synd om Ahmed som inte hade någonstans att ta vägen.
Grön hatt: Ensam som ett träd på en äng.
Modig som en soldat på slagfältet.
Blå hatt: Somalier ser inget fel i att slå sina barn och gör det i uppfostringssyften. Men i Sverige är det lag på att man inte får skada barn alls. Om någon gjorde det här skulle det bli en stor skandal och alla skulle tycka att personen som slog var dum i huvudet. I Somalia händer det varje dag utan att någon bryr sig eller ens tänker på det.
Familjen ser också helt annorlunda ut i de två länderna. Här, i Sverige, tänker vi föräldrar och barn, de andra är mer avlägsna släktingar. Men i Somalia tänker man på ett helt annat sätt. Där kan man till exempel bo tillsammans med farmor, farfar, kusiner osv...
torsdag 5 februari 2015
Judendomen jämställdhet
1
Enligt källa 1 är kvinnans roll inom religionen mycket begränsad. Men den säger också att saker och ting håller rå att förbättras eftersom det kommer fler och fler kvinnor som kräver jämställdhet. Källa 2 säger ungefär samma sak, men där uttrycks det som att kvinnan slipper göra vissa saker. Till exempel de dagliga bönerna. Men många säger att kvinnans viktigaste uppgift är att ta hand om sin man och sina barn. Det har dock blivit bättre eftersom det nu finns kvinnliga rabbiner. Källa 3 förklarar att kvinnor och män har samma värde i judendomen, men att de har fått olika uppgifter. Men därefter säger den samma sak som de två tidigare källorna. Källa 4 säger också att kvinnans roll är i hemmet.
2
Jag litar mest på källa 3 eftersom den föreningen är till för alla judar, med olika inriktningar. Deras fakta borde alltså inte bara komma från en sorts judar. Den källan förklarar också mycket från de olika inriktningarnas perspektiv. På andra plats kommer källa 1. Alltså en lärobok skriven av en rabbin. Den är dock lite gammal eftersom den skrevs 1988. En av de sämre källorna är källa 2. Det står inget om att kvinnan som skrev den är jude, så jag tolkar det som att hon inte är det. Om hon då inte är troende så vet hon förmodligen inte riktigt lika mycket. Jag väljer att lita minst på källa 4. Det står att det är en judisk kvinna som driver webbplatsen, men att hon är ortodox och jobbar för att sprida information om just ortodox judendom. Hon säger därför inget om hur det är i de andra inriktningarna och lyfter bara fram sin egen tro.
3
I källa 1 är det ganska svårt att avgöra om jämställdheten bör öka eller inte. Det beror på att man kan tolka meningarna på flera sätt. ”Hur länge man kan hålla fast vid denna inställning återstår att se” skulle man kunna tolka som att författaren inte vill ha jämställdhet, men också som att han vill. Jag tolkar det dock som att han inte vill.
Källa 2 skriver en del om kvinnliga rabbiner och verkar vara väldigt positiv till jämställdhet. Det är ungefär samma sak med källa 3.
Källa 4 verkar inte alls tycka att jämställdheten borde öka. Den säger att kvinnan verkligen borde stanna hemma och sköta sina uppgifter där.
Im Haus

Ich habe eine gelbe Lampe. Mein Teppich ist rot und rund. Es gibt eine Kommode und sie
ist blau. Die Wand ist hellgrün.
Ich liebe mein Schlafzimmer aber es ist klein.
Dumpad upg 1
1. Boken utspelar sig mellan 1998 och 2003, men författaren hoppar lite i tiden. Alltså kommer alla händelser inte i ordning.
2. I norge bodde Ahmed ett år. Han bodde i Somalia tills han var sex år och på grund av föräldrarnas lögn blev han tvungen att bo där ensam från januari 2001 till december samma år. Efter de 11 månaderna flydde han till Etiopien där han bodde ungefär ett år innan han äntligen fick komma hem till Sverige.
3. När Ahmed blev dumpad var han runt 13 år.
4. I slutet av boken fick Ahmed reda på att han hade nio syskon, men att två av dem tyvärr var döda. De han hela tiden trott var hans riktiga föräldrar var i stället hans morbror och moster.
5. Föräldrarna kunde vara ganska snälla ibland. Det är i alla fall så Ahmed har beskrivit det. Men för det mesta var de inte så snälla honom. Han blev slagen av sin pappa och en gång, när han kom för sent hem, blev han inte ens insläppt och fick klara sig själv i tre dagar. Jag tror inte att föräldrarna pratade så mycket med honom heller. För det känns som om det fanns en massa saker som de höll hemligt för honom. Till exempel berättade de aldrig om Somalia och Ahmed fick ingen förklaring till varför han plötsligt var tvungen att åka till Norge. Men trots föräldrarnas lögner ville inte Ahmed berätta för någon. För han kände att han innerst inne gillade sin mamma och pappa.
6. Ahmed lämnades i Somalia eftersom hans föräldrar tyckte att han hade blivit för svensk och inte längre brydde sig om sitt hemland. Det berodde på kulturkrockar. När Ahmeds familj kom till Sverige kunde de inte förstå deras lagar och regler, medan svenskarna inte förstod somaliernas. Ahmed, som kom ut och umgicks med svenskar lärde sig, men det gjorde inte föräldrarna.
7. Först var alla så snälla och vänliga mot Ahmed. Han fick leka med barnen och kunde ha det ganska bra i Somalia. Hans mamma verkade vara väldigt omtyckt och efterlängtad och hon fick svara på en massa frågor om Sverige. Efter att mamman gett sig av började människorna i huset sakta, men säkert ignorera Ahmed. När de väl pratade med honom bara snäste de och han fick inte längre umgås med barnen. Ahmed ställde flera frågor till de andra om var hans mamma var, men de var bara hemlighetsfulla.
8. Genom att hjälpa andra med att bära hem varor från marknaden tjänade Ahmed lite pengar och efter ett tag hade han tillräckligt mycket för att köpa en bussbiljett och ta sig från Mogadishu.
9. Innan Ahmed fick komma hem igen bodde han med en kille som hette Mohamed. De blev vänner när Ahmed var tolk åt honom på den kanadensiska ambassaden. Mohamed var 19 år och hade fyra systrar. Kadra, 18, Fosia, 17, Fayisa, 16 och Nasra, 15. De hade även en lillebror som hette Abdigani och var 14 år. Syskonen var tvungna att klara sig själva i Etiopien eftersom deras mamma var död och deras pappa bodde i Kanada. Det var meningen att de skulle flytta efter pappan, men de hade inte fått några uppehållstillstånd. De bråkade en hel del, för det blir lätt så när man bor så tätt inpå varandra utan föräldrar. Men Ahmed hjälpte dem att bli lite bättre på att hålla sams. Lite efter att Ahmed åkt hem fick syskonen uppehållstillstånd i Kanada.
10. Ahmed kom till ambassaden 21 mars 2002. Men det dröjde enda till den 17 november innan man bestämde att han skulle få komma hem. Och sedan fick han ändå inte åka förrän i mars nästa år.
11. Det var en man som ringde till Ahmed när han var tillbaks i Sverige och sade att han kände hans föräldrar. Mannen berättade att de flyttat till England och dessutom inte var hans riktiga föräldrar, utan hans Moster och morbror.
12. Mannen som ringde Ahmed gav honom ett telefonnummer till några som han påstod var Ahmeds biologiska föräldrar. När Ahmed slog numret fick han reda på att det mannen sagt var sant. Föräldrarna bodde i Hargeysa.
2. I norge bodde Ahmed ett år. Han bodde i Somalia tills han var sex år och på grund av föräldrarnas lögn blev han tvungen att bo där ensam från januari 2001 till december samma år. Efter de 11 månaderna flydde han till Etiopien där han bodde ungefär ett år innan han äntligen fick komma hem till Sverige.
3. När Ahmed blev dumpad var han runt 13 år.
4. I slutet av boken fick Ahmed reda på att han hade nio syskon, men att två av dem tyvärr var döda. De han hela tiden trott var hans riktiga föräldrar var i stället hans morbror och moster.
5. Föräldrarna kunde vara ganska snälla ibland. Det är i alla fall så Ahmed har beskrivit det. Men för det mesta var de inte så snälla honom. Han blev slagen av sin pappa och en gång, när han kom för sent hem, blev han inte ens insläppt och fick klara sig själv i tre dagar. Jag tror inte att föräldrarna pratade så mycket med honom heller. För det känns som om det fanns en massa saker som de höll hemligt för honom. Till exempel berättade de aldrig om Somalia och Ahmed fick ingen förklaring till varför han plötsligt var tvungen att åka till Norge. Men trots föräldrarnas lögner ville inte Ahmed berätta för någon. För han kände att han innerst inne gillade sin mamma och pappa.
6. Ahmed lämnades i Somalia eftersom hans föräldrar tyckte att han hade blivit för svensk och inte längre brydde sig om sitt hemland. Det berodde på kulturkrockar. När Ahmeds familj kom till Sverige kunde de inte förstå deras lagar och regler, medan svenskarna inte förstod somaliernas. Ahmed, som kom ut och umgicks med svenskar lärde sig, men det gjorde inte föräldrarna.
7. Först var alla så snälla och vänliga mot Ahmed. Han fick leka med barnen och kunde ha det ganska bra i Somalia. Hans mamma verkade vara väldigt omtyckt och efterlängtad och hon fick svara på en massa frågor om Sverige. Efter att mamman gett sig av började människorna i huset sakta, men säkert ignorera Ahmed. När de väl pratade med honom bara snäste de och han fick inte längre umgås med barnen. Ahmed ställde flera frågor till de andra om var hans mamma var, men de var bara hemlighetsfulla.
8. Genom att hjälpa andra med att bära hem varor från marknaden tjänade Ahmed lite pengar och efter ett tag hade han tillräckligt mycket för att köpa en bussbiljett och ta sig från Mogadishu.
9. Innan Ahmed fick komma hem igen bodde han med en kille som hette Mohamed. De blev vänner när Ahmed var tolk åt honom på den kanadensiska ambassaden. Mohamed var 19 år och hade fyra systrar. Kadra, 18, Fosia, 17, Fayisa, 16 och Nasra, 15. De hade även en lillebror som hette Abdigani och var 14 år. Syskonen var tvungna att klara sig själva i Etiopien eftersom deras mamma var död och deras pappa bodde i Kanada. Det var meningen att de skulle flytta efter pappan, men de hade inte fått några uppehållstillstånd. De bråkade en hel del, för det blir lätt så när man bor så tätt inpå varandra utan föräldrar. Men Ahmed hjälpte dem att bli lite bättre på att hålla sams. Lite efter att Ahmed åkt hem fick syskonen uppehållstillstånd i Kanada.
10. Ahmed kom till ambassaden 21 mars 2002. Men det dröjde enda till den 17 november innan man bestämde att han skulle få komma hem. Och sedan fick han ändå inte åka förrän i mars nästa år.
11. Det var en man som ringde till Ahmed när han var tillbaks i Sverige och sade att han kände hans föräldrar. Mannen berättade att de flyttat till England och dessutom inte var hans riktiga föräldrar, utan hans Moster och morbror.
12. Mannen som ringde Ahmed gav honom ett telefonnummer till några som han påstod var Ahmeds biologiska föräldrar. När Ahmed slog numret fick han reda på att det mannen sagt var sant. Föräldrarna bodde i Hargeysa.
onsdag 4 februari 2015
FLYGPLAN
Uppdrag 1
Vi skulle vika ett pappersflygplan som flyger så länge som möjligt.
Lektion 1
Vi började med att titta på blogginlägget där det fanns en länk till några olika modeller och lite texter om olika plan. Jag testade att vika en modell som tydligen skulle kunna flyga i en cirkel. Min grupp letade även på google bilder efter beskrivningar.
Planet som jag vek blev ganska konstigt eftersom beskrivningen var lite otydlig och svår att följa. Jag är inte säker på om det blev helt rätt på slutet, men man kunde ändå se att planet skulle kunna flyga ganska bra, om man vek rätt.
Nusin och Nathnael testade också några olika flygplan de hittade på google.
Lektion 2
Jag försökte vika mitt plan en gång till, men jag insåg snart att det blev för komplicerat. Därför gav jag upp och provade ett annat. Det nya planet hade stora vingar och även två små ”extravingar” längst fram. Det funkade lite bättre än mitt första försök, men det kunde förstås inte flyga i cirkeln jag ville ha.
Lektion 3
Eftersom spetsen inte var så fin på mitt plan längre vek jag om det. Detta upprepade jag flera gånger tills planet flög så bra som möjligt. Jag testade några andra sorters plan, men inget av dem var särskilt bra och de flög inte alls länge.
Jag tror att mitt flygplan inte flyger så väldigt bra eftersom det väger mycket mer där fram än det gör där bak. det leder till att risken att planet störtar är mycket större.
![]() |
Detta är mitt flygplan |
uppdrag 2
Vi skulle konstruera en ramp skulle funka att skjuta iväg planet med. Den enda motorn fick vara ett gummiband.
Jag och de andra i gruppen började med att göra små skisser på hur rampen skulle kunna se ut. När vi valt ut tre av idéerna som skulle kunna funka gjorde vi lite finare skisser av dem. Därefter bestämde vi vilken idé vi ville jobba vidare med. Tanken var en lutande bräda med spikar i. Runt spikarna skulle gummibandet sitta. När man satte planet vid gummibandet, drog bakåt och sedan släppte skulle planet flyga iväg (se ritning). Som stöd för den lutande brädan skulle vi sätta två pinnar. Och för att minska friktionen när planet skulle flyga iväg tänkte vi sätta en plastmapp på brädan.
På vägen ändrade vi oss dock några gånger. Istället för de två pinnarna satte vi en mindre träbit eftersom det blev ganska rangligt. Brädornas längd och bredd blev också lite annorlunda än vad vi först tänkte oss. Därför fick vi göra nya ritningar när vi var klara med att bygga.
![]() |
Här är vår ramp |
Ritning
Jag är väldigt nöjd med mina ritningar eftersom jag gjorde dem i skala och de var tygliga. När vi frågade en annan grupp vad de tyckte om dem sade de att det var lätt att se hur vi tänkte. Jag har ritat av rampen framifrån, uppifrån, från sidan och underifrån.
![]() |
Här är några bilder på mina ritningar |

Resultat
Jag tycker att resultatet av vårt arbete blev lite sådär. Det blev en snygg ramp, men den är ganska osäker. För ibland funkar den bra, men ganska ofta kommer planet inte längre än några centimeter… Inget av våra flygplan hade de egenskaper som behövs för att de ska kunna flyga i en cirkel. Men de kan komma ganska långt i alla fall, ibland.
En annan nackdel med rampen är att gummibandet ofta rev sönder den bakre delen av planet när man släppte taget. För att undvika det hade man kanske kunnat sätta en tejpbit där bak, men jag vet inte riktigt om det hade varit för tungt för planet.
My uncle was sir Francis Drake
Här kan du se min inspelning av en bok på engelska. Jag har även ritat bilder till den. Om du vill se de andra delarna kan du besöka Emil, Albin och Simons bloggar.
Enjoy!
Enjoy!
måndag 2 februari 2015
Jag väntar under mossan
Jag har läst boken "Jag väntar under mossan" som är skriven av Amanda Hellberg. Den var 654 m lång och får betyget 4/5
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)