Skräckväldet (franska revolutionen) - fördjupning

Skräckväldet var en tid som pågick i slutet sv 1700-talet i Frankrike. Den person som är orsaken till denna tid är förmodligen Maximilien de Robespierre. Jag kommer snart förklara mer vad skräckväldet gick ut på, men först ska jag berätta lite om Robespierre och några andra viktiga personer.

Maximilien de Robespierre

Robespierre var en fransman som föddes 1758. Han blev advokat och fick även vara med i nationalförsamlingen från 1789. Dessutom var han även en ledare i jakobinklubben. Jakobinklubben var en politisk klubb som ville ha en förändring i Frankrike. Och förändring skulle det bli… I alla fall, Robespierre blev känd som en mycket bra talare och folket tyckte mycket om honom. Speciellt de fattiga. Det berodde på att han själv var ganska enkel av sig. Sedan hände dock en massa saker som förändrade folkets åsikter och det ska jag komma till senare.

Georges Jacques Danton

Precis som Robespierre var Danton advokat. Han bodde i Paris, men eftersom många inte tyckte om honom och hans politik så fick han fly till London en tid. Senare kom han dock tillbaks för att jobba inom kommunen. Även han upptäckte jakobinklubben och han lärde dessutom känna Robespierre. 

Jacques René Hébert 

Hébert föddes 1757. Även han var politiker, men han skrev också i tidningar. Till en början var han ganska fattig, men när revolutionen inleddes och Hébert började skriva en tidning som förde dess talan ökade hans popularitet. Han fick stort inflytande och folk tyckte om honom eftersom de förstås såg honom som en jämlike. Att han var en av dem. Men sedan började han bli lite för modig och till sist blev han giljotinerad (1794). Även det ska jag berätta mer om senare.

Jean Paul Marat

Marat kom från Schweiz, men flyttade senare till Paris. Där jobbade han först som läkare, men efter att ha blivit avskedad startade han istället en tidning. Dessutom var även han en jakobin och eftersom han hade sin tidning var det lätt för folk att upptäcka honom. Alltså var det många som tyckte om honom. Han blev dock knivmördad 1793 av kvinnan Charlotte Corday. Det är en mycket intressant historia eftersom det hände när han var i badkaret. Charlotte mördade honom eftersom han var en av hennes fiender.

Så, skräckväldet alltså. Hébert och Danton blev vänner med Robespierre och de tre samarbetade för att få som de ville. Det blev dock inte så bra för Frankrike och trots att revolutionens slagord var frihet, jämlikhet och broderskap blev landet en diktatur nu. Det var definitivt inte tillåtet att ha en egen åsikt längre. Det var nämligen så att för att Robespierre och de andra skulle få alla med en annan åsikt ur vägen gjorde de saker större än de verkligen var. Om någon till exempel sade något som, ganska långsökt, kunde tolkas som något negativt om revolutionen skulle den personen ställas inför rätta. Om han eller hon blev dömd var chansen att komma undan levande inte stor. De som inte avrättades dog av annat i fängelset. Det man använde för att avrätta folk var den nya uppfinningen giljotinen. 

Giljotinen

Joseph Guillotin var en läkare i Frankrike under den här tiden, men han var även med i nationalförsamlingen. Det gav honom mer inflytande och 1789 kom han med förslaget att alla avrättningar skulle ske genom halshuggning. Tidigare var det bara adelsmän (och kvinnor) som ”fått” avrättas på det sättet. Men nu tänkte Guillotin att alla som blivit dömda till döden skulle bli halshuggna eftersom man inte lider lika länge då. Tanken var att dödsstraff på senare tid skulle avskaffas. Maskinen man började använda kallas giljotin, efter Joseph Guillotin, trots att det inte var han som uppfann den. 

Vad som hände nu var att alla blev jätterädda för att bli nästa person att dömmas till döden. Alla blev mera försiktiga med vad de sa och vad de gjorde. Dessutom började avrättningarna bli riktigt extrema. Man började utnyttja detta för att bli av med människor man inte tyckte om, trots att de kanske inte gjort något fel. Jakobinerna styrde nu väldigt mycket och Robespierre, Hébert och Danton hade stor makt. Men sedan hände något. Hébert var förmodligen den av dem som var minst tyrann och nu började han kritisera Robespierre. Han sade även att Danton bara blivit mutad att följa Robespierre. Då insåg förstås Robespierre att han var tvungen att göra sig av med Hébert. Så han bildade en pakt med Danton och anklagade helt enkelt sin före detta vän för att vara en motståndare till revolutionen. Hébert och de som följde honom blev avrättade. Sedan tyckte dock Robespierre att han var färdig med Danton också. Han ansåg att Danton var ett hot mot honom, fast det sade han inte. Istället uttryckte han det som att han var ett hot mot revolutionen. Därför blev även Danton avrättad. Hans sista ord är dock mycket intressanta. Innan han skulle halshuggas sade han till bödeln ”visa upp det här huvudet för alla. Det är värt att titta på”.

Det var nu folk smått började tvivla. Var det rätt att fortsätta följa någon som Robespierre? Jo, skräckväldet var inte riktigt slut ännu, men detta var en av de händelser som gjorde att det hela började avslutas. När avrättningarna bara fortsatte och fortsatte började nationalkonventet tycka att det blev för mycket och de skyllde allt på Robespierre. När alla plötsligt vände sig emot honom hade han ingen chans att komma undan längre. Även Robespierre blev giljotinerad och skräckväldet var över.

källor:

NE.se

En säker och kontrollerad källa som jag litar på. Jag kollade up fakta om personer på den sidan. Andra saker som jag inte visste vad det betydde, till exempel jakobin, sökte jag också efter på NE. 

boken Franska revolutionen av Joel Knöös

Den är skriven 2006, så jag tycker att det är en ganska relevant källa i fråga om historia. Jag hittade mycket fakta om samma personer som jag läste om på NE. Alla årtal stämde överens, så jag litar även på denna källan.

SO-rummet

Det är en länksamling och allt som är skrivit är granskat. Det är en sida som är till för just skolarbete och det är därför jag litar på sidan. 

Litteraturhistoria - romantiken

Här är en dikt som jag skrev på lektionen om romantiken. Jag fick två ord som jag skulle skriva om. Orden var förälskelse och regn

Så tungt, så mörkt, så tyst, så kallt

Ingen som någonsin kan förstå

Du finns här runt mig, överallt

Men ändå är du så svår att nå

Jag tittar ut och allt jag ser

är mörker och sedan ingenting mer

Inget bortom regnet som faller ner

Pölarna på marken blir fler och fler

Min längtan efter dig är obeskrivlig

Du var ju så nära, men sen försvann du bort

Kanske är min kärlek obetydlig

Men för mig kommer det alltid vara stort

Droppar på fönstret som tårar i mig

Men vem kan väl bry sig om en ensam tjej?

Du kommer aldrig någonsin se

Och jag kommer aldrig någonsin le

Industrialiseringen - konsekvenser

En följd av industrialiseringen var urbanisering. Det hände när många människor bytte arbete. Tidigare var det ju jättevanligt att man var bonde, fast eftersom storbönder nu köpte upp all mark behövde de lite fattigare nya jobb. Man sökte alltså lyckan i städerna istället. Detta ledde förstås till att städerna växte kraftigt. Det är just den här inflyttningen i städerna som kallas för urbaniseringen.

När det nu fanns så många olika fabriker kunde man tillverka mycket och nya varor. Tack vare stålet kunde man bygga en massa bra saker, som till exempel järnvägar och båtar. Alltså började man resa mycket mer än tidigare. Nya tekniker började användas och Eiffeltornet är ett exempel på något som under denna tiden var helt nytt. Plötligt fanns det inte längre några gränser för människan.

Nu kanske det låter som om alla fick det jättebra tack vare industrialiseringen. Så var det givetvis inte. Väldigt många fick det faktiskt sämre. De som flyttade in i städerna och började jobba i fabrikerna och gruvorna hade usla arbetsförhållanden och bostäder. Det vanligaste var att man hade ett rum och kök. Kom ihåg att de flesta var ca 5-7 personer i familjen. Dessutom fick man dela vattenpump och utedass med några andra familjer. Rummen var ofta inte i så bra skick. Vägglöss var vanligt och det fanns råttor på gårdarna. På arbetena var det inte heller bra. Inom textilindustrin fanns det kugghjul som ständigt var i rörelse och ofta fastnade folks kroppsdelar i dem. Det var så extremt att folk kunde dö där! Luften var även dålig och arbetarna mådde inte bra. Man var tvungen att jobba många timmar om dagen. 12-14 timmar. Sjukdomar spreds lätt och en av dem, tuberkulos var en vanlig dödsorsak. Ofta använde man barn som arbetskraft. Eftersom det var så mängs som flyttade in till städerna blev det konkurrens om jobben. Det innebar att man inte behövde ha så höga löner. 

En annan sak som blev annorlunda nu var att samhällsklasserna var mycket tydligare. Alltså, skillnaden mellan fattiga och rika ökade och det fanns en medelklass och en överklass. 

Industrialiseringen - orsaker

Det hela började i Storbritannien under 1700-talet när man funderade över jordbruket. Innan hade det varit så att det fanns en by där alla bönder bodde. Marken runtomkring var uppdelad mellan bönderna i små delar. Man hade alltså flera delar var, men de var inte alls stora och de var utspridda över hela området. Eftersom delarna var så små blev det lättast om alla plöjde, sådde och skördade samtidigt. De var alltså väldigt beroende av varandra. En positiv sak med det här systemet var dock att det var rättvist. Alla fick ju lika mycket av både bra och dålig jord. Dessutom kunde de bo nära varandra i byn, så de hade en god sammanhållning. Men nu ville parlamentet att skördarna skulle bli större och bättre, så det beslutades att man skulle slå ihop de små delarna till lite färre, men större delar. Då skulle bönderna få vars en eller två stora åkrar istället och de kunde själv bestämma över dem. Fast det innebar förstås också att de inte kunde bo nära varandra längre. Byn och sammanhållningen försvann. 

Nu var det många storbönder som blev intresserade av att köpa upp de nya, stora åkrarna. Småbönderna hade inte en chans och många av dem blev arbetslösa. Detta var en bra sak för industrialiseringen eftersom det nu fanns hur mycket arbetskraft som helst till de nya industrierna. De hade dock inte särskilt bra arbetsförhållanden och de fick bo i små bostäder nära sina arbeten. 

Det visade sig att det funkade jättebra med det nya sättet att odla på. Man fick större skördar och under samma tid kom även potatisen. Den var näringsrik och det behövdes inte särskilt bra jord för att odla den. I alla fall, nu gick det att tjäna bra med pengar på jordbruket och godsägarna satsade mycket på industrialiseringen. Självklart är det en av anledningarna till att industrin blev så stor. Storbritannien låg (ligger) även väldigt bra till geografiskt. Det fanns goda möjligheter att åka med båt till tex Amerika. Så britterna tjänade även mycket pengar på att frakta slavar från Afrika till Amerika. Det är förstås värdigt hemskt, men de vann på det. Detta gjorde så att det nu fanns tillräckligt med pengar få att fabriksägarna skulle kunna köpa in maskiner. Jag kan även tänka mig att fabriksägarna tjänade ganska mycket på sina arbetare. Arbetarna hade ju bara två val. Att arbeta i fabriken eller att inte ha något jobb alls. 

Nästa punkt är råvarorna. Efter att de rikare människorna köpt upp marken och åkrarna började många med fårskötsel där. Det var ett bra arbete eftersom det inte krävde så mycket arbetskraft. Dessutom kunde man utvinna ull. De blev populärt inom textilindustrin och det gick att göra tyg av det. I berggrunden kunde man även hitta järnmalm, men för att utvinna den behövdes förstås bränsle. Britterna köpte trä från tex Sverige eftersom de själva inte hade så mycket skog. Fast sedan kom de på att man kunde använda ett annat bränsle. Det kallades koks och var gjort av stenkol, vilket det fanns gott om i Storbritannien. Alltså, ännu en gång gick britterna med vinst. 

Tidigare hade kvinnorna gjort garn med hjälp av en spinnrock och sedan använt en vävstol för att göra tyg. Men under industrialiseringen kom man på nya och bättre maskiner. Nu gick det att göra samma arbete mer än dubbelt så snabbt. I början drevs de nya maskinerna av vattenkraft, så de var tvungna att vara nära en flod. Självklart var det många som blev arga över detta. Att göra garn och tyg var ju ett av få arbeten som kvinnor faktiskt fick ha och nu hade det försvunnit. En annan uppfinning som kom under 1700-talet var ångmaskinen. Först användes den till små saker som att pumpa upp vatten från gruvor, men snart utvecklades det. En man som hette James Watt lyckades göra så att ångmaskinen kunde användas till andra maskiner i fabrikerna. Senare satte man även ångmaskinen på en vagn och lokomotivet var uppfunnet. Därefter använde man den även i båtar. Så tack vare ångmaskinen blev det otroligt mycket enklare och bekvämare att resa. Saker som tidigare varit omöjliga gjordes under den här tiden möjliga. 

Återbruk - julstjärnor

Jag har gjort några julstjärnor av kartong och gamla kartor eftersom jag älskar orientering. Jag kommer inte skriva någon lång utvärdering om arbetet, men här är i alla fall två bilder så att du ser hur det såg ut från början och hur det blev i slutet.

Här är kartorna när jag precis limmat på dem på kartongen

Detta är de färdiga stjärnorna

Medeltiden - skrivuppgift

Jag har sett en film om litteraturen under medeltiden och här svarar jag på två frågor om den. Länken till filmen hittar du här. 

Under antiken hade man haft en massa små stadsstater med egna kungar. Min uppfattning är att det inte funkade särskilt bra eftersom många av de gamla historierna handlar om att kungarna bråkade. Det ledde förstås också till att det vanliga folket for illa. I alla fall, kungarna bestämde över sina egna städer. Man kan även säga att religionen styrde väldigt mycket eftersom man inte ville göra gudarna upprörda. Då kunde man råka illa ut. Men på medeltiden hade man ju till och med bytt religion och trodde istället på en gud. Nu trodde de flesta i Europa på kristendomen. Fast det var fortfarande så att religionen och kyrkan hade mycket makt. Nu var man rädd för att hamna i helvetet och i kyrkorna målades det stora bilder av hur hemskt det skulle bli där. Så det var bäst att göra som kyrkan sade åt en att göra. Annars skulle det gå dåligt sedan. Kungar, riddare och furstar hade även mycket makt och kunde styra över vanligt folk. 

Om jag hade levt på medeltiden hade jag nog inte haft det särskilt bra. Det beror på att jag är kvinna och kvinnor hade inte alls samma rättigheter då som nu. Jag hade förmodligen hatat mitt liv eftersom jämställdhet är en otroligt viktig fråga för mig. Jag blir arg när jag ser att kvinnor fortfarande inte behandlas på samma sätt som män. Därför vet jag exakt vilken bok som skulle tilltalat mig mest under den här tiden. Kvinnostaden av Christine de Pisan. Den nämns bara helt kort i filmen. Christine kom från Frankrike och hon menade att det inte var rätt att män skulle ha så mycket makt. Boken är en av de allra första feministiska böckerna och jag tror att jag hade kunnat se mycket i den om jag läst den på 1400-talet. 

Magnetfält

5/11-15

Uppgift 

Strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer. 

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut. 

Material 

magnet

järnfilspån

plastficka

vitt papper

liten kompass

Utförande 

1 Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 

2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

3 ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen. 

Hypotes 

Vår hypotes var att järnet skulle lägga sig runt magnetens två poler enligt bilden du ser nedan.

Resultat

Det var såhär magnetfältet såg ut.

När jag lade kompasser runt magneten pekade alla pilar åt olika håll eftersom de påverkades av magnetfältet. 

Slutsats 

Vår hypotes stämde inte så bra. Vi trodde ju att järnfilspånet skulle lägga sig runt varje pol, men som du ser lägger det sig inte så. Magnetfältet går från pol till pol istället. Nu har vi jobbat med magnetism ett tag, så om jag hade gjort labben nu hade min hypotes förmodligen varit annorlunda.

Man kan jämföra stavmagnetens magnetfält med jordens. De liknar varandra, men bara lite. Till att börja med vill jag förklara att jorden är som en stor magnet. Den ena polen är nära vår Nordpol och den andra är nära vår Sydpol. Men magnetens polerna är åndå inte precis vid de geografiska polerna. Dessutom är magnetens nordpol vid den geografiska Sydpolen och magnetens sydpol vid den geografiska Nordpolen. Fast när man pratar om det så säger man ändå tvärt om för att det är mycket mindre komplicerat. 

Så jordens magnetfält ser ungefär ut som en vanlig magnets, men anledningen till att att jorden är magnetisk är annorlunda. I jordens kärna är det varmt och det bildas elektriska strömmar där. Det är det som orsakar jordens magnetfält, och alltså inte vanligt järn, som i andra magneter. 

källor: Wikipedia, NE

Elektromagnetism

5/11-15

Uppgift 

Tillverka en elektromagnet och få ett gem att fastna på den.

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den funkar och var vi använder den.

Material 

batteri

kabel ca 90 cm

järnspik

gem

Utförande 

1 Linda kabeln runt spiken

2 Koppla kabeln till ett batteri

3 Prova din elektromagnet

Resultat

Först funkade magneten inte, men det berodde på att vi inte höll ihop allt tillräckligt bra. När vi höll fast kabeln mot magneten lite hårdare funkade det och gemen fastnade på spikens spets. 

Slutsats 

Om man har en ledning så finns det också ett magnetfält runt den. Så länge strömmen är på kommer magnetfältet finnas där. Lindar man ledningen så blir det en spole och den kommer vara en fungerande elektromagnet, så länge strömmen är på. Om man även har en järnkärna i spolen (i detta fallet en spik) blir magnetfältet starkare. Man kan även förstås öka strömmen för att få en starkare magnet. Dessutom går det att linda ledningen fler varv för att få magneten starkare. Det visade ju experimentet som jag gjorde. 

Elektromagneter finns på flera ställen. ett exempel är eldrivna motorer. Men ett annat användningsområde är när man ska lyfta mycket metall, till exempel skrot. Då kan man ha kranar med en stor elektromagnet där metallen kommer fastna. Sedan är det ju bara att stänga av strömmen för att det ska lossna igen. Det är därför det är så enkelt med elektromagneter. Ett tredje användningsområde är för att separera metaller från varandra. Har man två metaller varav en är magnetisk är det enkelt att göra det. Men eftersom det går att variera styrkan på elektromagneten så är det också möjligt att separera metaller som dras till magneter olika lätt. 

Induktion

9/11-15

Syfte 

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande 

1.Koppla spolen till amperemätaren.

2.För magneten upp och ner i spolen.

3.Se vad som händer

Hypotes 

Jag tror att mätaren kommer reagera på magneten eftersom jag vet att man kan utvinna energi av rörelse.

Resultat

Mätaren rörde sig, men bara pyttelite. Det var svårt att få den att reagera alls. När vi hade en spole med fler varv reagerade mätaren mer än när vi hade en spole med färre.  

Slutsats 

När man för magneten genom spolen skär magnetfältet igenom. Av det bildas en elektrisk ström och mätaren rör sig. Det är detta vi kallar induktion. Att magneten rör sig och påverkar spolen. Men det funkar även om magneten står still och det är spolen som rör sig. Det var en man som hette Faraday som kom på detta. Han visste redan att man kunde utvinna magnetism av el (elektromagneter) men han började fundera över om det inte kunde vara tvärtom också. Att magnetism kan ge el. Det visade ju tydligen sig att han hade rätt.

Vi använder oss mycket av induktion för att utvinna energi idag. Till exempel i våra vindkraftverk. Där rör sig spolen med hjälp av vinden och det bildas en ström. På samma sätt används vatten i vattenkraftverken. Man kan även använda induktionsström till enklare saker, som till exempel lampor. Där kan man ju driva dem med handkraft.

Eine Reise nach München - Koffer

In meinem Koffer habe ich drei T-shirts. Alle sind orange. Ich habe auch zwei Hosen. Sie sind dunkelblau und weiss. Ich packe auch einen Rock und einen Hut. Der Rock ist dunkelrot und gepunktet. Mein Hut ist braun. Mir ist immer kalt wenn ich schlafe, so ich nehme auch meinen Pyjama. Es ist lila, kariert und sehr bunt. Jetzt ist es November und manchmal regnet es. Ich packe einen Regenschirm. In meinem Koffer habe ich auch blaue Handschuhe, eine Mütze und einen Schal. Meine Jacke ist schwarz und meine Schuhe sind grün.

tänk efter

Slöjdredovisning - jongleringsbollar

Jag har jobbat med återbruk och eftersom jag tycker mycket om att jonglera ville jag göra lite mer personliga bollar än de jag redan har. Så jag började fundera över olika tyger jag skulle kunna använda eftersom det var återbruk jag skulle jobba med. Något vi har ganska mycket av hemma är reflexvästar och jag tänkte att om jag använde dem skulle bollarna även lysa i mörkret om en lampa riktade en lampa mot dem. Jag tyckte att det var en intressant idé och bestämde mig för att genomföra den. till fyllningen hade det också varit kul att återanvända något och eftersom vi hade jättemycket sesamfrön hemma, som dessutom var för gamla ville jag använda dem. För att göra bollarna extra personliga ville jag sy på något utanpå som representerar mig. Jag älskar orientering och på en stor tävling varje år får man ett speciellt märke där det står var tävlingen gick. eftersom jag varit med i många år så har jag flera märken, så jag tänkte använda tre av dem till bollarna. Eftersom fröna är ganska små skulle det vara bra att ha ett lager tyg till innanför västen, men det tänkte jag inte så mycket på förrän senare, så jag ska återkomma till den punkten.

Såhär såg arbetet ut från början

Här är resultatet

Det första jag gjorde var att rita en skiss på hur jag tänkte mig. Resultatet av det blev faktiskt ganska likt.

Jag använde en av de bollarna jag redan hade som mall och ritade av en av bollens fyra delar på papper. Därefter kunde jag bara lägga pappret på västen och rita av. Jag hade ungefär en centimeter som sömsmån för att bollarna inte skulle bli så små när jag sydde ihop dem. När jag bestämde vilken del av västen jag ville ha tänkte jag att det skull vara bra att ha en del av reflexbandet för att bollarna skulle kunna lysa i mörkret. Men jag ville ändå att bollarna skulle vara röda, så jag klippte så som bilden nedan visar. Dessutom hade jag två olika västar med olika färg. Den gula västen ville jag klippa likadant som den röda, men i och med att reflexbanden inte satt likadant skulle det se konstigt ut. Därför gjorde jag tvärt om med den gula, så att reflexbandet var i mitten. en annan idé jag hade som sprack var att jag ville göra två röda bollar och två gula. Men det visade sig att det blev ojämnt, så jag löste det genom att ta varannan del gul och varannan röd istället. Jag klippte ut totalt 12 bitar för att kunna göra tre bollar.

Nu kommer jag till tyget som skulle sitta innanför västen. Jag ville återanvända även det tyget, så jag letade igenom Åsas återbrukslåda och hittade en gammal tygpåse. Med hjälp av en av de andra delarna ritade jag av tolv delar till och nu hade jag alltså 24 delar att hålla reda på. Kanske hade man kunnat göra innerbollarna lite mindre eftersom det skulle finnas ett till lager utanför, men jag struntade i det.

Det enklaste sättet att få ihop bollarna var att först sy dem två och två. Då sydde jag förstås bara ena sidan, som du ser på bilden. Sedan kunde man ju bra vända de halva bollarna på rätt håll och sy ihop med ett annat par. Jag var även tvungen att sy fast reflexbandet på de röda delarna eftersom den höll på att gå av.

 När delarna satt ihop kunde jag nåla fast märkena från orienteringen. Det var ett ganska pilligt jobb eftersom bollarna skulle bli runda och märkena inte fick sitta snett. Jag satte fyra nålar för att märkena inte skulle ha någon chans att flytta på sig när jag sedan skulle sy. Även att sy var väldigt svårt. Jag valde en blå tråd för att jag ville att det skulle synas och jag hittade ingen annan som skulle matcha. Det funkade dock inte på grund av att kanten på märkena var grå. Då smälte den blå färgen in i den grå. Men en bra sak var att jag sydde med zink-zack. Det tyckte jag blev fint och jag lyckades sy väldigt rakt trots att det var svårt.

När märkena satt fast var det dags att jobba lite med innerbollarna. Jag nålade fast två par rätsida mot rätsida. Om jag lämnade ett litet hål skulle jag bara kunna vända bollen ut och in sedan för att få den fina sidan utåt. Du kan se på bilden nedan hur jag nålade. Det spelade ingen roll vilken tråd jag använde, för det skulle ändå inte synas sedan. Men jag tog en mörkblå som skulle smälta in. Det var svårt att sy, speciellt när man kom till den platsen där jag sytt ihop bitarna två och två. Där var det ju ganska tjockt. Jag lämnade, precis som jag bestämt, ett hål för att sedan kunna vända ut och in. Hålet blev nog lite för litet, för jag hade problem med att få i fyllningen sedan. Men det skriver jag mer om längre ner.

Jag gjorde precis likadant med bollen som skulle sitta ytterst och jag hade en blå tråd även där. Det gick lite lättare nu eftersom jag gjort det så många gånger innan. Därför är det bra att göra jongleringsbollar. Man får göra samma sak flera gånger så att man blir bättre och bättre på det.

När alla bollar var ihopsydda skulle jag få in den blå i den gul-röda. Det gick förvånansvärt bra och var ganska lätt.

Därefter gjorde jag en tratt av papper för att kunna hälla i fröna i bollarna enklare. Men sedan fick jag ett tips om att inte bara ha sesamfrön i. Om jag blandade i mjöl också skulle bollarna kanske bli skönare att hålla i, så jag hämtade lite mjöl i hemkunskapssalen. Jag gjorde en bra blandning i en burk och rörde runt med en sked. I början hade jag lite för mycket mjöl, men det ändrade jag på senare. Jag hällde sedan i lite åt gången i tratten, som jag stuckit ner i bollen. Först så fastnade allt i tratten och det var jättesvårt att inte spilla ut en massa. Även det gick dock bättre efter hand. När en boll blivit helt fylld fick jag skynda mig att nåla ihop den så att jag inte skulle spilla ut något. Nu hade jag en massa handarbete framför mig, för det sista kunde jag ju inte sy på maskin. Jag valde en ljust gul tråd för att det skulle synas så lite som möjligt. Det blev ganska bra. Men några dagar senare upptäckte jag att det var lite som hade gått upp, så jag fick sy lite till.

Här är bollarna färdiga och de funkar ganska bra.

Jag är relativt nöjd för jag tycker att bollarna blev fina och jag har varit kreativ. Vissa saker hade dock kunnat vara bättre. Till exempel var det det svårt och fylla dem, så de känns nästan lite tomma. Jag vet inte hur jag hade kunnat göra för att göra det bättre, men jag är inte riktigt nöjd. Dessutom är de svåra att hålla i eftersom de glider ur händerna. Så vissa trick där man snabbt måste fånga en boll är kluriga att klara. Kanske var inte reflexvästar det bästa materialet att använda.

Men på det stora hela är jag väldigt nöjd och jag tycker att jag har arbetat mycket själv. Alltså inte frågat om hjälp lika mycket som förr. Att klara av saker på egen hand är nämligen något jag vet att jag behöver öva mer på i slöjden.

Slutligen ska jag skriva lite om vad jag kan göra för att inte påverka miljön lika mycket. Jo, en sak jag har tänkt på är att jag har för mycket kläder. När jag ibland har gått igenom alla mina kläder har jag varit för snäll mot mig själv. När jag tar upp ett plagg jag egentligen aldrig har på mig tänker jag ändå att "jo men jag kanske har det någon gång" och därför behåller jag det. Egentligen kan jag bara rensa ut det och ge det till någon som behöver det mer än mig! Och om ingen jag känner vill ha det kan jag skänka bort det till flyktingar. En annan sak är att jag skriver extremt mycket. Dagböcker och alla möjliga andra skrivböcker. Så jag slösar på mycket papper. Men vad kan jag egentligen göra för att det ska bli bättre? Om jag istället börjar skriva på datorn tar ju det energi och då har ingen förbättring skett. Jag vet faktiskt inte vad jag kan göra i den frågan. En sak jag dock är stolt över är att när jag köper kläder är de ofta begagnade. Tröjan jag har på mig just nu är till exempel från second hand! 

Att koppa - en laborationsrapport

20/10-15

Uppgift 

Få en glödlampa att lysa med hjälp av ett batteri och en sladd. Sedan skulle vi göra ett kopplingsschema och även gå igenom vad seriekoppling och parallellkoppling betyder. 

Syfte 

Att komma ihåg hur man får lampan att lysa på detta sätt och att ta det ett steg längre genom att skriva kopplingsschemat. 

Material 

Glödlampa, sladd, batteri, penna och papper.

Utförande 

1 försöka få lampan att lysa

2 förklara varför den lyste

3 rita upp strömmens väg

4 rita samma sak, fast i ett kopplingsschema

5 rita en seriekoppling som ett kopplingsschema

6 rita en parallellkoppling som ett kopplingsschema

Hypotes 

Nepp, det skiter jag i!

Resultat

När jag skulle få min glödlampa att lysa satte jag ena sidan av sladden mot minuspolen på batteriet. Den andra sidan satte jag mot höljet på lampan och lampan satte jag mot pluspolen. Det funkade, för lampan började lysa. Det var mycket svagt, men ändå. 

Kopplingsschemat var enkelt att förstå. Parallellkoppling och seriekoppling visste jag redan vad det var.

Slutsats 

Vad som hände när jag satte ihop sladden med batteriet och lampan var att elektronerna först började röra sig från minuspolen och upp genom sladden. Om jag hade satt andra änden av sladden på pluspolen hade det blivit kortslutning och elektronerna hade gått direkt dit istället för att först passera lampan och ge oss ljus. Så jag lät elektronerna fortsätta upp i lampan för att sedan gå ner till pluspolen. Sladden var gjord av koppar för att den skulle leda ström bra. Att lampan lyste svagt kan ha att göra med att den var dålig eller att batteriet inte var så bra. Men de kan också vara mitt fel. Att jag inte höll sakerna på plats riktigt rätt.

Ballongen - en laborationsrapport

21/10-15

Uppgift 

Jag ska ha en ballong och gnugga den mot mitt hår. Sedan ska jag se vad som händer när jag håller ballongen mot små kulor av silkespapper och aluminiumfolie. 

Syfte 

Lära mig mer om statisk elektricitet. 

Material 

Ballong, silkespapper, aluminiumfolie 

Utförande 

1 riva sönder pappret och folien

2 rulla ihop folien till små kulor

3 blåsa upp en ballong och knyta den

4 hålla ballongen över pappret och folien

5 se vad som händer

Hypotes 

Jag tror att pappret kommer dras till ballongen eftersom de bitarna är så små och lätta. De kommer  då enkelt kunna fastna. folien kommer förmodligen vara för tung.

Resultat

Pappersbitarna funkade jättebra och de fastnade direkt. Det var annorlunda med aluminiumfolien. Först fastnade den inte alls och därför testade jag att göra en pytteliten kula. Då uppförde den sig väldigt konstigt. Den hoppade till och sedan fastnade den på ballongen. Men strax efteråt lossnade den igen. 

Slutsats 

Jag hade ju delvis rätt. Men även folien funkade lite om man hjälpte den. Såhär tror jag att det gick till: När jag gnuggade ballongen mot mitt hår tog ballongen en massa elektroner från håret. Sedan höll jag ballongen över pappret och i och med att de hade olika laddningar drogs de mot varandra. Nu var det ju inte så att alla pappersbitar var helt plusladdade, för då hade de inte tyckt om varandra och alltså spritt ut sig över hela bordet. Men eftersom ballongen var väldigt minusladdad så tyckte den om pappret ändå. 

Om jag skulle göra om den här laborationen hade jag gjort fler sådana där pyttesmå kulor för att se om det blev någon skillnad. Nu hade jag ju bara en så det är inte säkert att resultatet är helt korrekt. 

Andra experiment man kan göra med ballongen

Jag hade även kunnat testa att gnugga två ballonger mot huvudet och sedan föra dem mot varandra. Min hypotes för vad som då hade hänt är att jag hade hört en smäll. Det hade även varit svårt att få ihop dem. Jag tror såhär eftersom ballongerna kommer vara likadant laddade. Som jag lärt mig på andra lektioner älskar till exempel plus- och minussidan på ett batteri varandra, men de är också olika laddade. Nu kommer de två ballongerna vara likadana och alltså inte gilla varandra. 

Ett annat experiment hade varit att gnugga en ballong mot huvudet och sedan föra den mot håret. Då är min hypotes att håret hade rest sig och fastnat på ballongen. Det beror på att när ballongen gnuggades mot håret innan tog den en massa elektroner därifrån. Alltså är nu håret och ballongen olika laddade och dras mot varandra. 

Att förändra skolan

Jag tycker att vi har det för tråkigt på rasterna och därför vill jag hitta på något som är roligt. Skolavslutningen brukar vara i amfiteatern, men vi kan ju lika gärna ha den i matsalen. Så här vill jag istället göra en pool! Vi kan göra den lite djupare och trappor upp finns det ju redan. Dessutom vill jag att vi ska bygga en rutschkana så att man kan åka ner från matsalens tak och landa i vattnet. Anledningen till att jag vill göra den här förändringen är att det ändå inte händer så mycket där nere. En gång per år är vi där en timme, men annars behövs inte platsen. därför skulle vi kunna använda teatern till något roligare.

Vi brukar inte få sitta i klassrummet på rasterna, för de är alltid låsta. Och korridorerna är inte så trevliga. Så, jag vill ha en plats där man kan sitta på rasterna och snacka, spela spel, läsa eller pyssla med sin dator.  Det borde finnas några soffor, ett bord och kanske ett elpiano så att man kan spela med hörlurar. Det pianot som finns i grupprummet nu är ju inte särskilt bra eftersom alla hör den som spelar. Jag tänker mig att väggarna kan vara av glas, så att det blir nästan som ett växthus. Fast utan växter. Då kan man sitta där och kolla ut när det inte är tillräckligt varmt för att själv vara ute.

Den här väggen är bara perfekt att ha som ett schackbräde. Fast hur ska det gå till? Pjäserna kommer väl inte kunna vara på väggen? Jo, men om man byter ut rutorna så att de bli magnetiska kan man ha magnetpjäser och kan spela på väggen. Även detta är en kul sak att göra på rasterna. Idag används ju inte den här platsen till någonting och det är därför jag vill ändra på det.

Amerikanska frihetskriget

1. Enorma delar av Nordamerika hörde under den här tiden till Storbritannien och där fanns flera kolonier. I kolonierna bodde två miljoner människor och några hundratusen av dem var slavar. Såhär ville många amerikaner inte ha det. Man ville alltså bli självständiga från Storbritannien. Det var då en av anledningarna till att det blev krig. De i Storbritannien ville även att amerikanerna skulle betala skatt eftersom de behövde ett bra försvar, men amerikanerna tycket inte att det var rätt. De hade ju inte fått vara med och bestämma om dessa skatter, så de ville inte betala något. Alltså var det också en anledning till kriget. Man ville inte ha något med Storbritannien att göra. Dessutom var det många i Amerika som inte längre kände sig som britter. Det hade helt enkelt blivit amerikaner och ville inte längre känna sig bundna till engelskmännen. Det var ännu en anledning till att man började ifrågasätta Storbritanniens makt.
   
   
2. Vintern 1773 kom tre brittiska fartyg från Indien med te. De kom till Boston. Amerikanerna var väldigt arga för att britterna tvunget skulle blanda sig i kolonierna i Amerika och det hade därför samlats mycket folk vid kyrkan för att protestera. Plötsligt sprang det fram flera män varav vissa var utklädda till indianer. De sprang till fartygen och förstörde så mycket te de kunde. Te för över tiotusen pund hamnade i vattnet och det är detta som kallas ”The Boston tea party”. Man säger att det var denna händelse som utlöste det amerikanska frihetskriget eftersom kolonierna inom bara ett par år skulle förklara sig självständiga. Efter ”The Boston tea party” stängde den brittiska regeringen hamnen i Boston och började stifta nya lagar. Det var därför amerikanerna blev så arga sedan.
   
   (En del av informationen till denna fråga hittade jag på wikipedia)
   https://sv.wikipedia.org/wiki/Tebjudningen_i_Boston
   
   
3. Innan så hade kolonierna haft en massa fiender runt omkring sig. Efter sjuårskriget förändrades dock den saken eftersom Storbritannien fick så mycket makt. Därför tyckte inte de som bodde i kolonierna att de skulle behöva betala skatt till Storbritannien för att få en bättre armé längre. De var ju inte hotade längre och behövde inte den armén. Men i London tyckte man helt annorlunda. enligt dem var det ju jättebra att de kunde få in en massa pengar från kolonierna. Så de började bestämma en massa om hur mycket de i kolonierna skulle betala. Det var därför man inte ville betala något sedan. Amerikanerna kände sig ju kränkta eftersom de inte haft något som helst att säga till om i frågan. De fick bara en massa skulder som de inte ville ha och som inte skulle ge dem någonting sedan ändå. Dessutom ville ju även kolonierna bli självständiga och det första de tänkte göra var förstås inte att betala skatt till någon annan.
   
   
4. En del av upplysningens tankar handlade om människors lika värde. Man tänkte att alla skulle få vara med och bestämma saker, så att det inte bara var några personers åsikter som skulle spela roll. Till exempel det om skatterna till Storbritannien som amerikanerna inte ville betala. De hade ju inte haft något som helst att säga till om i frågan om vad och om de skulle betala skatt. Dessutom började folk tänka mer på jämställdheten mellan kvinnor och män. Var det verkligen rätt att kvinnor inte skulle ha något inflytande alls? Nu dröjde det ju många år till innan något började hända på riktigt, men det var under upplysningen man började fundera över det. Det var kvinnor i Amerika som sade att ”om nu alla ska få vara med och bestämma, borde då inte kvinnor också få vara med?” Det var dock ingen som lyssnade på det. Inte än, i alla fall. Så dessa saker var ju sådant som till viss del utlöste revolutionen. Men en annan sak som upplysningen var med och påverkade var maktfördelningen. En ny idé som kom upp var att makten skulle delas in i tre delar. En riksdag, där representanter från varje stat skull besluta om skatterna och lagarna. En domstol, där man dömde folk som bröt mot lagarna, och slutligen en president, som skulle vara ledaren. Det var även han som skulle styra över militären. De tre delarna skulle kontrollera varandra så att ingen fick för mycket makt. Först var man oense om detta. Vissa tyckte till exempel att varje stat skulle bestämma över sig själva, men det var ändå idén om att makten skulle vara delad i tre delar som man kom överens om. Detta har förstås påverkat Amerika oerhört mycket eftersom man fortfarande har en president där.
   
   
5. Efter sjuårskriget var Storbritannien fattigt. De hade lagt ner så mycket kraft och pengar på att vinna och det hade ju förstås gett resultat. Men när kolonierna i Amerika plötsligt ville bli självständiga och till och med byggde upp en ny armé var britterna tvungna att börja om igen. Men de hade ingen kraft till att föra krig igen, så de fick köpa in 30 000 tyskar som skulle strida för dem. Sedan gick dessutom Frankrike in och hjälpte amerikanerna genom att förklara krig mot Storbritannien igen, så britterna hade inte en chans att vinna. Efter flera år kostade kriget så mycket att det inte gick att göra något annat än att sluta fred, så 1783 erkände Storbritannien USA.
   
   
6. Upplysningstänkaren som fick en idé om hur makten skulle delas upp hette Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Resten av svaret på denna fråga kan du läsa om i fråga 4.
   
   
7. 
   
   
8. Efter att amerikanerna byggt upp sin armé var det fortfarande många som var osäkra på om man verkligen ville bli självständiga. Men varje koloni skickade personer som hade långa diskussioner om detta. Tills sist bestämde de att de ville bli självständiga och den fjärde juli 1776 lästes självständighetsförklaringen upp. Det är ju förstås därför USA:s nationaldag är just den dagen. Den 46 meter höga frihetsgudinnan håller dessutom i en tavla med det datumet (July IV MDCCLXXVI). Frihetsgudinnan står i New Yorks hamn.
   
   
9. Till amerikanernas armé blev George Washington befälhavare. Eftersom de till sist blev självständiga hade han ju lyckats och folk tyckte om honom för det. Sedan valdes han även till USA:s första president, vilket kan ha berott på att en av presidentens viktigaste uppgifter skulle vara att leda de militära styrkorna. Han var alltså USA:s första president och eftersom man brukar ha buktiga personer på sedlarna är det just han som är på amerikanernas dollarsedel.
   
   
10. 
    
    
11. ”Vanliga” människor människor knäade ingenting på att USA blev självständigt. I alla fall inte just då. Till exempel sjömän och bönder hade varit med och demonstrerat mot Storbritannien, men när man sedan blivit självständiga och skulle besluta om framtiden fick de plötsligt inte vara med längre. Då tog de rika, som till exempel borgare, över och de tänkte mest på sig själva. De brydde sig inte om att bönderna också skulle ha det bra. Så de som inte hade lika mycket pengar fick till inte någon rösträtt. En annan grupp som inte fick rösta var kvinnorna. Trots att tanken på feminism föddes under den här tiden tog det många år innan något hände. Så kvinnorna tjänade heller ingenting på självständighetsförklaringen. En tredje grupp var slavarna. De erbjöd sig att kämpa för Amerika om de som belöning fick sin frihet. Men amerikanerna gick inte med på det och trots att man hade sagt att ”alla människor har rätt till liv, frihet och strävan efter lycka” fortsatte man med slaveri även efter frihetskriget.