Amerikanska frihetskriget

1. Enorma delar av Nordamerika hörde under den här tiden till Storbritannien och där fanns flera kolonier. I kolonierna bodde två miljoner människor och några hundratusen av dem var slavar. Såhär ville många amerikaner inte ha det. Man ville alltså bli självständiga från Storbritannien. Det var då en av anledningarna till att det blev krig. De i Storbritannien ville även att amerikanerna skulle betala skatt eftersom de behövde ett bra försvar, men amerikanerna tycket inte att det var rätt. De hade ju inte fått vara med och bestämma om dessa skatter, så de ville inte betala något. Alltså var det också en anledning till kriget. Man ville inte ha något med Storbritannien att göra. Dessutom var det många i Amerika som inte längre kände sig som britter. Det hade helt enkelt blivit amerikaner och ville inte längre känna sig bundna till engelskmännen. Det var ännu en anledning till att man började ifrågasätta Storbritanniens makt.
   
   
2. Vintern 1773 kom tre brittiska fartyg från Indien med te. De kom till Boston. Amerikanerna var väldigt arga för att britterna tvunget skulle blanda sig i kolonierna i Amerika och det hade därför samlats mycket folk vid kyrkan för att protestera. Plötsligt sprang det fram flera män varav vissa var utklädda till indianer. De sprang till fartygen och förstörde så mycket te de kunde. Te för över tiotusen pund hamnade i vattnet och det är detta som kallas ”The Boston tea party”. Man säger att det var denna händelse som utlöste det amerikanska frihetskriget eftersom kolonierna inom bara ett par år skulle förklara sig självständiga. Efter ”The Boston tea party” stängde den brittiska regeringen hamnen i Boston och började stifta nya lagar. Det var därför amerikanerna blev så arga sedan.
   
   (En del av informationen till denna fråga hittade jag på wikipedia)
   https://sv.wikipedia.org/wiki/Tebjudningen_i_Boston
   
   
3. Innan så hade kolonierna haft en massa fiender runt omkring sig. Efter sjuårskriget förändrades dock den saken eftersom Storbritannien fick så mycket makt. Därför tyckte inte de som bodde i kolonierna att de skulle behöva betala skatt till Storbritannien för att få en bättre armé längre. De var ju inte hotade längre och behövde inte den armén. Men i London tyckte man helt annorlunda. enligt dem var det ju jättebra att de kunde få in en massa pengar från kolonierna. Så de började bestämma en massa om hur mycket de i kolonierna skulle betala. Det var därför man inte ville betala något sedan. Amerikanerna kände sig ju kränkta eftersom de inte haft något som helst att säga till om i frågan. De fick bara en massa skulder som de inte ville ha och som inte skulle ge dem någonting sedan ändå. Dessutom ville ju även kolonierna bli självständiga och det första de tänkte göra var förstås inte att betala skatt till någon annan.
   
   
4. En del av upplysningens tankar handlade om människors lika värde. Man tänkte att alla skulle få vara med och bestämma saker, så att det inte bara var några personers åsikter som skulle spela roll. Till exempel det om skatterna till Storbritannien som amerikanerna inte ville betala. De hade ju inte haft något som helst att säga till om i frågan om vad och om de skulle betala skatt. Dessutom började folk tänka mer på jämställdheten mellan kvinnor och män. Var det verkligen rätt att kvinnor inte skulle ha något inflytande alls? Nu dröjde det ju många år till innan något började hända på riktigt, men det var under upplysningen man började fundera över det. Det var kvinnor i Amerika som sade att ”om nu alla ska få vara med och bestämma, borde då inte kvinnor också få vara med?” Det var dock ingen som lyssnade på det. Inte än, i alla fall. Så dessa saker var ju sådant som till viss del utlöste revolutionen. Men en annan sak som upplysningen var med och påverkade var maktfördelningen. En ny idé som kom upp var att makten skulle delas in i tre delar. En riksdag, där representanter från varje stat skull besluta om skatterna och lagarna. En domstol, där man dömde folk som bröt mot lagarna, och slutligen en president, som skulle vara ledaren. Det var även han som skulle styra över militären. De tre delarna skulle kontrollera varandra så att ingen fick för mycket makt. Först var man oense om detta. Vissa tyckte till exempel att varje stat skulle bestämma över sig själva, men det var ändå idén om att makten skulle vara delad i tre delar som man kom överens om. Detta har förstås påverkat Amerika oerhört mycket eftersom man fortfarande har en president där.
   
   
5. Efter sjuårskriget var Storbritannien fattigt. De hade lagt ner så mycket kraft och pengar på att vinna och det hade ju förstås gett resultat. Men när kolonierna i Amerika plötsligt ville bli självständiga och till och med byggde upp en ny armé var britterna tvungna att börja om igen. Men de hade ingen kraft till att föra krig igen, så de fick köpa in 30 000 tyskar som skulle strida för dem. Sedan gick dessutom Frankrike in och hjälpte amerikanerna genom att förklara krig mot Storbritannien igen, så britterna hade inte en chans att vinna. Efter flera år kostade kriget så mycket att det inte gick att göra något annat än att sluta fred, så 1783 erkände Storbritannien USA.
   
   
6. Upplysningstänkaren som fick en idé om hur makten skulle delas upp hette Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Resten av svaret på denna fråga kan du läsa om i fråga 4.
   
   
7. 
   
   
8. Efter att amerikanerna byggt upp sin armé var det fortfarande många som var osäkra på om man verkligen ville bli självständiga. Men varje koloni skickade personer som hade långa diskussioner om detta. Tills sist bestämde de att de ville bli självständiga och den fjärde juli 1776 lästes självständighetsförklaringen upp. Det är ju förstås därför USA:s nationaldag är just den dagen. Den 46 meter höga frihetsgudinnan håller dessutom i en tavla med det datumet (July IV MDCCLXXVI). Frihetsgudinnan står i New Yorks hamn.
   
   
9. Till amerikanernas armé blev George Washington befälhavare. Eftersom de till sist blev självständiga hade han ju lyckats och folk tyckte om honom för det. Sedan valdes han även till USA:s första president, vilket kan ha berott på att en av presidentens viktigaste uppgifter skulle vara att leda de militära styrkorna. Han var alltså USA:s första president och eftersom man brukar ha buktiga personer på sedlarna är det just han som är på amerikanernas dollarsedel.
   
   
10. 
    
    
11. ”Vanliga” människor människor knäade ingenting på att USA blev självständigt. I alla fall inte just då. Till exempel sjömän och bönder hade varit med och demonstrerat mot Storbritannien, men när man sedan blivit självständiga och skulle besluta om framtiden fick de plötsligt inte vara med längre. Då tog de rika, som till exempel borgare, över och de tänkte mest på sig själva. De brydde sig inte om att bönderna också skulle ha det bra. Så de som inte hade lika mycket pengar fick till inte någon rösträtt. En annan grupp som inte fick rösta var kvinnorna. Trots att tanken på feminism föddes under den här tiden tog det många år innan något hände. Så kvinnorna tjänade heller ingenting på självständighetsförklaringen. En tredje grupp var slavarna. De erbjöd sig att kämpa för Amerika om de som belöning fick sin frihet. Men amerikanerna gick inte med på det och trots att man hade sagt att ”alla människor har rätt till liv, frihet och strävan efter lycka” fortsatte man med slaveri även efter frihetskriget.