Slutuppgift antiken

Av Tina ht-14

Folket - Kvinnorna

I både Grekland och Romarriket ansågs kvinnor stå lägre än männen och bara vara till för att föda barn och sköta hemmet. Därför var det vanligt att unga flickor giftes bort för att kunna föda fler soldater till armén. Speciellt i Sparta, som var en militärstat. Där tänkte man att om kvinnan som födde soldaten var stark skulle barnet också bli det, och man tvingade henne att träna mycket. 

Självklart skulle inga kvinnor i Aten få vara med och bestämma om politiken, för de kunde ju inte delta i försvaret, som var ett krav för att bli medborgare,  och hade inget att säga till om. De var tvungna att lyda männens order. 

Männen

I Sparta hade små pojkar inte heller det så lätt. När de bara var sju år skickades de iväg för att tränas till soldater. De fick lämna sina hem för att öva på att slåss.

Men annars var det männen som hade mest inflytande i samhället. Det var de som bestämde och hade all makt.

I det romerska riket var det vanligast att bo på landet och vara bonde. Vissa rikare romare hade väldigt stora gårdar med många slavar. Slaveri förekom ofta.

De som var fattigast och inte ägde något kallades proletärer. De kunde bara vara daglönare (personer som anställs en dag åt gången) eller leva på bidrag från rikare romare.

De som hade det lite lättare var köpmän och hantverkare. De tjänade pengar och behövde ändå inte jobba alla dagar. Vissa dagar behövde de bara jobba tills mitt på dagen, men de började sina arbetsdagar så fort solen gick upp.

Men det fanns också en rik överklass som hade jättemycket pengar. De bodde i stora hus som
liknade palats ungefär och hade flera slavar som kunde göra allt arbete gratis åt dem. Fast det var inte så många som hade det så lyxigt.

Religion och kultur

I det antika Grekland fanns det 13 stora gudar och den som stod högst var Zeus. Zeus, hans syskon (Poseidon, som styrde över havet och Hades, som styrde över underjorden) och några av hans barn bildade tillsammans det som man kallar de 12 olympiska gudarna. Man trodde nämligen att de bodde på berget Olympos. Som du förstår var grekerna alltså ett folk som hade flera gudar.

Romarna, som erövrade många platser, var lite ”snällare” mot grekerna eftersom de beundrade deras kultur och livsstil. De trodde därför på samma gudar som grekerna, men de hade andra namn. Romarna döpte vissa av sina gudar efter planeter och ett exempel på det är att Zeus har namnet Jupiter för romarna. Men romarna var med om flera kulturmöten med andra religioner när de erövrat nya land. De började tro på vissa andra gudar, men behöll ändå fortfarande sina gamla.

I Grekland var det viktigt att offra till de olika gudarna för att man trodde att det fanns en speciell gud som ”tog hand om” varje stad. För att den guden skulle behandla staden väl var det viktigt att visa respekt för den och vara snäll. Romarna offrade också, genom att ge gudarna djur eller bröd i speciella tempel. De offrade även i samband med fester och det fanns en speciell festkalender där man kunde se noga när alla fester skulle vara. 

När grekerna hade fest var det också för gudarna och då gick man festtåg genom staden, anordnade teaterföreställningar och idrottstävlingar till deras ära.

Varje grekisk gud bodde i ett eget tempel. De var väldigt stora, byggda i sten och hade runda pelare. Till templet gick man för att lämna fina gåvor till guden som bodde där. Inne i templet fanns det också en staty av guden.

Något annat som grekerna gjorde till gudarna var att ha olika idrottstävlingar och den största var de olympiska spelen som fortfarande finns kvar. Man döpte spelen efter de 12 olympiska gudarna och de hölls vart fjärde år i staden Olympia. Flera av grenarna är samma som de vi har idag, till exempel löpning, men det fanns vissa mer våldsamma grenar också. En av dem var en kampsport där man nästan inte hade några regler alls. det slutade oftast med att en deltagare dog.

Romarna hade inga olympiska spel, men de hade istället gladiatorspel. Det var en tävling som oftast slavar tvingades delta i och det gick ut på att de skulle döda varandra. Gladiatorspel var till för att roa folket. Gladiatorerna fick oftast ha olika vapen och även slåss mot vilda djur ibland. Från början var spelen religösa och det var inte förrän efter några år det blev ett nöje.

Politik 

På 500-talet f.kr. infördes demokrati i Aten. Det berodde på att många människor hade fått en bättre ekonomi och nu ville vara med och bestämma i politiken. Det gick till så att man var nionde dag samlades på en kulle som hette Pnyx och hade något som liknar ett nutida klassråd. Vem som helst fick komma fram och hålla tal på en typ av scen av sten. Det spelade ingen roll om man var rik eller fattig, man hade ändå rösträtt. 

Men det är ändå inte riktigt sant att alla hade rösträtt, för det fanns vissa krav. Man var tvungen att vara född i Aten och familjen skulle ha bott där i flera generationer. Det var vanligt med slavar, och de hade ingen rösträtt. Dessutom behövde man vara med i försvaret, och eftersom det bara var män som var soldater på den tiden kunde inte heller kvinnor bli medborgare och få rösträtt. Allt det ledde till att bara var tionde invånare hade rätt att vara med och bestämma.

Ordet politik kommer från det grekiska ordet för stad, pólis. Demokrati kommer från de två orden demos, som betyder folk, och kratia, som betyder styrelse.

Under antiken fanns det inget Grekland så som det finns idag. Grekland vara istället indelat i stadsstater som styrdes på olika sätt.

Romarriket utvecklades inte till en demokrati på samma sätt som Aten. Där pratar man istället om att de hade tre olika sätt att styra under antiken. Först var Romarriket ett kungadöme. Men ca 500 f.kr. fick man nog eftersom man tyckte att kungarna bara tänkte på sig själva och inte gjorde det bästa för landet.

Man bytte ut monarkin mot en republik, men landet blev ändå ingen demokrati. En av anledningarna till det var att de rika ”köpte” sina röster av de fattiga. Istället hade man nu två konsuler som hade mest inflytande i politiken. De funkade ungefär som en president gör idag och anledningen till att de var två var att ingen av dem skulle ha all makt ensam. Konsulerna valdes av senaten, som i sin tur valdes av folket.

Men det fanns en dålig sak med det, ibland utbröt det strider mellan de båda konsulerna och det kunde bli ganska allvarliga inbördeskrig av det. tillslut, efter en del strider, blev Romarriket i stort sätt en diktatur.

Sedan blev det ett kejsardöme istället. Den första kejsaren hette Augustus och var den som tog över när diktatorn Caesar blev mördad. Det fanns både bra och dåliga kejsare, vissa fattade bra beslut och det gick framåt för riket, men vissa var galna och gjorde ingenting ordentligt.

Alltså, I Aten var folket med och bestämde, men i Romarriket var det för det mesta en person som hade all makt.

Kulturarv

Jag har valt att skriva om demokratin som uppkom i Aten under antiken.

Grekerna i Aten började ju med demokrati och det finns kvar än idag. Demokrati betyder att alla får vara med och bestämma i politiken och ha en egen åsikt. På den tiden var det en mycket strängare demokrati, för det var långt ifrån alla som hade rösträtt. Det berodde på att kraven för att få rösta var höga. Man var tvungen att vara medborgare, och för att vara medborgare skulle man vara född i Aten. Släkten behövde ha bott där i flera generationer också. Ett annat krav var att man skulle delta i försvaret, viltet betydde att inga kvinnor hade någon chans att bli medborgare eftersom de inte fick vara soldater. En stor del av befolkningen i Aten var slavar och de kunde inte heller vara medborgare, för de hade inget att säga till om. 

Allt det betydde att bara var tionde invånare i Aten fick rösta och det är ju långt ifrån alla.

I dagens Sverige finns demokratin, men på ett annorlunda sätt. Här är kraven mycket lägre jämfört med hur det var i Aten och det ger fler invånare en chans att få vara med och bestämma. Till exempel spelar det ingen roll om man är man eller kvinna och i vissa fall måste man inte ens vara svensk medborgare. Nu röstar vi även på partier som vi vill ska bestämma, för det skulle bli för mycket folk om hela Sverige skulle samlas på en plats för att diskutera tillsammans!

En likhet mellan demokratin då och nu är att inga barn får rösta. Man måste vara minst 18 år för att få rösta i Sverige.