torsdag 12 november 2015

Magnetfält

5/11-15

Uppgift 
Strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer. 

Syfte 
Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut. 

Material 
magnet
järnfilspån
plastficka
vitt papper
liten kompass

Utförande 
1 Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 
2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.
3 ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.
4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen. 

Hypotes 
Vår hypotes var att järnet skulle lägga sig runt magnetens två poler enligt bilden du ser nedan.















Resultat
Det var såhär magnetfältet såg ut.


När jag lade kompasser runt magneten pekade alla pilar åt olika håll eftersom de påverkades av magnetfältet. 

Slutsats 
Vår hypotes stämde inte så bra. Vi trodde ju att järnfilspånet skulle lägga sig runt varje pol, men som du ser lägger det sig inte så. Magnetfältet går från pol till pol istället. Nu har vi jobbat med magnetism ett tag, så om jag hade gjort labben nu hade min hypotes förmodligen varit annorlunda.

Man kan jämföra stavmagnetens magnetfält med jordens. De liknar varandra, men bara lite. Till att börja med vill jag förklara att jorden är som en stor magnet. Den ena polen är nära vår Nordpol och den andra är nära vår Sydpol. Men magnetens polerna är åndå inte precis vid de geografiska polerna. Dessutom är magnetens nordpol vid den geografiska Sydpolen och magnetens sydpol vid den geografiska Nordpolen. Fast när man pratar om det så säger man ändå tvärt om för att det är mycket mindre komplicerat. 

Så jordens magnetfält ser ungefär ut som en vanlig magnets, men anledningen till att att jorden är magnetisk är annorlunda. I jordens kärna är det varmt och det bildas elektriska strömmar där. Det är det som orsakar jordens magnetfält, och alltså inte vanligt järn, som i andra magneter. 



källor: Wikipedia, NE

onsdag 11 november 2015

Elektromagnetism

5/11-15

Uppgift 
Tillverka en elektromagnet och få ett gem att fastna på den.

Syfte 
Lära sig vad en elektromagnet är, hur den funkar och var vi använder den.

Material 
batteri
kabel ca 90 cm
järnspik
gem

Utförande 
1 Linda kabeln runt spiken
2 Koppla kabeln till ett batteri
3 Prova din elektromagnet

Resultat
Först funkade magneten inte, men det berodde på att vi inte höll ihop allt tillräckligt bra. När vi höll fast kabeln mot magneten lite hårdare funkade det och gemen fastnade på spikens spets. 

Slutsats 
Om man har en ledning så finns det också ett magnetfält runt den. Så länge strömmen är på kommer magnetfältet finnas där. Lindar man ledningen så blir det en spole och den kommer vara en fungerande elektromagnet, så länge strömmen är på. Om man även har en järnkärna i spolen (i detta fallet en spik) blir magnetfältet starkare. Man kan även förstås öka strömmen för att få en starkare magnet. Dessutom går det att linda ledningen fler varv för att få magneten starkare. Det visade ju experimentet som jag gjorde. 


Elektromagneter finns på flera ställen. ett exempel är eldrivna motorer. Men ett annat användningsområde är när man ska lyfta mycket metall, till exempel skrot. Då kan man ha kranar med en stor elektromagnet där metallen kommer fastna. Sedan är det ju bara att stänga av strömmen för att det ska lossna igen. Det är därför det är så enkelt med elektromagneter. Ett tredje användningsområde är för att separera metaller från varandra. Har man två metaller varav en är magnetisk är det enkelt att göra det. Men eftersom det går att variera styrkan på elektromagneten så är det också möjligt att separera metaller som dras till magneter olika lätt. 

måndag 9 november 2015

Induktion

9/11-15

Syfte 
Förstå vad induktion är och var det används.

Material 
Amperemätare
Spole
Magnet
Elsladdar

Utförande 
1.Koppla spolen till amperemätaren.
2.För magneten upp och ner i spolen.
3.Se vad som händer

Hypotes 
Jag tror att mätaren kommer reagera på magneten eftersom jag vet att man kan utvinna energi av rörelse.

Resultat
Mätaren rörde sig, men bara pyttelite. Det var svårt att få den att reagera alls. När vi hade en spole med fler varv reagerade mätaren mer än när vi hade en spole med färre.  

Slutsats 
När man för magneten genom spolen skär magnetfältet igenom. Av det bildas en elektrisk ström och mätaren rör sig. Det är detta vi kallar induktion. Att magneten rör sig och påverkar spolen. Men det funkar även om magneten står still och det är spolen som rör sig. Det var en man som hette Faraday som kom på detta. Han visste redan att man kunde utvinna magnetism av el (elektromagneter) men han började fundera över om det inte kunde vara tvärtom också. Att magnetism kan ge el. Det visade ju tydligen sig att han hade rätt.

Vi använder oss mycket av induktion för att utvinna energi idag. Till exempel i våra vindkraftverk. Där rör sig spolen med hjälp av vinden och det bildas en ström. På samma sätt används vatten i vattenkraftverken. Man kan även använda induktionsström till enklare saker, som till exempel lampor. Där kan man ju driva dem med handkraft.

Eine Reise nach München - Koffer

In meinem Koffer habe ich drei T-shirts. Alle sind orange. Ich habe auch zwei Hosen. Sie sind dunkelblau und weiss. Ich packe auch einen Rock und einen Hut. Der Rock ist dunkelrot und gepunktet. Mein Hut ist braun. Mir ist immer kalt wenn ich schlafe, so ich nehme auch meinen Pyjama. Es ist lila, kariert und sehr bunt. Jetzt ist es November und manchmal regnet es. Ich packe einen Regenschirm. In meinem Koffer habe ich auch blaue Handschuhe, eine Mütze und einen Schal. Meine Jacke ist schwarz und meine Schuhe sind grün.

fredag 23 oktober 2015

Slöjdredovisning - jongleringsbollar

Jag har jobbat med återbruk och eftersom jag tycker mycket om att jonglera ville jag göra lite mer personliga bollar än de jag redan har. Så jag började fundera över olika tyger jag skulle kunna använda eftersom det var återbruk jag skulle jobba med. Något vi har ganska mycket av hemma är reflexvästar och jag tänkte att om jag använde dem skulle bollarna även lysa i mörkret om en lampa riktade en lampa mot dem. Jag tyckte att det var en intressant idé och bestämde mig för att genomföra den. till fyllningen hade det också varit kul att återanvända något och eftersom vi hade jättemycket sesamfrön hemma, som dessutom var för gamla ville jag använda dem. För att göra bollarna extra personliga ville jag sy på något utanpå som representerar mig. Jag älskar orientering och på en stor tävling varje år får man ett speciellt märke där det står var tävlingen gick. eftersom jag varit med i många år så har jag flera märken, så jag tänkte använda tre av dem till bollarna. Eftersom fröna är ganska små skulle det vara bra att ha ett lager tyg till innanför västen, men det tänkte jag inte så mycket på förrän senare, så jag ska återkomma till den punkten.

Såhär såg arbetet ut från början
Här är resultatet
Det första jag gjorde var att rita en skiss på hur jag tänkte mig. Resultatet av det blev faktiskt ganska likt.


Jag använde en av de bollarna jag redan hade som mall och ritade av en av bollens fyra delar på papper. Därefter kunde jag bara lägga pappret på västen och rita av. Jag hade ungefär en centimeter som sömsmån för att bollarna inte skulle bli så små när jag sydde ihop dem. När jag bestämde vilken del av västen jag ville ha tänkte jag att det skull vara bra att ha en del av reflexbandet för att bollarna skulle kunna lysa i mörkret. Men jag ville ändå att bollarna skulle vara röda, så jag klippte så som bilden nedan visar. Dessutom hade jag två olika västar med olika färg. Den gula västen ville jag klippa likadant som den röda, men i och med att reflexbanden inte satt likadant skulle det se konstigt ut. Därför gjorde jag tvärt om med den gula, så att reflexbandet var i mitten. en annan idé jag hade som sprack var att jag ville göra två röda bollar och två gula. Men det visade sig att det blev ojämnt, så jag löste det genom att ta varannan del gul och varannan röd istället. Jag klippte ut totalt 12 bitar för att kunna göra tre bollar.

Nu kommer jag till tyget som skulle sitta innanför västen. Jag ville återanvända även det tyget, så jag letade igenom Åsas återbrukslåda och hittade en gammal tygpåse. Med hjälp av en av de andra delarna ritade jag av tolv delar till och nu hade jag alltså 24 delar att hålla reda på. Kanske hade man kunnat göra innerbollarna lite mindre eftersom det skulle finnas ett till lager utanför, men jag struntade i det.

Det enklaste sättet att få ihop bollarna var att först sy dem två och två. Då sydde jag förstås bara ena sidan, som du ser på bilden. Sedan kunde man ju bra vända de halva bollarna på rätt håll och sy ihop med ett annat par. Jag var även tvungen att sy fast reflexbandet på de röda delarna eftersom den höll på att gå av.


 När delarna satt ihop kunde jag nåla fast märkena från orienteringen. Det var ett ganska pilligt jobb eftersom bollarna skulle bli runda och märkena inte fick sitta snett. Jag satte fyra nålar för att märkena inte skulle ha någon chans att flytta på sig när jag sedan skulle sy. Även att sy var väldigt svårt. Jag valde en blå tråd för att jag ville att det skulle synas och jag hittade ingen annan som skulle matcha. Det funkade dock inte på grund av att kanten på märkena var grå. Då smälte den blå färgen in i den grå. Men en bra sak var att jag sydde med zink-zack. Det tyckte jag blev fint och jag lyckades sy väldigt rakt trots att det var svårt.


När märkena satt fast var det dags att jobba lite med innerbollarna. Jag nålade fast två par rätsida mot rätsida. Om jag lämnade ett litet hål skulle jag bara kunna vända bollen ut och in sedan för att få den fina sidan utåt. Du kan se på bilden nedan hur jag nålade. Det spelade ingen roll vilken tråd jag använde, för det skulle ändå inte synas sedan. Men jag tog en mörkblå som skulle smälta in. Det var svårt att sy, speciellt när man kom till den platsen där jag sytt ihop bitarna två och två. Där var det ju ganska tjockt. Jag lämnade, precis som jag bestämt, ett hål för att sedan kunna vända ut och in. Hålet blev nog lite för litet, för jag hade problem med att få i fyllningen sedan. Men det skriver jag mer om längre ner.





Jag gjorde precis likadant med bollen som skulle sitta ytterst och jag hade en blå tråd även där. Det gick lite lättare nu eftersom jag gjort det så många gånger innan. Därför är det bra att göra jongleringsbollar. Man får göra samma sak flera gånger så att man blir bättre och bättre på det.

När alla bollar var ihopsydda skulle jag få in den blå i den gul-röda. Det gick förvånansvärt bra och var ganska lätt.
Därefter gjorde jag en tratt av papper för att kunna hälla i fröna i bollarna enklare. Men sedan fick jag ett tips om att inte bara ha sesamfrön i. Om jag blandade i mjöl också skulle bollarna kanske bli skönare att hålla i, så jag hämtade lite mjöl i hemkunskapssalen. Jag gjorde en bra blandning i en burk och rörde runt med en sked. I början hade jag lite för mycket mjöl, men det ändrade jag på senare. Jag hällde sedan i lite åt gången i tratten, som jag stuckit ner i bollen. Först så fastnade allt i tratten och det var jättesvårt att inte spilla ut en massa. Även det gick dock bättre efter hand. När en boll blivit helt fylld fick jag skynda mig att nåla ihop den så att jag inte skulle spilla ut något. Nu hade jag en massa handarbete framför mig, för det sista kunde jag ju inte sy på maskin. Jag valde en ljust gul tråd för att det skulle synas så lite som möjligt. Det blev ganska bra. Men några dagar senare upptäckte jag att det var lite som hade gått upp, så jag fick sy lite till.




Här är bollarna färdiga och de funkar ganska bra.

Jag är relativt nöjd för jag tycker att bollarna blev fina och jag har varit kreativ. Vissa saker hade dock kunnat vara bättre. Till exempel var det det svårt och fylla dem, så de känns nästan lite tomma. Jag vet inte hur jag hade kunnat göra för att göra det bättre, men jag är inte riktigt nöjd. Dessutom är de svåra att hålla i eftersom de glider ur händerna. Så vissa trick där man snabbt måste fånga en boll är kluriga att klara. Kanske var inte reflexvästar det bästa materialet att använda.

Men på det stora hela är jag väldigt nöjd och jag tycker att jag har arbetat mycket själv. Alltså inte frågat om hjälp lika mycket som förr. Att klara av saker på egen hand är nämligen något jag vet att jag behöver öva mer på i slöjden.

Slutligen ska jag skriva lite om vad jag kan göra för att inte påverka miljön lika mycket. Jo, en sak jag har tänkt på är att jag har för mycket kläder. När jag ibland har gått igenom alla mina kläder har jag varit för snäll mot mig själv. När jag tar upp ett plagg jag egentligen aldrig har på mig tänker jag ändå att "jo men jag kanske har det någon gång" och därför behåller jag det. Egentligen kan jag bara rensa ut det och ge det till någon som behöver det mer än mig! Och om ingen jag känner vill ha det kan jag skänka bort det till flyktingar. En annan sak är att jag skriver extremt mycket. Dagböcker och alla möjliga andra skrivböcker. Så jag slösar på mycket papper. Men vad kan jag egentligen göra för att det ska bli bättre? Om jag istället börjar skriva på datorn tar ju det energi och då har ingen förbättring skett. Jag vet faktiskt inte vad jag kan göra i den frågan. En sak jag dock är stolt över är att när jag köper kläder är de ofta begagnade. Tröjan jag har på mig just nu är till exempel från second hand! 

torsdag 22 oktober 2015

Att koppa - en laborationsrapport

20/10-15

Uppgift 
Få en glödlampa att lysa med hjälp av ett batteri och en sladd. Sedan skulle vi göra ett kopplingsschema och även gå igenom vad seriekoppling och parallellkoppling betyder. 

Syfte 
Att komma ihåg hur man får lampan att lysa på detta sätt och att ta det ett steg längre genom att skriva kopplingsschemat. 

Material 
Glödlampa, sladd, batteri, penna och papper.

Utförande 
1 försöka få lampan att lysa
2 förklara varför den lyste
3 rita upp strömmens väg
4 rita samma sak, fast i ett kopplingsschema
5 rita en seriekoppling som ett kopplingsschema
6 rita en parallellkoppling som ett kopplingsschema

Hypotes 
Nepp, det skiter jag i!

Resultat
När jag skulle få min glödlampa att lysa satte jag ena sidan av sladden mot minuspolen på batteriet. Den andra sidan satte jag mot höljet på lampan och lampan satte jag mot pluspolen. Det funkade, för lampan började lysa. Det var mycket svagt, men ändå. 

Kopplingsschemat var enkelt att förstå. Parallellkoppling och seriekoppling visste jag redan vad det var.

Slutsats 
Vad som hände när jag satte ihop sladden med batteriet och lampan var att elektronerna först började röra sig från minuspolen och upp genom sladden. Om jag hade satt andra änden av sladden på pluspolen hade det blivit kortslutning och elektronerna hade gått direkt dit istället för att först passera lampan och ge oss ljus. Så jag lät elektronerna fortsätta upp i lampan för att sedan gå ner till pluspolen. Sladden var gjord av koppar för att den skulle leda ström bra. Att lampan lyste svagt kan ha att göra med att den var dålig eller att batteriet inte var så bra. Men de kan också vara mitt fel. Att jag inte höll sakerna på plats riktigt rätt.