Lässtrategier

I början av programmet pratade de om att kolla rubriker, bokens baksida osv innan man börjar läsa. Det är det som vi i svenskan just nu kallar att förutspå. Det innebär att få en förförståelse så att man vet vad texten kommer att handla om innan man ens har läst den. I filmen försökte ungdomarna få programledaren att tro att de läst en bok utan att de egentligen gjort det. Men genom rubriker, bildtexter och annat går det att skaffa sig en uppfattning om vad det är man har framför sig

En bra stategi under läsningen är att dela upp i stycken och inte ta så mycket på en gång. Läs en liten stund och ta sedan paus. Man koncentrerar sig bäst när man inte går så mycket på en gång.

Filmen pratade även om att sammanfatta innehållet. Det är bra för att komma ihåg informationen man just fick och ha lättare att lära sig utantill. Sammanfatta kan man göra på olika sätt, men det viktigaste att komma ihåg är att man inte behöver ha med hela textens innehåll. Då är det ju inte en sammanfattning av det viktigaste. Till exempel kan man göra tankekartor, stödord eller en kortare text.


Ett annat tips är att läsa om en specifik sak och koncentrera dig på det ett tag. När du kan det kan du fortsätta till nästa område och lära dig om det. Annars är det lätt att du blandar ihop saker och det känns mycket tyngre.

Allt för min syster

1 Jag blev arg när mamman försökte tvinga Anna att genomgå operationen för att Kate skulle få en ny njure. Enligt mig är det inte rätt att tvinga någon till att göra något som påverkar ens liv så mycket.

2 Kanske är det okej att "konstruera" ett barn som ska hjälpa en cancersjuk människa, men bara till en viss gräns. Det kan vara okej med enkla saker som inte påverkar donatorn hela livet.

3 Vad är egentligen bäst? Att en människa som lider får leva, och alltså fortsätta lida, lite längre och att det påverkar en annan människas liv? Eller att en som ändå är döende får lov att dö och att en annan får leva friskt?

4 Egentligen var det ju Kate som låg bakom allt hela tiden eftersom det var hennes idé att Anna skulle vägra donera sin ena njure. Jag tycker hon gjorde rätt, för hon led redan så mycket och visste att det var omöjligt att överleva. Men hon skulle nog ändå ha sagt som det var till föräldrarna. Om Kate själv hade sagt att hon ville dö kanske mamman hade lyssnat på henne.

5 Jag förstår ändå hur mamman tänker. När Kate först blev sjuk var ju planen att de skulle kunna använda Anna hur de ville. Hon var ju skapt för just det. Vad mamman vägrade tänka på var att Anna också var en människa med känslor.

6 Egentligen ser jag inte meningen med genmodifiering/kloning. Folk lever och folk dör. Det är så det fungerar och så har det alltid varit. Det kan vara farligt att leka med döden, för i slutet kommen ändå alla dö.

7 När någon får cancer påverkar det inte bara den sjuke utan även hela familjen. Det märkte man när Kate berättade om sin bror, som hade dyslexi. När det fanns ett sjukt barn i familjen tänkte föräldrarna inte lika mycket på brodern, trots att han också behövde hjälp.

8 Kanske gick Anna lite långt när hon tog detta till domstol. Om både hon och Kate hade vägrat genomföra operationen och mamman ändå inte lyssnat hade det väl varit nödvändigt, men i läget som var tycker jag inte det var rätt.

9 Det var fint att de åkte iväg med Kate på utflykter (tex till stranden). Bara för att man är döende ska man inte behöva ligga och göra ingenting. Då får man inte ut något av sitt liv alls. De visade även att de var en riktig familj som kunde göra saker tillsammans hur svårt de än hade det. Sådant tycker jag visar på äkta styrka.

10 Mamman var alldeles för hård mot Anna. Det gick så långt att hon gav henne en örfil och ställde sig mot henne i en rättegång. Och Anna var bara 11! Jag tycker inte att det är okej.

Efter första världskriget

Vad hände den svarta torsdagen den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

Industrin i USA gick otroligt bra. När det gick att använda sig mer och mer av elektricitet i arbete kunde man producera mycket mer och fortare än förr. Ett exempel är bilarna. Tack vare det som kallas löpandebandstekniken kunde Ford tillverka bilar snabbt och billigt. Antalet bilar som fanns i USA ökade kraftigt. I takt med att det gick så bra för företagen var det fler som ville vara med och tjäna pengar på det. Alltså köptes och såldes det aktier flitigt. Aktier är andelar i företaget. Om en aktie steg i värde kunde man sälja den igen och på så vis tjäna pengar. Nu bara steg och steg aktierna i värde och folk började långa pengar för att kunna köpa fler. Företagen producerade ännu mer och tillsist gick det inte att hitta köpare till allt som tillverkades. När aktieägarna märkte att något höll på att gå fel (den svarta torsdagen) sålde de sina aktier och på bara en dag bytte 13 miljoner aktier ägare. Många hade som sagt lånat stora summor pengar av banken och nu, när aktierna sjönk i värde hade de inte råd att betala tillbaks. När folk även började ta ut sina pengar från bankerna fick flera banker lägga ner. Andra företag fick också lägga ner och arbetslösheten ökade något enormt. 

Allt var som en ond cirkel, för när folk blev arbetslösa hade de inte råd att köpa lika mycket som tidigare. Då fick företagen minska produktionen och behövde inte lika många anställda. Alltså blev ännu fler avskedade och arbetslösheten blev ännu högre. Hur skulle detta lösas?

Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

Roosevelt var USA:s president i flera år och han blev omvald hela tre gånger. När han blev vald första gengen (1932) var USA mitt uppe i den ekonomiska krisen och Roosevelt insåg att det var han som skulle bli tvungen att lösa det. Därför föreslog han det som han kallade ”New deal”. Stora förändringar skedde och så småningom gav det resultat. En sak som Roosevelt införde var att arbetslösa skulle få en summa pengar som stöd, så att de kunde klara sig. På det sättet hade de arbetslösa råd att köpa vad de behövde och efterfrågan på varor blev större. Då hade företagen möjlighet att börja producera mer och faktiskt kunna sälja igen. Fler arbetare blev anställda och man hade kommit en bit på vägen för att bygga upp samhället igen. 

Något annat som behövde rustas upp för att ta sig ur krisen var bankerna. Folk hade tagit ut sina pengar för att säkert ha dem kvar under börskraschen. Nu ville man att banken skulle få förtroende igen och därför tog staten kontroll över alla banker. Sedan började folk sätta in sina pengar igen och på så sätt kunde bankerna låna ut pengar till folk som ville starta företag. Ekonomin var igång igen!

Det startades olika typer av projekt som gynnade samhället, till exempel vägbyggen och skogsarbete. När dessa projekt drog igång behövdes förstås människor som kunde jobba med dem och tack vare det minskade arbetslösheten ännu mer. De som jobbade fick in pengar och de kunde få det bättre. Då kunde de också köpa mer, vilket hjälpte företagen att komma nånstans.

Överproduktion drabbade jordbruket. Man hade alltså inga köpare till det man tillverkade. Det ledde till att priserna behövde sänkas och jordbrukarna förlorade en massa pengar. Under industrialiseringen effektiviserades jordbruket genom mekanisering, nya grödor och större gårdar. Detta ledde till överproduktion och bönderna gick inte med vinst. Alltså fick de stora skulder och kunde inte fortsätta. Bönderna är ju dock väldigt viktiga för samhället och om det skulle bli krig ville man inte behöva importera mat från något annat land. Det som Roosevelt införde var att jordbrukare fick betalt för att inte odla på en del av jorden. Man turades om att inte odla för att bli av med överproduktionen och det ledde ju även till att jorden som fick vila ett år blev mer bördig. Vad hände med maten som var över då? Tyvärr brände de upp stora, stora mängder mat varje år istället för att ge bort den till fattiga länder. Anledningen var att hålla uppe matens värde, men det var ju fruktansvärt onödigt att bränna upp allt och låta så mycket gå till spillo. 

Vad innebar nazisternas ideologi?

Kort sagt tänkte nazisterna att alla inte alls var lika mycket värda. Det som avgjorde hur mycket man var värd hade inte heller med förnuft eller personlighet att göra, utan det handlade om hur stark man var och vilken ras man tillhörde. De som nazisterna föraktade mest av allt var judarna och det visade de ju verkligen upp i andra världskriget när de öppnade koncentrationsläger, i vilka judarna var fångar. Att många hatade judar hade pågått länge. Ofta, när saker gick fel skylde de på judar. Ända sedan medeltiden hade detta pågått! 

Eftersom alla inte var lika mycket värda var det ju inte heller alla som skulle få vara med och bestämma. Tyskland var demokratiskt, men det skulle snart ändras. När Adolf Hitler kom till makten blev landet istället en Diktatur. Och det blev en extremt hemsk sådan. Ledaren hade all rätt att bestämma och behövde inte fråga folket om någonting innan nya beslut fattades, eftersom han var den starkaste och mäktigaste av dem alla. 

Nazisterna uppmanade även till våld. Det fanns ju ingen plats för något annat parti än det nazistiska nu när Tyskland var en diktatur. Därför var det helt okej att ta till våld för att bli av med dem. 

Alltså gick Nazisternas ideologi ut på rasism, antisemitism och antidemokrati. 

Life on Mars? LIVE

Jag råkade tydligen sjunga Life on Mars? när vi hade öppen scen på ett sångläger i somras. Tyckte det var ett av mina bättre framträdanden ;) Lyssna gärna på den! (det är suddigt i början, men blir bättre efter ett tag...)

Planera en vandrig

Min vandring utgår från fjällstationen i Abisko. Vi kommer dit och sover första natten för att ladda upp och gå igenom så att vi har allt vi behöver. Om vi då märker att det är något vi missat att packa  ner kan vi fixa det i Abisko innan vi ger oss ut på den riktiga turen. Tanken är att vi ska gå till Trollsjön (den sjö i Sverige som har störst siktdjup) någon mil därifrån och tälta vid den. Därefter ska vi vandra till Björkliden där vi tar tåget hem. Det blir ingen lång vandring eftersom det är första gången min kompis är uppe på fjället.

Vi ska vandra sommartid eftersom det blir enklast så när det är första gången. Det är viktigt med rätt kläder och på fjället kan vädret ändras plötsligt. Därför måste man vara beredd på alla sorters väder. I min ryggsäck packar jag ner ett underställ, som hjälper mig att hålla värmen. Det är också ett väldigt lätt plagg, som inte tar så mycket plats. Jag packar även ner en ”sportigare” T-shirt, som är luftig och bra att vandra i om det blir varmt. I och med att man blir varm av att gå kan man även ha den på sig när det är lite svalt. Det är bra att ha med sig flera par strumpor, för det är inte så mysigt att gå omkring med blöta strumpor. Jag vet, av egen erfarenhet, att det är lätt att få skoskav när man går långt i vandringskängor, så det är skönt att ha två lager strumpor på sig. Mina vandringsbyxor är långa och inte alls tighta. de har även en dragkedja vid knäna eftersom man ska kunna ta av den nedre delen om man vill ha kortbyxor. Jag packar också ner regnkläder och en kofta, som är lätt att ta av och på beroende på hur varm jag är. Nätterna kan bli svala när man sover i tält och därför tar jag med en underställströja till, som jag kan sova med. Kläder packar vi såklart ner i våra egna väskor. 

Nu ska jag skriva om maten på resan. Det går inte att ha med sig stora paket med mat i, för det tar alldeles för mycket plats. En smart sak att göra är att mäta upp så mycket som man tror att man kommer behöva och lägga ner det i plastpåsar. Om det är något speciellt jag vill komma ihåg om just en speciell vara kan jag skriva ner det på en lapp och lägga i påsen. Jag ska packa med havregryn, för att kunna koka gröt på morgonen när jag vaknar vid sjön. Till den har jag lite russin och nötter. Middagarna kommer bestå av torkad mat, som man blandar med vatten. Det är enkelt att ha med sig och tar inte så mycket plats. Vi kommer behöva tre sådana måltider var. Lunch och middag första dagen och lunch till andra dagen. Därefter kan vi köpa mat till hemvägen. Jag ska också ha med lite bröd och knäckebröd, samt ost på tub. Det kan vi äta på kvällen. För övrigt packar jag lite kex som nödproviant. Det är bra att ha med sig lite vatten, men det finns flera bäckar i naturen och det fina med fjället är att vattnet är rent! För att göra det lättare för oss att bära ska vi alltså inte ha någon stor vattendunk med oss. Bara en liten vattenflaska att fylla på när vi själva vill det. Vi får också se till att välja en bra plats att äta på, där det finns vatten lättillgängligt. Maten delar vi upp så att vi bär ungefär lika mycket var. För att laga maten ska vi ha med oss ett stormkök med gas som bränsle. Eftersom jag varit iväg på vandring tidigare blir det bäst om jag bär stormköket, så att min kompis slipper så mycket vikt som möjligt. När man använder stormkök med gas är det viktigt att tänka på att ha koll på hur mycket gas som finns kvar i behållaren. Om man vet att det bara finns lite kvar in den man har öppnat är det bra att ta med en extra. Och även om man har en relativt nyöppnad gasbehållare är det smart att ha med en extra i reserv, om nåt skulle hända. 

Vi ska ju tälta, så därför ska jag gå igenom lite om det. Vi är bara två personer och då betöver vi inget stort tält. Jag ska ha med mig ett liggunderlag som inte behöver blåsas upp eftersom det inte gör något om det går hål på den då. Sovsäck är också bra att ha. Det går inte att ha med sig en kudde, så det funkar bra med bara ett örngott. I det kan jag stoppa min kofta. När man sätter upp ett tält är det viktigt att ta det försiktigt med både tältpinnar och duk. Annars kan till exempel tyget spricka och då blir det inte så kul på natten. Vi får hjälpas åt att sätta upp tältet eftersom det är så mycket lättare när man är två. Jag tänker att vi får gå en bit iväg och resa tältet så att vi inte är precis vid sjön. Man vet ju aldrig om det kommer någon annan som vill uppleva Trollsjön. Vi måste verkligen tänka på att inte skräpa ner eller förstöra något på platsen där vi slår läger. Man kan tänka att det ska se precis likadant ut när man kommer som när man går. 

Nu ska jag prata lite om allemansrätten. I Sverige är det tillåtet att elda på de allra flesta platser. Om man ska elda på fjället måste man se till att man inte befinner sig i en nationalpark och att man inte är på en berghäll. Men det fins ju faktiskt inget att elda med på fjället, för där växt ju inte så mycket. Om jag och min kompis skulle elda hade vi varit tvungna att ta med eget virke, så därför nöjer vi oss med stormköket. Vi har dock turen att få lov att tälta nära sjön. Den ligger väldigt nära Abisko nationalpark och i nationalparker får man inte tälta. Trots att man får lov att tälta där det inte är nationalpark finns det en viss tidsbegränsning. Så det är tur att vi bara ska stanna någon natt. 

Slutligen vill jag säga att det är otroligt viktigt att berätta för någon annan vart man ska, alltså lämna ett färdmeddelande. Vi måste tala om för någon hur länge vi beräknas vara borta, vart vi ska och hur turen ska se ut. På så sätt finns det någon som kan agera om vi inte kommer tillbaks på utsatt tid. Vi får också tänka på att ta det lugnt med vad vi går så att vi inte råkar ut för någon olycka.

Freden i Versailles

Tyskland och de andra Centralmakterna förklarades skyldiga till kriget och skulle betala ett mycket stort skadestånd till enhetens stater.

Tyskland skrev under på att de skulle betala skadeståndet, men de hade egentligen inte något val. Om de hade vägrat skulle hela landet ockuperats och inget annat land skulle vilja sammanbeta med dem på något sätt. Trots att de inte hade något val blev jättemånga tyskar arga på regeringen för att de hade gått med på avtalet. I och med att Tyskland nyss blivit mer demokratiskt var detta inte precis någon bra nystart.

En fördel med skadeståndet var att Tyskland inte skulle kunna starta ett nytt krig efteråt. Tyskland fick inte lov att ha en så stor armé (de fick ha max 100000 man) som de haft tidigare och de var tvungna att ge bort vissa områden av sitt land till andra länder. De fick inte heller lov att ha några kolonier kvar och inte heller någon flotta. Om man rensade landet på pengar och soldater blev det omöjligt för tyskarna att ha råd att föra krig igen. Så, tanken med skadeståndet var även att bevara freden. 

Vad de inte tänkte på var att detta bara gjorde tyskarna ännu mer sura över att ha förlorat det första kriget. Så å andra sidan gjorde skadeståndet bara att tyskarna längtade mer efter revansch. Dessutom lyckades ju ändå tyskarna starta ett nytt världskrig och då var skadeståndet bara meningslöst. Man kan alltså säga att Enheten också var skyldig till att det blev ett andra världskrig. Tyskarna fick det även väldigt svårt i och med att landet blev så fattigt. Det ledde till att pengarna som fanns sjönk i värde och folk hade inte ens råd med mat för dagen. De som hade sparat mycket kunde bara kasta bort sina pengar, för plötsligt var de inte längre något att ha.

Egna åsikter

Jag tycker att skadeståndet var en dålig idé. I grund och botten så är krig alltid krig och man kan inte skylla allt på en part. Alla har hjälp till att döda varandra, så det är inte rätt att endast låta den ena parten ställa allt till rätta igen. De borde ha vetat bättre än att skylla allt på Centralmakterna. Det jag tycker är konstigt är att man förväntar sig att den sida som förlorat ska ha råd att betala en så stor summa pengar och samtidigt klara av att sköta sitt eget land ekonomiskt. Nu i efterhand är det ju alldeles uppenbart att det inte funkade. Sedan har jag dock förståelse för att folk var arga på varandra och bara ville skylla på den andra parten efter kriget. Det var ofantligt många liv som togs och många förlorade familjemedlemmar/folk de kände. Så det var ju inte så lätt för Enheten att bara vara snäll mot Centralmakterna när de nu tillsist vunnit kriget. 

Nationernas förbund (NF) skulle bevaka fortsatt fred i världen.

Nationernas förbund bildades under freden i Versailles och det var ett förbund som skulle få länderna att behålla freden. Tanken var att alla nu skulle kunna sammarbeta och jobba som vänner istället för fiender. 

Det var USA:s president som kom med förslaget att NF skulle bildas. Han var nog den i fredsförhandlingarna som var mest mån om att länderna skulle hålla sig vänner med varandra. Men när det kom till kritan ville inte USA vara med i NF på grund av att de tänkte sig att de skulle klara sig helt själva på andra sidan världshavet. Det var även så att Tyskland helt uteslöts från den här organisationen, vilket var ännu en av de nya regler som gällde för Tyskland. USA:s president hade aldrig menat att det skulle bli så när han startade NF, för han hade ingen önskan om att utesluta Tyskland. De andra segrarmakterna var dock arga på tyskarna och det var därför det blev som det blev. Detta ledde förstås också till att freden inte blev stabil.

I och med att USA:s president drog sig ur och inte ville ha något med NF att göra blev det svårare för NF att hålla sig upprätt. Efter andra världskriget lade man helt enkelt ner organisationen och bildade FN. Man kan alltså säga att NF var en slags grund till FN. 

En fördel med NF var att det gynnade de mindre länderna. Efter kriget upplöstes flera stormakter till mindre små länder. Det ledde till att det blev lite mer spänt mellan de olika rikena och vissa var kanske inte nöjda med det land som tilldelat dem. Då var det bra att NF fanns för att bevara freden.

Egna åsikter

Jag tycker det var en väldigt bra idé att bilda en organisation som NF. Det är viktigt att stödja vänskapen mellan olika nationer och det är en mycket smart grej att göra det på det sättet. Deras plan sprack dock när segrarmakterna valde att inte låta Tyskland delta. Låt oss säga att de inte hade gjort det. Då hade tyskarna också kunnat arbeta för freden och de hade inte haft lika stor anledning att starta ännu ett krig. Det hade kanske visserligen hänt ändå, med tanke på det stora skadeståndet och allt det, men det hade i alla fall funnits en chans att kriget skulle bli mindre. 

Tyskland fick endast ha en mycket liten armé, alla tycka krigsskepp skulle överlämnas till britterna och inga tyska soldater fick finnas i Rhenlandet på gränsen till Frankrike. 

Jag gick in på detta lite i det första stycket, men nu ska jag utveckla det mer. Jo, Tyskland fick bara ha 100000 man i sin armé, ingen flotta och inga flygvapen. Tanken var att Tyskland inte skulle ha resurser nog för ännu ett krig, men egentligen var nog den största anledningen till att segermakterna straffade Tyskland så hårt att alla var arga på dem. 

När första världskriget började var Tyskland en stormakt. Nu ville segrarmakterna inte att Tyskland skulle ha någon möjlighet att fortsätta som de gjorde. Tyskland och Frankrike hade krigat mot varandra i många, många krig innan, så det var ju minst sagt spänt mellan dem. 

England valde att inte satsa sina pengar på att rusta upp armén. De tyckte att de inte hade några fiender och därför var det inte heller lönt att slösa bort pengar. Istället skaffade de till exempel bättre handelsfartyg för att handeln skulle gå bättre. Det ledde till att England fick det väldigt bra ekonomiskt, för nu när det inte var krig behövdes ju inga soldater.

Precis som jag tidigare pratat om, fick tyskarna det väldigt svårt. I och med att man bara fick ha en armé på 100000 man var det otroligt många människor inom det militära som blev arbetslösa. Så nu när det var inflation och folk behövde pengar som mest var det ingen som tjänade något. Alla andra länder var så övertygade om att det aldrig någonsin skulle bli krig igen och det var därför Tyskland långsamt kunde bryta mot fler och fler av sina nya regler, så att de slutligen var starka nog för att starta andra världskriget. 

Pluggkoden avsnitt 1

Känner du igen dig?
Jag känner igen mig till viss del. Allt som Rihem sa stämmer inte in på mig, men det är absolut en hel del jag kan bli bättre på. Det bästa exemplet är nog sömn. Det känns som om jag inte har tillräckligt mycket tid för att hinna med allt jag vill göra och blir det så att jag tar den tiden från mina sömntimmar. Dessutom tycker jag att jag borde bli bättre på att göra saker jag inte tycker är kul. Ofta slutar det med att jag bara pluggar på det jag tycker är intressant och sånt jag redan kan. Egentligen borde jag lägga ner mer tid på de ämnena jag behöver utveckla.

Vet du någon annan som är som Rihem?
Jag vet att det finns folk i nian som inte pluggar så mycket som de borde. Men jag tror att det vanligaste problemet här är att folk spelar bort lektionerna. Det leder till att de får mycket mer i läxa och börjar klaga på att vi har för mycket hemarbete. Men om man tar skolan seriöst blir det inte så mycket som man tror. Det är faktiskt väldigt värdefulla timmar vi har till vårt förfogande här och vi måste tänka på att det inte är alla som får den chansen.

Fick du något pluggtips? Vilket?
Jag tycker att tipset om att öva i omgångar taget och ta tio minuter i taget verkade smart. Det funkar förmodligen inte på de mer omfattande läxorna (till exempel att plugga inför stora prov), men för glosor och dylikt funkar det perfekt.

Har du något pluggtips?
När jag övar glosor brukar jag först gå igenom dem från engelska/tyska till svenska. Jag tycker det är lättare att komma på det svenska ordet. När jag kan det bra vänder jag på det och då är det plötsligt mycket lättare att öva från svenska till engelska/tyska och orden fastnar bättre i min hjärna.