Inledning
För oss människor har det alltid varit viktigt att utföra olika typer av beräkningar, till exempel vid affärer eller krig. Men vi strävar ständigt efter att göra dessa beräkningar enklare för oss och därför har det utvecklats bättre och bättre hjälpmedel. Jag kommer ta upp några av de viktigaste stegen i datorns utveckling.
1800-talet
Datorns historia börjar med att människan ville ha en maskin som kunde hjälpa till att räkna. Man började med att göra olika typer av hjälpmedel så att det skulle bli lättare att tänka ut saker, men jag börjar först på 1820-talet. En man som hette Charles Babbage arbetade på en automatisk beräkningsmaskin, som dock aldrig färdigställdes. 1833 lade han ner projektet. Istället började han jobba med analytisk maskin. Den skulle själv kunna avgöra vad som skulle hända efter att ha kommit fram till ett mellanresultat. Med hjälp av Ada Lovelace kunde han göra olika program för maskinen. Ada anses därför vara den allra första programmeraren.
Det fanns hålkort redan på den tiden, men de var av samma slag som de man använde till vävstolar. Så, på 1880-talet konstruerade Herman Hollerith hålkortsmaskinen. Den började användas på 1890-talet. Hålkort är egentligen bara papp med hål i. De var instruktioner till datorn och kunde även användas för lagring. Hålkort användes ända fram till 1980-talet.
Bild 1: hålkort
Andra världskriget
Nu har vi kommit fram till andra världskriget, alltså 1930- och 40-talet. Krig har överhuvudtaget påverkat utvecklingen av flera maskiner en hel del. Under kriget behövdes det digitala hjälpmedel och därför gjorde man framsteg speciellt i Tyskland, Storbritannien och USA. Konrad Zuse, som var en tysk, konstruerade en maskin som räknade ut var flygande bomber skulle landa. Den användes av tyska flygvapnet. Under kriget använde man radiotrafik för att kommunicera med varandra. Det innebar att fienden lätt kunde snappa upp meddelandena och ta reda på sin motståndares planer. Därför använde man koder för att prata med varandra så att endast den som skulle få meddelandet förstod. Men i Storbritannien kom en man som hette Alan Turing på ett sätt att dechiffrera koderna, alltså att göra om dem till något som man förstod. Det gjordes en elektronisk maskin som var färdig 1943 och den var specialiserad på att just dechiffrera. Maskinen hölls hemlig i 30 år efter att den var färdig!
Till Amerikas armé byggdes det som anses vara den första generella elektroniska datorn 1946. Den hette ENIAC och var 26 meter lång. ENIAC vägde 30 ton och kunde göra 5000 beräkningar på en sekund. Minnet rymde 20 tal. Om man jämför den med dagens dator, som rymmer flera miljoner tal, förstår man att det har skett en otrolig utveckling!
Utvecklingen i Sverige
Nu går vi vidare till Sveriges första elektroniska dator som hette BESK. Den gjordes av Erik Stemme och var färdig 1953. Men Sveriges andra dator fanns här i Lund och den hette SMIL. Det står för siffermaskinen i Lund. SMIL fanns vid universitetet och användes fram till 1970-talet. Datorn var 10 meter lång och kostade 120 000 kronor att konstruera, vilket idag skulle motsvara cirka två miljoner. Programmen till SMIL lästes in med hålremsa, som kom lite senare än hålkorten.
Bild 2: hålremsa
Under 1950-talet var Sverige faktiskt ett av de länder där utvecklingen av datorer gick väldigt bra. Det berodde på att staten satsade mycket pengar på det. Det man ville använda datorerna till var som hjälpmedel i militären. Sedan började svenskarna köpa modern, amerikansk utrustning istället och staten slutade ge pengar till arbetet.
Senare delen av 1900-talet fram till nutid
I USA börjades det alltså tillverkas datorer som man kunde köpa. Där var IBM det största och mest framgångsrika företaget. Datorerna utvecklades mycket under den tiden och fler företag växte fram. Alla kämpade om vem som kunde göra de bästa datorerna. Då kom även transistorerna och bland annat tack vare det kunde man göra mycket mindre och snabbare datorer.
På 1970-talet kom nya idéer. Med tiden hade datorerna krympt så mycket att det nu var möjligt att ha en hemma. Persondatorn kom 1975. Det var då Apple grundades av Steve Jobs och Steve Wozniak. Men IBM fanns fortfarande kvar och under 1980-talet blev det två olika ”spår” av datorer. Apples datorer, som skulle vara enkla att förstå, och PC, som resten av datorerna kallades. Där var IBM det ledande företaget.
Eftersom materialet som användes för att tillverka datorer blev billigare och billigare började man fokusera mer på vad datorer skulle kunna göra. Microsoft var bäst på det. De tillverkade inte den fysiska datorn, utan de gjorde programmen. 1981 gjorde de operativsystemet MS-DOS. Ett operativsystem är ett program som ”översätter” mellan dator och människa, så att vi inte ska behöva förstå alla ettor och nollor. MS-DOS gjordes för PC. Men 1985 kom Windows. Det satte man ”framför” DOS för att det skulle bli ännu enklare. 1993 blev Windows ett eget operativsystem som inte längre krävde att DOS satt bakom. På sent 90-tal kom laptopen. Det möjliggjorde att man kunde ta med sig datorn vart man ville. Men en laptop blev mycket dyrare än en stationär dator och i början var de nya datorerna inte så jättebra. Den saken har ju dock förändrats mycket under den sista tiden, för nu är det mycket enklare att ha en laptop.
Nedan finns en tidslinje som bara kort beskriver i vilken ordning saker och ting hände.
Fördelar och nackdelar med datorer
Datorn är en väldigt bra uppfinning eftersom vi, nu för tiden, kan göra extremt mycket med den. Om vi vill veta något kan vi bara öppna en dator och ta reda på det med ett enkelt knapptryck. Det är även ett väldigt bra sätt att få kontakt med människor över hela världen. Har man släktingar eller vänner långt härifrån kan man ändå prata med varandra via datorn. Vi kan även skriva, räkna och till och med rita och spela spel på datorn. Men trots att det är väldigt bra med datorer finns det flera nackdelar. Nu för tiden är det väldigt vanligt att vi sitter alldeles för mycket vid sin dator. Man sitter hemma och skriver till varandra istället för att faktiskt träffas på riktigt. Vi gör inget annat än att sitta framför våra skärmar när vi egentligen borde göra något annat. Det är även väldigt lätt att ta kontakt med folk man inte känner och låtsas vara någon annan. Man kan alltså bli lurad via datorn.
En annan dålig sak är att datorer tar väldigt mycket energi. Nästan alla i Sverige har en dator i sitt hem idag och sådant som standby-lägen är ett stort problem. Det finns undersökningar som visar att IT-användningen har lika stor klimatpåverkan som all flygtrafik i världen. Det är otroligt mycket och extremt dåligt för miljön. Om miljön försämras är det många djur som inte kommer kunna överleva, vilket tillslut kommer leda till att vi får det sämre.
Det är även så att datorerna blir smartare och smartare. Till slut skulle det kunna leda till att de blir lika smarta som våra hjärnor. Men filosofen John Searle säger att en dator aldrig kan bli lika smart som människan eftersom smarthet kräver medvetande. Det har inte datorerna, som bara kan följa instruktioner utan att egentligen förstå vad de gör.
Den kände kosmologen Stephan Hawking menar att den dagen som datorn blir smartare än människan blir vår undergång. Alltså, det är häftigt att vi människor kan utveckla datorerna så mycket, med det gäller att vi fortsätter använda datorn och inte ersätts av den.
av Tina Ljungquist
Källor:
NE.se - en säker källa som är kontrollerad
Wikipedia - när det var något på NE som jag behövde mer information om sökte jag upp det där
Min morfar - han kunde berätta mycket om SMIL eftersom han jobbat med den datorn
Vattenfalls hemsida - för att få reda på hur datorer påverkar miljön
Cobol - bok av Anna Lysegård. Därifrån hämtade jag bilderna på hålkortet och hålremsan
Forskning och framsteg nr 7 2015 - Stephen Hawkings och John Searles uttalande