Australien osv...

1. Det är i östra Australien de flesta människor bor och i mitten av landet är det nästan helt folktomt. Att det är såhär beror på att det östra Australien kommer mycket regn, det kan alltså växa mycket. Det finns en hel del lövskogar där och marken är bra att odla i. Det leder till att man kan ha mycket djur där. Endast en liten del av Australien täcks av regnskog och förutom i öst, där lövskogarna finns, är det väldigt torrt. Så i mitten finns bara öken och stäpp. Det innebär att det skulle bli ganska svårt att bo där. Om man kollar på en karta som visar årsnederbörden ser man att den ligger på 1000-2000 mm i öst, men bara på 100-200 i mitten.
   
   
2. I Centraleuropa är det mest lövskog, men det finns också berg och barrskog. Även Storbritannien är täckt av barr- och lövskog. Norden har mycket lövskog och blandskog i söder, men när man kommer längre norr ut finns det väldigt mycket barrskog och tundra. De länder som gränsar till Medelhavet har förstås medelhavsvegetation.
   
   
3. Nästan hela Europa ligger i den tempererade zonen. Där är det ett varierat klimat och det är olika för olika årstider. Bland annat Sverige ligger i delen där det är tempererat inlandsklimat. Men i Centraleuropa har de istället tempererat kustklimat. På en del ställen är det även tundraklimat, till exempel i Norge. I södra Europa, vid Medelhavet, finns dessutom ett subtropiskt klimat.
   
   
4. Man ser tydligt på kartan att norra Europa är mycket glesare befolkat än södra. Speciellt i Tyskland och Italien är det väldigt tätbefolkat. Vid Nordens huvudstäder, samt i Danmark och södra Sverige är det ganska tätbefolkat, men annars är det glest befolkat. Alltså, på de platser där det är ett ganska milt klimat och där man kan odla bra är där många människor bor. I Norden, där det kan vara ganska kallt och det finns berg. Men det är klart, även i Centraleuropa är det ju glest befolkat där det finns berg.
   
   
5. Det bor många människor där det regnar lagom mycket. Till exempel I Tyskland. Man kan jämföra det med Norge, där det regnar mycket. Där är det inte alls mycket människor. Det verkar som om folk vill bo i ett milt klimat, för i de områden där det växer lövskog och regnar lagom mycket finns människorna. Det bor även mycket folk vid Medelhavets kust, trots att det regnar en hel del där. Man ser även att det är på de platser där det bor många människor som de stora industrierna finns. Till exempel i Belgien, där de har bland annat bilindustri, kärnkraftverk och kemisk industri.
   
   
6. Den enda likheten mellan Australien och Europa när det gäller vegetationen är egentligen lövskogen. Väldigt stora delar av Europa täcks av lövskog, men I Australien är det bara i öst. Fast vad som är väldigt likt är att människorna dras till just lövskogen. I både Europa och Australien är befolkningen som tätast där. Det är också så att de flesta industrier finns där det bor mycket människor. Så är det både i Europa och Australien. En annan likhet är att båda två har tempererat kustklimat och subtropiskt klimat.
   
   
7. I polarzonen finns jordens kallaste områden och även den varmaste månadens medeltemperatur är under 10°C. Eftersom luften är så kall faller inte så mycket nederbörd.
   
   Det som är speciellt för den tempererade zonen är att det finns fyra årstider. Temperaturen är dessutom inte särskilt varm, men ändå inte väldigt kall. Sverige är ett av de länder som ligger i den tempererade zonen.
   
   I den subtropiska zonen finns de stora öknarna. På vissa ställen regnar det inte så mycket och medeltemperaturen ligger på över 20°C. Men under den kallaste månaden kan den ligga på 5-10°C och i de områden där det kommer lite mer regn kan det finnas lövskog och åkermark, vilket innebär att det är mer tätbefolkat.
   
   Den tropiska zonen finns runt ekvatorn och det är varmt. Här finns regnskogarna. Men i de områden där det inte regnar lika mycket finns savanner, som är grässlätter med en del träd. I de allra torraste områdena finns gräs- och buskstäpp.
   
   I regnskogen märker man knappt av årstider och medeltemperaturen brukar ligga på över 25°C. För att en tropisk regnskog ska kunna bildas måste det regna 1500 mm/år. Så det är förstås fuktigt och även varmt. Det regnar varje dag och människor använder regnskogens resurser mycket. Men om man inte är van vid det fuktiga klimatet är det svårt att trivas. Regnskogar är glest befolkade eftersom jorden är näringsfattig.
   
   Öknar är jordens torraste områden och det regnar sällan mer än 250 mm/år. Regnet kommer tillslut i väldiga störtskurar, då floder bildas, för att sedan börja torka ut igen. Eftersom regnet kommer med så ojämna mellanrum kan det ibland gå ett helt år utan att det regnar alls. I öknen kan det bli 55 grader varmt under dagen. Eftersom det är så torrt kan det inte växa särskilt mycket och det leder till att nätterna blir kalla. För det finns inga träd som kan hålla kvar värmen efter att solen gått ner.
   
   Vad som är speciellt för Medelhavet är att somrarna är heta och torra. Det är det som gör att vi gärna åker dit på semester när det blir för kallt för oss, här i norr. Men det gör också att jordbruket blir sämre och man måste ofta använda sig av konstbevattning för att inte hela skörden ska gå förlorad. Under vintern blir det inte särskilt kallt, men det är då det mesta av nederbörden faller.
   
   Kustklimatet finns mest i Västeuropa och Nordamerika. På grund av havet blir vintern mild och sommaren sval. I västra Irland, som är ett exempel på en plats med kustklimat, är skillnaden mellan sommar och vinter oftast bara 7-8 grader.
   
   Inåt landet blir vintrarna kallare. Det beror på att vindarna från havet inte påverkar lika mycket där. Ett exempel är staden Verkhojansk som är världens kallaste stad. Där ligger medeltemperaturen i januari på -47°C. Men på sommaren värms staden upp och det är lika varmt som i Mellansverige! Alltså, det typiska för inlandsklimat är kalla vintrar och varma somrar.
   
   Antarktis är alltid kallt och det blåser mycket. Det är svårt för människor att bo där och de enda som finns är forskare. Medeltemperaturen är -60°C. I mars går solen ner och det mesta av Antarktis är mörkt. Solen går inte upp igen förrän till sommaren, då den lyser både dag och natt. Men den står så lågt på himlen att den ändå inte värmer upp särskilt mycket. Det faller bara 70 mm nederbörd vid Sydpolen varje år, vilket är lika lite som i öknarna. Men vid kusten är nederbörden 200-500 mm/år. På de platser där det lutar blåser det fallvindar som är så starka att det blir ännu svårare för människor att leva där. Dessutom är havet också stormigt.