1
Landet som Jesus levde i kallades Palestina. Från 63 f.v.t styrdes det av romarna som kunde vara ganska hårda. De lät i alla fall judarna ha sin egen kung, men romarna hade ändå vill kontroll över honom. Palestinierna var även tvungna att betala skatt till Rom. Vissa judar (ja, det var mestadels judar som bodde i Palestina) tyckte det var bra att deras land styrdes av Rom, men de flesta gillade det inte alls. Det kunde leda till att man försökte göra uppror.
En av de grupper som inte gillade det romerska styret var fariséerna. En annan var seloterna. Den sistnämnda var en befrielseorganisation som försökte driva ut romarna med våld.
3
Genom dopet renar man sin synder och även visar att man har en religion. Barnet kan förstås inte själv välja vilken tro hen vill ha, så det får ju föräldrarna. Men när barnet blivit äldre och konfirmerar sig kan man bekräfta sin tro själv. Judar har istället bar- eller bat mitzva.
Katoliker och protestanter gör så att en präst stryker vatten över ett barns huvud tre gånger. Det är just tre gånger för att gud har tre former. De ortodoxa har bassänger där den som ska döpas ska doppa hela sig. Muslimer måste vara rena innan de går in i moskén och därför tvättar de sina fötter. Man får inte heller ha på sig skor där inne. Hinduer har en helig flod, Ganges. När man dör ska man brännas och den heligaste platsen att bli bränd på är på floden. Men det leder till att vattnet blir väldigt smutsig och vissa delar av Ganges är extremt skitiga.
4
Liknelser är när man säger något, men menar något annat. Den som lyssnade på Jesus skulle ändå lätt kunna förstå vad han menade och dessutom komma ihåg det. Det var typ som att tala i gåtor.
5
Det dubbla kärleksbudet innebär att man ska vara god mot sina medmänniskor. Visst, man ska visa gud respekt och inte missbruka hans namn, men det allra viktigaste är ändå alla andra på jorden. Jesus sade ”det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma till himlen”. Med det menade han att den rike ofta bryr sig alldeles för mycket om sina egna pengar och hjälper inte andra som behöver. Och den rike skulle ha mycket större chans att komma till himlen om den hjälpte den fattige.
6
För judarna var (och är) Messias den kung eller ledare som ska rädda folket från allt ont. När Messias har kommit ska ingen längre behöva ha det dåligt och man ska kunna leva i ett fredligt rike utan krig. När Jesus kom trodde vissa att det var han som var Messias, men andra hade helt andra uppfattningar. Det var där judendomen delades. Människorna som trodde på Jesus blev då istället kristna. På grekiska heter Messias kristus och det var därför de som hade (har) religionen kristendomen kallade sig för kristna.
7
Det var många människor som inte riktigt visste vilken religion de skulle tillhöra. De ville inte riktigt bli judar eftersom kraven var ganska höga (männen hade ett krav på omskärelse och de judiska reglerna var ganska strikta). Men vid mötet i Jerusalem år 49 kunde folket få reda på att det enda som behövdes för att bli kristen var att vara troende och att låta döpa sig. Därför kunde många (greker, romare och syrier) konvertera till kristendomen.
11
För kristna firas påsken till minne av att Jesus dog på korset, men att han sedan återuppstod. Detta är en slags symbol för evigt liv och att det finns något efter livet på jorden. Därför är påsken den viktigaste högtiden för kristna.
Judarna, som inte tror på att Jesus var Messias, firar i stället påsk till minne av befrielsen när israelerna gick ut ur Egypten och flydde från slaveriet.
12
Katolikerna tänker att människan ska gå igenom tre olika steg. Det första är livet, när man måste försöka göra rätt val och kämpa för sin tro. Det är den kämpande kyrkan. När man dött ska man lida som ett slags ”straff” för alla synder man begått i livet. Det är den lidande kyrkan. Slutligen, när man lidit färdigt, får man leva i den triumferande kyrkan med gud.
13
Sakrament är speciellt heliga handlingar, alltså saker man gör.
Katolska kyrkan
Här finns det sju stycken sakrament.
Först har man dopet. Det var, och är fortfarande, en slags rening och redan från början döpte man vuxna i speciella bassänger. Men efter en tid gjorde man det även med barn och det gör man fortfarande. Det är förstås fortfarande möjligt för en vuxen att döpa sig och det måste man till exempel göra när man konverterar. En av anledningarna till dopet är förstås att man får sitt namn.
Nästa sakrament är nattvarden. Det är en symbol för Jesus sista måltid då han sade att hans kropp var brödet och hans blod var vinet. Gudstjänster med nattvard kallas mässor.
Under den tiden då dopet var för vuxna avslutades allt med konfirmationen. Man lärde sig om den kristna tron. Men när det blev barndop gick inte det längre eftersom de inte ens kunde prata. Därför flyttades konfirmationen till slutet av barndomen och så är det fortfarande. Inom katolicismen får man även ett nytt namn när man konfirmeras.
Ungefär två gånger om året är det vanligt att katoliker talar om de synder man begått för en präst. Det kallas bikt. Den som gör detta kallas biktbarn. Genom att göra det blir man av med synderna och blir ofta uppmanad att ställa allt till rätta igen. Prästen man bekänner synderna för har tystnadsplikt, vilket innebär att man inte får tala om vad man hört för någon. Man skulle kunna jämföra det med till exempel dagens skolsköterskor, som inte heller får prata med någon annan. Prästerna får inte ens berätta för polisen!
Äktenskapet, alltså när man gifter sig är också ett sakrament och därför avsett att vara livet ut. Därför är det inte tillåtet att skilja sig efteråt. Men domstolen kan dock ogiltigförklara äktenskapet redan från början om någon i paret inte menar allvar med sitt ”ja”. Det är ändå tillåtet att ”försöka en gång till” och gifta sig igen. Abort är inte tillåtet, men vissa väljer ändå att bortse från det och bryta mot kyrkans regler. Anledningen till att abort inte tillåts är att katoliker tänker att allt man gör har en mening och att göra det är att ta bort den meningen. Man tänker att om man har blivit gravid så är det guds mening.
Smörjelsen är till för svårt sjuka och utförs av präster. Man ber för att den sjuka ska bli frisk igen. Innan var detta bara för de riktigt sjuka som en förberedelse för döden, men så behöver det inte vara längre. Nu funkar det så att den sjuke smörjs in i olja medan prästen ber.
Det sista sakramentet är kyrkovigningen. Detta är för de som ska bli präster och det är en särskild ceremoni. Präster får inte lov att ha en familj och inte ha sex eftersom man tycker att de ska ägna all sin tid år kyrkan. Kvinnor får inte vara präster, men de kan vara nunnor och bli helgon efter sin död.
Protestantiska kyrkan
Martin Luther tyckte inte om så många av katolikernas sakrament, så när han hjälpte till att införa protestantismen tyckte han att de flesta skulle avskaffas. Endast dopet och nattvarden blev kvar.
Under 1500-talet blev Sverige protestantiskt och då avskaffade man också alla sakrament utom dopet och nattvarden här. Man tyckte även att prästerna skulle få mindre makt.
En annan skillnad mellan protestantismen och katolicismen är att präster får gifta sig ock ha en familj inom protestantismen. Det lockade förstås många att bli protestanter eftersom de visste att det inte skulle vara lika strängt där. Man ser även inte lika hårt på skilsmässor där.
ortodoxa kyrkan
Man har sju sakrament även i den ortodoxa kyrkan, men det finns vissa skillnader mellan dem och de som finns inom katolicismen. Till att börja med så kallas de inte sakrament, utan istället mysterier. Så är det eftersom man tänker att de heliga handlingarna är ett obegripligt sätt att komma nära gud.
vid dopet sänker man ner hela kroppen i vatten, men katoliker stryker bara vatten över huvudet tre gånger. Det är även så att man lägger en hårlock från människan i vattnet som ett offer.
Konfirmationen sker direkt efter dopet.
Nattvarden, där man doppar bröd i vin, serveras på en sked och det finns oftast vissa bokstäver (IC XC NI KA) som betyder Jesus Kristus segrar.
Skilsmässa är tillåtet och man får lov att gifta om sig efter det.
Präster får inte gifta sig, men redan gifta män kan bli präster.
16
Avlatsbrev var något man kunde köpa av kyrkan för att förlåta sina synder. Om man varit kriminell, till exempel, och ville bli förlåten så kunde man få ett sådant där det stod att ”du är förlåten”. Men detta kostade väldigt mycket pengar, så kyrkan blev väldigt rik tack vare breven. Och det var långt ifrån alla som hade råd med det.
Martin Luther var en munk som absolut inte var nöjd med avlatsbrev och han tyckte att det var fel. Så han skrev en slags lista på saker som var dåligt med katoliken. Han fick med sig många andra människor, speciellt tack vare protesten mot avlatsbreven. Det var där protestantismen började.
17
Det fanns flera personer som tänkte ungefär som Luther, men deras tankar skildes åt i några viktiga frågor. Det ledde till att olika ”versioner” av den protestantiska kyrkan växte fram. Den som Luther var med i kallas den evangelisk-lutherska kyrkan. Den spreds mest i norra Europa, speciellt i norden. Luther ville att all predikan skulle hållas på folkets eget språk istället för latin. Det lockade många att bli protestanter eftersom de tidigare inte hade förstått ett ord av vad prästen sade. Och för att göra församlingen mer engagerad under gudstjänsterna skrev Luther om kända låtar till det språk folket talade, så att de kunde sjunga psalmer.
En som hette Jean Calvin införde den reformerta kyrkan på 1530-talet i Schweiz. De som var med där tänkte att det redan var förutbestämt vilka människor som skulle bli saliga efter döden, men att man aldrig kunde veta det på förhand. Med tiden har den tanken blivit mindre viktig och man tror istället att det bästa är att leva efter guds ord och ära honom. Detta gäller inte bara för varje människa, utan för hela samhället. Deras kyrkor är inte alls utsmyckade och innehåller oftast bara en talarstol och bänkar där församlingen ska sitta. Det är medlemmarna som väljer kyrkans ledare som också kallas äldstebröder.
Kungarna tyckte att den protestantismen var väldigt bra eftersom kyrkan skulle få mindre makt och pengar. Och om kyrkan förlorade pengar skulle allt gå till kungen istället och han skulle bli ännu mäktigare.
18
Reformer innebär förändringar och under 1500-talet (reformationstiden) förändrades mycket inom kristendomen. För det var då Martin Luther hjälpte till att införa den protestantiska kyrkan. Det är därför man kallar alla de förändringar som skedde för reformationen.
19
Under det trettioåriga kriget 1618-1648 hamnade protestanter och katoliker på vars sin sida. För de som bodde i områdena där det var krig blev livet svårare. Deras hem förstördes och soldaterna kunde bara gå in i vilket hus som helst och ta vad de behövde. Oskyldiga kunde komma till skada. Om de som bodde i husen vägrade släppa in dem bara dödade soldaterna den som sade emot. Samma sak har hänt i Nordirland där man bråkade om ifall området skulle tillhöra Irland eller Storbritannien. Det har lett till krig och det blev så att katoliker krigade mot protestanter. Men är man verkligen en god kristen om man dödar så många andra bara för att de har en annan åsikt än man själv? Det är ju ungefär som att säga emot gud. Krigen i Irland höll på som mest mellan 1960-talet till början av 2000-talet och över 3000 människor dog på grund av det.
I Amerika hade det varit kolonier som tillhörde Storbritannien, men 1776 bestämde de att de skulle vara självständiga och samtidigt blev det klart att de inte ville ha någon statskyrka (när alla som bor i ett område har en religion). Därför var det många som flyttade till USA för att få ha religionsfrihet och sådant höll på länge. Under andra världskriget var det många judar som flydde dit för att komma undan nazisterna och få behålla sin tro. Nu är de kristna kyrkorna i USA en stor del av folkets liv och det är dit man går för att träffa vänner och bekanta Så om man inte gick i kyrkan skulle man inte vara en del av det sociala livet på platsen där man bor. I större städer är detta dock inte lika vanligt.
Eftersom det var så många som kom till USA för att leva i religionsfrihet var det förstås (och är fortfarande) många olika hudfärger i området. Men trots att både de svarta och de vita trodde likadant hade de olika kyrkor. De svarta slavarna fick inte lov att sjunga sina afrikanska sånger, men de kom på ett sätt att ändå få bevara en del av sin kultur. De tog de kristna psalmerna och gjorde om dem så att de fick ha kvar olika rytmer från sina hemländer. Vad man ofta gjorde var att ha en person som först sjöng en sak och sedan upprepade alla andra vad den förste nyss sjungit. Sångstilen kallades gospel och är vanlig än idag. Den är en väldigt viktig del i de svarta kyrkorna i USA.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar