Judendomen

1. Bat- och bar mitzva motsvarar ungefär den kristna konfirmationen. Skillnaden mellan bat och bar är att det ena är för flickor och de andra för pojkar. Konfirmationen innebär att man bekräftar sin tro och brukar inträffa när man är 14 år. För judiska flickor händer det när man är 12 och för pojkar när man är 13.
   
   Khetuvim är en del i Tanakh som innehåller en samling skrifter. Texternas ämnen är mycket olika.
   
   Halacha är ungefär som judiska lagar.
   
   Den som tillhör religionen judendom kallas jude. När ett barn föds blir det jude om mamman är jude. Det är den enda religionen som går efter mamman.
   
   När en pojkes föräldrar dör ska han om möjligt läsa en särskild bön på begravningen. Bönen kallas Kaddish. Om sonen av någon anledning inte kan närvara på begravningen kan någon annan läsa istället.
   
   Kosher är den maten som är okej för judar att äta, alltså den mat som följer de judiska matlagarna. Om maten inte är kosher är den förbjuden, i alla fall om man är en person som bryr sig mycket om reglerna. En av reglerna är att man  inte får blanda kött och mjölk.
   
   Neviim är en av de heliga skrifterna i Tanakh. Det betyder profeterna.
   
   Tora är också en helig skrift och det betyder lära.
   
2. 
   
3. Judendomen är en monoteistisk religion. Det innebär att de tror på en gud. Bara en. Motsatsen till monoteism är polyteism och innebär att man har flera gudar. I Rom och Grekland hade man polyteistiska religioner och det skiljer sig alltså från judendomen.
   
   Det finns ingen bild av hur judarnas gud ser ut, för man vet inte. Romarna och grekerna hade däremot statyer, bilder och målningar av sina gudar, för de trodde att de visste hur de såg ut.
   
4. 
   
5. 
   
6. 
   
7. Messias är guds son och även ledaren som ska göra så att världen blir en fredlig plats för alla. Alltså kommer den messianska tiden när man fått denna ledare. De som var kristna trodde att Jesus var Messias, men judarna tvivlade på honom och det är där de två religionerna går skilda vägar. Det var även därför Jesus blev korsfäst.
   
   
8. Judar menar att det inte spelar någon roll hur mycket man vet om religionen, man är ändå ingen bra jude om man inte gör goda handlingar. Även om man kan hela Tanakh utantill så betyder inte det att man är en bättre människa. Man skulle också kunna vända på det och säga att en som inte ens kan läsa skulle kunna vara en bättre jude än den som kunde Tanakh utantill. Goda handlingar är viktigare än att man ber mycket.
   
9. 
   
10. 
    
11. Antiken
    Judarna byggde sitt första tempel, men assyrierna rev det. Det ledde till att det blev krig mellan judar och babylonierna. Babylonierna vann och judarna togs till fånga.
    
    Efter den Babyloniska fångenskapen byggde judarna upp Jerusalem igen (även sitt tempel), men de anfölls sedan av romerska soldater. Vissa försvarade sig då, medan andra valde att ge sig. Tillsist blev  judarna ändå besegrade och det bestämdes att deras heliga tempel skulle rivas. På 130-talet döpte även kejsar Hadrianus om staden till Aelia Capitolina och landet till Palestina.
    
    medeltiden
    Under medeltiden utsattes ofta judar för förföljelser i kristna länder eftersom man tyckte att de var mindre värda och anklagade dem för att ha dödat Messias. Plötsligt fick de inte äga någon jord längre och de behövde ha särskilda kläder för att en kristen skulle kunna känna igen en jude. Det gällde även muslimer.
    
    På 1300-talet mördades många judar eftersom de bliv anklagade för att ha orsakat digerdöden. Man trodde att de förgiftat vattnet i brunnarna. Nu vet man att det inte alls var så det gick till, för pesten kom egentligen från råttor!
    
    1800-talet
    Först blev judarna ganska fria och fick samma rättigheter som alla andra i många länder. Men saker och ting blev svårare när de blev anklagade för att ha mördat den ryske tsaren 1881. Återigen blev det förföljelser och judar mördades. Många synagogor brändes ner. En hel del blev tvungna att fly.
    
    1900-talet
    På 1900-talet utbröt andra världskriget eftersom nazisterna fick makten i Tyskland. Deras stora mål av att helt utrota judarna. Med hjälp av andra antisemitiska grupper blev de starka nog att död flera millioner judar. De satte judarna i speciella arbetsläger där de fick jobba och de som inte dog av det hårda arbetet kunde till exempel gasas till döds. Andra världskriget höll på 1939-1945.
    
    1948 fick judarna ett eget land, Israel, eftersom andra i världen tyckte synd om dem. De hade ju behövt vara med om så mycket dåligt. Men det är fortfarande konflikter mellan Israel och Palestina idag.
    
    
    
12. Under antiken fick judarna en samlingsplats när de byggde sitt tempel. Eftersom du nu hade en plats dit troende kunde komma blev deras tro starkare och de kunde sprida den. Judendomsn fick fler, och fler anhängare.
    
    När judarna var fångade av babylonierna blev de tvungna att lämna sina hem och ge upp sin religion. Det var många som dog, men de som fanns kvar fick ännu starkare tro. De kände att de hade överlevt och skulle hjälpa varandra, skulle aldrig ge upp hoppet om att återvända för att ta tillbaks sin mark och bygga upp sitt tempel. Och det gjorde de också.
    
    
    Under 1800-talet var det ju judar som anklagades för mordet på tsaren i Ryssland och det blev förstås inte alls bra för det judiska folket. De mördades och förföljdes trots att de inte ens var skyldiga till mordet. Många flydde därför, men de som gjorde det kunde få det ganska bra tillslut. Till exempel de som hamnade i USA där det man, enligt lagen, hade religionsfrihet. I USA kunde judarna slippa förföljelserna, trots att vägen dit varit väldigt svår.
    
    
    Och att så många judar fick lida under andra världskriget var förstås inte heller bra. Men de hade också många på sin sida som tillslut vann kriget. Efteråt var det många som fick dåligt samvete efter allt judarna gått igenom. Det var därför de sedan fick sitt eget land, Israel. Men många konflikter har det blivit där. Israel och de arabiska grannstaterna har haft fem krig som Israel har vunnit. Där är ofta ganska oroligt fortfarande.
    
    
    
    
13. Flertalet människor i Israel är judar, men inte alla. Det leder till att det kan bli lite problem eftersom de judiska reglerna inte alltid passar ihop med de andras. Ett exempel är sabbaten. Judar vill självklart inte jobba på lördagar, men vem ska då jobba om inte företaget har tillräckligt med anställda? Och juden kanske inte bara börjar bråka med sin chef, utan också med sig själv. Man vill inte jobba under sabbaten, men borde man egentligen göra det? Många affärer måste ha stängt på helgen.
    
    Nästa exempel är i skolan där man ska ha mat som är kosher. Annars skulle inga judar äta och det skulle bara finnas mat till vissa av eleverna. Man har helgdagar och firar högtider efter judarnas kalender.
    
    Alla judar i världen har rätt att få bosätta sig I Israel. Men det blir ju väldigt tätbefolkat där då och invånarantalet nu ligger på 8,1 miljoner. man skulle kunna jämföra med Sverige, som är mycket större. Där bor lite mer än 9 miljoner.
    
    I Israel är två års militärtjänstgöring obligatorisk för både flickor och pojkar. Det kan man nästan förstå eftersom landet måste kunna försvara sig när de blir attackerade. Men det är inte alla judar som vill det, för man ska ju inte döda som jude. Ändå måste de, trots att de inte mår bra av det. Och om någon vägrar kan det lätt bli bråk.
    
14. 
    
15. Judar är semiter, alltså betyder antisemitism att man är emot judar. Från början var semiterna fler än bara judar, men när man pratar om det idag är det oftast bara judar man menar. Antisemitismen började under antiken när judarna ville att Jesus skulle dö. För de kristna trodde ju att han var Messias och blev arga när judarna inte ville få honom frisläppt. Många blev arga på semiterna. Ett annat exempel är förintelsen när nazisterna gick emot judar. Antisemitismen finns fortfarande kvar än idag.