välstånd i länder

Vad är typiskt för ett i-land?

I-land står för industriland, vilket innebär att landet är utvecklat och industrialiserat. Industrialiseringen i Sverige innebar att man övergick från att göra allt för hand till att använda sig av maskiner. Det ledde till att många bönder flyttade in till städerna och började jobba i fabriker istället.

Det är i i-länderna världens rika människor bor och levnadsstandarden där är, för de flesta, hög. Sverige är ett bra exempel på ett i-land. Här har de flesta jobb, får bra löner och har ett hem. Något som är viktigt för att ett land ska kunna vara ett i-land är utbildningen. Det är tack vare utbildning vi faktiskt kan få bra jobb. Här i Sverige är all utbildningen helt gratis, vilket innebär att alla faktiskt får möjlighet till det. Men det finns också andra länder som visar på att utbildningen inte måste vara gratis för att landet ska kunna klassas som ett i-land. De som bor i i-länder har också en tendens att se ner på de som bor i u-länder eftersom de faktiskt inte har någon kunskap om vad extrem fattigdom innebär. De har ju aldrig själva upplevt det. Alltså, i i-länderna finns de högutbildade människorna och levnadsstandarden är hög. Men det är faktiskt så att det inte finns lika många arbetare i i-länder som det finns i u-länder. Det beror på att mycket har ersatts av maskiner och robotar. 

Vad är typiskt för ett u-land?

förklara varför u-länderna är fattiga.

U-land är motsatsen till i-land. Det står för utvecklingsland, vilket betyder att landet har utvecklingspotential. Där är levnadsstandarden oftast låg och om det finns rika personer så är de personerna väldigt, väldigt mycket rikare än de fattigaste. Här är det vanligt att leva i extrem fattigdom och vara tvungen att kämpa hårt varje dag för att ens få mat. En orsak till att ett land är ett i-land är storleken på familjerna. Eftersom man har hamnat i ett läge där man inte har råd med mat, kläder eller vård är barnadödligheten stor. Sättet man löser det på där är att skaffa ännu fler barn, så att någon av dem kanske överlever. Men det leder ju till att ännu fler dör. Man har alltså hamnat i någon slags ond cirkel som det är väldigt svårt att ta sig ur. En annan anledning till att det blir så många barn är att det finns ont om preventivmedel och ingen kunskap om att preventivmedel faktiskt skulle kunna vara en hjälp i detta. Samtidigt har man inte råd att köpa det. Färre människor får lov att gå i skola. Så allt hänger verkligen ihop. 

Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?

När man mäter i BNI tar man bara hänsyn till vad medelinkomsten i landet är. Hur människorna där faktiskt har det säger BNI inget om. Till exempel kan skillnaden på hur man har det inom medelinkomstländer vara jättestora. Alltså finns det även att annat sätt att mäta välstånd. HDI. Där utgår man från andra saker än mängden pengar som finns i landet. Men man utgår faktiskt till viss del från BNI när man räknar ut HDI-index.

Hur räknas HDI-index fram?

Man utgår från tre olika saker när man räknar ut HDI-index. Förväntad livslängd på de som bor i landet, utbildningsnivå och BNI per capita. Man kan också använda sig av BNP som är lite bredare än BNI. Men de två är ganska snarlika.

Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom
Låt oss säga att ett rikt land utsätts för en naturkatastrof. Då har det landet förmodligen resurser nog för att rädda upp situationen på ett bra sätt. De som är rika har också bättre resurser för att förebygga skadorna. Men grejen är att det sällan händer eftersom rika länder inte lika ofta ligger i riskozonen för naturkatastrofer. Om istället ett fattigt land blir utsatt har det mycket svårare att återställa allt igen. Därför blir det också mycket värre nästa gång något liknande sker och även om landet inte var jättefattig första gången det skedde kommer det tillslut bli det. Och som sagt så är det ofta fattiga länder som ligger i riskzonen/är sårbara eftersom det bland annat är just naturkatastrofer som gör dem fattiga! Det hela utvecklas till ett mönster och det är svårt att ta sig ur det.

I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Bistånd innebär att de rika länderna hjälper de fattiga länderna med diverse saker för att de ska få det lite lättare. Exempel på det är att de bygger sjukhus och skolor och att hjälpa till med att införa bättre metoder för jordbruket, vilket resulterar i bättre skördar. FN tycker också att alla rika länder ska ge bort 1% av sina inkomster till fattigare länder. Det är inte så många länder som gör det, men Sverige är ett av de som faktiskt gör det. Man kan också försöka göra så att de fattigare länderna tjänar mer på sin export.