Industrialiseringen - konsekvenser

En följd av industrialiseringen var urbanisering. Det hände när många människor bytte arbete. Tidigare var det ju jättevanligt att man var bonde, fast eftersom storbönder nu köpte upp all mark behövde de lite fattigare nya jobb. Man sökte alltså lyckan i städerna istället. Detta ledde förstås till att städerna växte kraftigt. Det är just den här inflyttningen i städerna som kallas för urbaniseringen.

När det nu fanns så många olika fabriker kunde man tillverka mycket och nya varor. Tack vare stålet kunde man bygga en massa bra saker, som till exempel järnvägar och båtar. Alltså började man resa mycket mer än tidigare. Nya tekniker började användas och Eiffeltornet är ett exempel på något som under denna tiden var helt nytt. Plötligt fanns det inte längre några gränser för människan.

Nu kanske det låter som om alla fick det jättebra tack vare industrialiseringen. Så var det givetvis inte. Väldigt många fick det faktiskt sämre. De som flyttade in i städerna och började jobba i fabrikerna och gruvorna hade usla arbetsförhållanden och bostäder. Det vanligaste var att man hade ett rum och kök. Kom ihåg att de flesta var ca 5-7 personer i familjen. Dessutom fick man dela vattenpump och utedass med några andra familjer. Rummen var ofta inte i så bra skick. Vägglöss var vanligt och det fanns råttor på gårdarna. På arbetena var det inte heller bra. Inom textilindustrin fanns det kugghjul som ständigt var i rörelse och ofta fastnade folks kroppsdelar i dem. Det var så extremt att folk kunde dö där! Luften var även dålig och arbetarna mådde inte bra. Man var tvungen att jobba många timmar om dagen. 12-14 timmar. Sjukdomar spreds lätt och en av dem, tuberkulos var en vanlig dödsorsak. Ofta använde man barn som arbetskraft. Eftersom det var så mängs som flyttade in till städerna blev det konkurrens om jobben. Det innebar att man inte behövde ha så höga löner. 

En annan sak som blev annorlunda nu var att samhällsklasserna var mycket tydligare. Alltså, skillnaden mellan fattiga och rika ökade och det fanns en medelklass och en överklass. 

Industrialiseringen - orsaker

Det hela började i Storbritannien under 1700-talet när man funderade över jordbruket. Innan hade det varit så att det fanns en by där alla bönder bodde. Marken runtomkring var uppdelad mellan bönderna i små delar. Man hade alltså flera delar var, men de var inte alls stora och de var utspridda över hela området. Eftersom delarna var så små blev det lättast om alla plöjde, sådde och skördade samtidigt. De var alltså väldigt beroende av varandra. En positiv sak med det här systemet var dock att det var rättvist. Alla fick ju lika mycket av både bra och dålig jord. Dessutom kunde de bo nära varandra i byn, så de hade en god sammanhållning. Men nu ville parlamentet att skördarna skulle bli större och bättre, så det beslutades att man skulle slå ihop de små delarna till lite färre, men större delar. Då skulle bönderna få vars en eller två stora åkrar istället och de kunde själv bestämma över dem. Fast det innebar förstås också att de inte kunde bo nära varandra längre. Byn och sammanhållningen försvann. 

Nu var det många storbönder som blev intresserade av att köpa upp de nya, stora åkrarna. Småbönderna hade inte en chans och många av dem blev arbetslösa. Detta var en bra sak för industrialiseringen eftersom det nu fanns hur mycket arbetskraft som helst till de nya industrierna. De hade dock inte särskilt bra arbetsförhållanden och de fick bo i små bostäder nära sina arbeten. 

Det visade sig att det funkade jättebra med det nya sättet att odla på. Man fick större skördar och under samma tid kom även potatisen. Den var näringsrik och det behövdes inte särskilt bra jord för att odla den. I alla fall, nu gick det att tjäna bra med pengar på jordbruket och godsägarna satsade mycket på industrialiseringen. Självklart är det en av anledningarna till att industrin blev så stor. Storbritannien låg (ligger) även väldigt bra till geografiskt. Det fanns goda möjligheter att åka med båt till tex Amerika. Så britterna tjänade även mycket pengar på att frakta slavar från Afrika till Amerika. Det är förstås värdigt hemskt, men de vann på det. Detta gjorde så att det nu fanns tillräckligt med pengar få att fabriksägarna skulle kunna köpa in maskiner. Jag kan även tänka mig att fabriksägarna tjänade ganska mycket på sina arbetare. Arbetarna hade ju bara två val. Att arbeta i fabriken eller att inte ha något jobb alls. 

Nästa punkt är råvarorna. Efter att de rikare människorna köpt upp marken och åkrarna började många med fårskötsel där. Det var ett bra arbete eftersom det inte krävde så mycket arbetskraft. Dessutom kunde man utvinna ull. De blev populärt inom textilindustrin och det gick att göra tyg av det. I berggrunden kunde man även hitta järnmalm, men för att utvinna den behövdes förstås bränsle. Britterna köpte trä från tex Sverige eftersom de själva inte hade så mycket skog. Fast sedan kom de på att man kunde använda ett annat bränsle. Det kallades koks och var gjort av stenkol, vilket det fanns gott om i Storbritannien. Alltså, ännu en gång gick britterna med vinst. 

Tidigare hade kvinnorna gjort garn med hjälp av en spinnrock och sedan använt en vävstol för att göra tyg. Men under industrialiseringen kom man på nya och bättre maskiner. Nu gick det att göra samma arbete mer än dubbelt så snabbt. I början drevs de nya maskinerna av vattenkraft, så de var tvungna att vara nära en flod. Självklart var det många som blev arga över detta. Att göra garn och tyg var ju ett av få arbeten som kvinnor faktiskt fick ha och nu hade det försvunnit. En annan uppfinning som kom under 1700-talet var ångmaskinen. Först användes den till små saker som att pumpa upp vatten från gruvor, men snart utvecklades det. En man som hette James Watt lyckades göra så att ångmaskinen kunde användas till andra maskiner i fabrikerna. Senare satte man även ångmaskinen på en vagn och lokomotivet var uppfunnet. Därefter använde man den även i båtar. Så tack vare ångmaskinen blev det otroligt mycket enklare och bekvämare att resa. Saker som tidigare varit omöjliga gjordes under den här tiden möjliga. 

Återbruk - julstjärnor

Jag har gjort några julstjärnor av kartong och gamla kartor eftersom jag älskar orientering. Jag kommer inte skriva någon lång utvärdering om arbetet, men här är i alla fall två bilder så att du ser hur det såg ut från början och hur det blev i slutet.

Här är kartorna när jag precis limmat på dem på kartongen

Detta är de färdiga stjärnorna

Medeltiden - skrivuppgift

Jag har sett en film om litteraturen under medeltiden och här svarar jag på två frågor om den. Länken till filmen hittar du här. 

Under antiken hade man haft en massa små stadsstater med egna kungar. Min uppfattning är att det inte funkade särskilt bra eftersom många av de gamla historierna handlar om att kungarna bråkade. Det ledde förstås också till att det vanliga folket for illa. I alla fall, kungarna bestämde över sina egna städer. Man kan även säga att religionen styrde väldigt mycket eftersom man inte ville göra gudarna upprörda. Då kunde man råka illa ut. Men på medeltiden hade man ju till och med bytt religion och trodde istället på en gud. Nu trodde de flesta i Europa på kristendomen. Fast det var fortfarande så att religionen och kyrkan hade mycket makt. Nu var man rädd för att hamna i helvetet och i kyrkorna målades det stora bilder av hur hemskt det skulle bli där. Så det var bäst att göra som kyrkan sade åt en att göra. Annars skulle det gå dåligt sedan. Kungar, riddare och furstar hade även mycket makt och kunde styra över vanligt folk. 

Om jag hade levt på medeltiden hade jag nog inte haft det särskilt bra. Det beror på att jag är kvinna och kvinnor hade inte alls samma rättigheter då som nu. Jag hade förmodligen hatat mitt liv eftersom jämställdhet är en otroligt viktig fråga för mig. Jag blir arg när jag ser att kvinnor fortfarande inte behandlas på samma sätt som män. Därför vet jag exakt vilken bok som skulle tilltalat mig mest under den här tiden. Kvinnostaden av Christine de Pisan. Den nämns bara helt kort i filmen. Christine kom från Frankrike och hon menade att det inte var rätt att män skulle ha så mycket makt. Boken är en av de allra första feministiska böckerna och jag tror att jag hade kunnat se mycket i den om jag läst den på 1400-talet. 

Magnetfält

5/11-15

Uppgift 

Strö ut järnfilspån över en magnet och se vad som händer. 

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut. 

Material 

magnet

järnfilspån

plastficka

vitt papper

liten kompass

Utförande 

1 Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan. 

2 Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

3 ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

4 Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen. 

Hypotes 

Vår hypotes var att järnet skulle lägga sig runt magnetens två poler enligt bilden du ser nedan.

Resultat

Det var såhär magnetfältet såg ut.

När jag lade kompasser runt magneten pekade alla pilar åt olika håll eftersom de påverkades av magnetfältet. 

Slutsats 

Vår hypotes stämde inte så bra. Vi trodde ju att järnfilspånet skulle lägga sig runt varje pol, men som du ser lägger det sig inte så. Magnetfältet går från pol till pol istället. Nu har vi jobbat med magnetism ett tag, så om jag hade gjort labben nu hade min hypotes förmodligen varit annorlunda.

Man kan jämföra stavmagnetens magnetfält med jordens. De liknar varandra, men bara lite. Till att börja med vill jag förklara att jorden är som en stor magnet. Den ena polen är nära vår Nordpol och den andra är nära vår Sydpol. Men magnetens polerna är åndå inte precis vid de geografiska polerna. Dessutom är magnetens nordpol vid den geografiska Sydpolen och magnetens sydpol vid den geografiska Nordpolen. Fast när man pratar om det så säger man ändå tvärt om för att det är mycket mindre komplicerat. 

Så jordens magnetfält ser ungefär ut som en vanlig magnets, men anledningen till att att jorden är magnetisk är annorlunda. I jordens kärna är det varmt och det bildas elektriska strömmar där. Det är det som orsakar jordens magnetfält, och alltså inte vanligt järn, som i andra magneter. 

källor: Wikipedia, NE

Elektromagnetism

5/11-15

Uppgift 

Tillverka en elektromagnet och få ett gem att fastna på den.

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den funkar och var vi använder den.

Material 

batteri

kabel ca 90 cm

järnspik

gem

Utförande 

1 Linda kabeln runt spiken

2 Koppla kabeln till ett batteri

3 Prova din elektromagnet

Resultat

Först funkade magneten inte, men det berodde på att vi inte höll ihop allt tillräckligt bra. När vi höll fast kabeln mot magneten lite hårdare funkade det och gemen fastnade på spikens spets. 

Slutsats 

Om man har en ledning så finns det också ett magnetfält runt den. Så länge strömmen är på kommer magnetfältet finnas där. Lindar man ledningen så blir det en spole och den kommer vara en fungerande elektromagnet, så länge strömmen är på. Om man även har en järnkärna i spolen (i detta fallet en spik) blir magnetfältet starkare. Man kan även förstås öka strömmen för att få en starkare magnet. Dessutom går det att linda ledningen fler varv för att få magneten starkare. Det visade ju experimentet som jag gjorde. 

Elektromagneter finns på flera ställen. ett exempel är eldrivna motorer. Men ett annat användningsområde är när man ska lyfta mycket metall, till exempel skrot. Då kan man ha kranar med en stor elektromagnet där metallen kommer fastna. Sedan är det ju bara att stänga av strömmen för att det ska lossna igen. Det är därför det är så enkelt med elektromagneter. Ett tredje användningsområde är för att separera metaller från varandra. Har man två metaller varav en är magnetisk är det enkelt att göra det. Men eftersom det går att variera styrkan på elektromagneten så är det också möjligt att separera metaller som dras till magneter olika lätt. 

Induktion

9/11-15

Syfte 

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande 

1.Koppla spolen till amperemätaren.

2.För magneten upp och ner i spolen.

3.Se vad som händer

Hypotes 

Jag tror att mätaren kommer reagera på magneten eftersom jag vet att man kan utvinna energi av rörelse.

Resultat

Mätaren rörde sig, men bara pyttelite. Det var svårt att få den att reagera alls. När vi hade en spole med fler varv reagerade mätaren mer än när vi hade en spole med färre.  

Slutsats 

När man för magneten genom spolen skär magnetfältet igenom. Av det bildas en elektrisk ström och mätaren rör sig. Det är detta vi kallar induktion. Att magneten rör sig och påverkar spolen. Men det funkar även om magneten står still och det är spolen som rör sig. Det var en man som hette Faraday som kom på detta. Han visste redan att man kunde utvinna magnetism av el (elektromagneter) men han började fundera över om det inte kunde vara tvärtom också. Att magnetism kan ge el. Det visade ju tydligen sig att han hade rätt.

Vi använder oss mycket av induktion för att utvinna energi idag. Till exempel i våra vindkraftverk. Där rör sig spolen med hjälp av vinden och det bildas en ström. På samma sätt används vatten i vattenkraftverken. Man kan även använda induktionsström till enklare saker, som till exempel lampor. Där kan man ju driva dem med handkraft.

Eine Reise nach München - Koffer

In meinem Koffer habe ich drei T-shirts. Alle sind orange. Ich habe auch zwei Hosen. Sie sind dunkelblau und weiss. Ich packe auch einen Rock und einen Hut. Der Rock ist dunkelrot und gepunktet. Mein Hut ist braun. Mir ist immer kalt wenn ich schlafe, so ich nehme auch meinen Pyjama. Es ist lila, kariert und sehr bunt. Jetzt ist es November und manchmal regnet es. Ich packe einen Regenschirm. In meinem Koffer habe ich auch blaue Handschuhe, eine Mütze und einen Schal. Meine Jacke ist schwarz und meine Schuhe sind grün.

tänk efter