Narnia

1, Vilka kännetecken för genren fantasy finns i Narnia?
Narnia är ett land dit man kommer genom en portal, vilket är vanligt i fantasy. När man kommer ut till den vanliga världen igen har man dessutom inte åldrats någonting sedan man gick in. I fantasy är gränsen mellan ont och gott också väldigt tydligt. Så är det även i Narnia. Den vita häxan, vargarna och vissa andra djur är onda och Aslan, de fyra barnen och många andra magiska djur är goda. På tal om djur så är det också vanligt att de kan prata och på flera sätt vara ganska mänskliga. Narnia är även en värld med mycket natur och mark.

Problemet i berättelsen är väldigt tydligt. I Narnia är problemet att det har varit en lång, lång vinter och den vita häxan har kunnat styra världen.

2, Nämn fyra magiska ting i Narnia.
a) Det finns en pilbåge som alltid träffar sitt mål om man litar på den.
b) En annan magisk sak är den vita häxans stav som hon kan förstena alla varelser med.
c) Det finns även en dryck som kan läka alla sår, hur djupa eller stora de än är.
d) Till sist finns det en sak man kan blåsa i. Om man gör det kommer det alltid hjälp, oavsett hur stor fara man är i.

Låda

Vi fick en uppgift på träslöjden. Den var att göra en låda som inte fick vara rektangulär och inte innehålla metall. Jens visade några exempel och ett av dem var ungefär en sådan som jag har gjort, alltså en flätad.

Till en sådan låda måste man använda böjbart trä att fläta med.

Man skulle ha en platt och rund träbit som botten där det skulle sitta ett ojämnt antal pinnar. Runt pinnarna virade man lite trä, garn eller liknande.  

Jag började med att göra en ritning där jag räknade ut hur många pinnar (att fläta runt) jag behövde. Där bestämde jag även hur stor cirkeln under skulle vara. Det var ganska svårt eftersom jag aldrig hade räknat på det sättet innan. Därefter ritade jag av cirkeln på en plywoodskiva och sågade ut den i kontursågen innan jag slipade den. Sedan mätte jag ut hur djupa hålen till pinnarna skulle vara och borrade därefter 9 hål. Man måste ha ett ojämnt antal pinnar, annars kommer det bli fel när man virar det böjbara träet runt. När hålen var klara sågade jag ut pinnarna och satte lite lim på dem innan jag bankade ner dem i hålen med en klubba. Det var lite svårt att vira träet runt, men tillslut såg det ganska snyggt ut. Slutligen fäste jag änden av det böjbara träet med lite lim.

Material:

Till bottnen använde jag plywood. Pinnarna är rundstavar och det böjbara träet kallas för peddigrotting som både kan vara runt och platt.

Från början hade jag tänkt mig att lådan skulle vara lite större, men av någon anledning blev det inte så. Jag glömde även att tänka ut hur jag skulle göra med locket, så det slutade med att jag glömde bort det helt. Men ändå tycker jag att lådan blev fin och att fläta var ett nytt sätt för mig att arbeta.

Om en kompis skulle göra en likadan skulle jag påminna honom/henne om att tänka på att inte ha ett jämnt antal pinnar, för det är lätt hänt att man glömmer det!

Reflektion Idrott ht-14

1. Jag har lärt mig att sammarbeta med nya människor. När jag bytte skola kände jag nästan ingen av de som inte gick på Hubbe, men klassen fick göra mycket samarbetsövningar på idrotten och vi lärde känna varandra bättre. Till exempel så spelade vi fotboll i par och hade flera aktiviteter i små grupper.

2. Det var roligt att orientera i Skrylle, eftersom vi aldrig har fått springa i skogen med skolan förut. Jag tycker jättemycket om orientering, så det var kul att få göra det "på riktigt" med en bra karta i färg. Jag brukar träna orientering på samma karta som vi använde och det gjorde förstås att jag kände igen mig på flera platser, med det var kul ändå. Det var en väldigt enkel bana för mig (det var bara stig) men jag fick lov att gena genom skogen när det var lönt, så egentligen gjorde det inget.

3. Jag vill bli bättre på att springa fort på korta sträckor. Som orienterare är jag bra på långdistans, men sådant som 60 meter kan jag inte så bra. Det bästa sättet att öva på det är nog att göra det ofta. Innan när vi sprang 60 meter på Hubbe var jag inte så positivt inställd till det för att jag inte är bra på det, men om man vill bli bättre måste man träna. Jag ska alltså ha en bättre inställning nästa gång.

Blandning eller kemisk förening

23/9-14

Uppgift 

Vi ska undersöka svavel- och järnpulvers egenskaper. Vi kommer att blanda ämnena och hetta upp dem. Sedan ska vi undersöka egenskaperna.

Syfte 

Vi ska lära oss om blandningar och kemiska föreningar, träna på att laborera, använda brännare och skriva laborationsrapport. 

Material 

provrör, svavelpulver, järnpulver, brännare, magnet, bägare, vatten, glasstav.

Utförande 

1. väg upp 7g svavelpulver och 4g järnpulver.
2. Undersök och skriv ner deras egenskaper.
3. Blanda järn- och svavelpulver väl. Går det att skilja järnpulver och svavelpulver åt nu?
4. Upphetta blandningen. Låt svalna.
5. Undersök blandningens egenskaper.

Hypotes 

jag tror att pulvret är en blandning innan vi värmer det och en kemisk förening efteråt. Jag tror även  att pulvret kommer vara mer fast när det har blivit varmt. Järnet kommer vara magnetiskt innan,  men inte svavlet. 

Resultat

Egenskaper innan

järn: Magnetiskt, grått, sjunker, slätt

Svavel: Inte magnetiskt, gult, flyter, lite klumpigt

När vi hade blandat de två pulvren ordentligt ned varandra och värmde upp det med brännaren blev det långsamt svart och började glöda. När det slutade glöda kunde vi ta bort provröret från brännaren. Då var allt svart och vi ställde provröret för att svalna. När provröret hade svalnat slog vi sönder det.

Egenskaper efter

Det är i fast form, luktar hav, grå-grönt, lite magnetiskt, flyter inte

Fe+S=FeS

  

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min hypotes stämde, men det fanns vissa saker som hände som jag inte hade med i hypotesen. När vi hade värmt upp pulvret var det fortfarande magnetiskt, men inte lika mycket som innan. och det flöt inte heller. 

Jag tror att det blev lite fel när vi skulle mäta upp järnet och svavlet först, för vi nollställde inte vågen efter att vi satte på formen på den. När vi undersökte egenskaper innan uppvärmningen spillde vi ut en del pulver också, så vi hade inte riktigt rätt mängd pulver i slutet av experimentet. 

Om de två pulvren hade varit helt blandade skulle de inte varit magnetiska efter uppvärmning, så där har jag en felkälla.

Smälta is och koka vatten

Rapport 10/9

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi ska ta reda på vid vilken temperatur is smälter och hur lång tid det tar. Vi ska även ta reda på vid vilken temperatur vatten kokar och hur lång tid det tar.

Syfte 

Ha koll på vattnets olika faser (fast, flytande, gas), att använda brännare och att skriva laborationsrapporter. 

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Brännare, trefot, trådnät, bägare av glas, glasstav, termometer, is, vatten, klocka, tändstickor.

Utförande 

(Hur ska ni göra?)

1. Vi hällde i 25 ml vatten i bägaren och lade även i 3 isbitar.

2. Sedan mätte vi vilken temperatur det hade (5°C).

3. Vi satte på gasen, tände brännaren och ställde trefoten med trådnätet över brännaren. 

4. Vi placerade bägaren på trådnätet och mätte temperaturen på vattnet varannan      minut med hjälp av klockan och termometern.

6. När isen smälte kollade vi hur lång tid det tagit och vilken temperatur vattnet hade då.

7. När vattnet började koka gjorde vi likadant.

8. Vi såg även hur hög temperatur vattnet kunde få.

9. Vi mätte temperatur i totalt 14 minuter.

Hypotes 

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag trodde att is smälter vid 0°C och att vatten kokar vid 100°C.

   

Resultat

Isen har smält efter 2 minuter.

Temp: 0°C

Vatten kokar efter 8 minuter.

Temp: 96°c

                                                 

Slutsats 

Min hypotes stämde ganska bra. Vattnet kokade vid 96°C men det är ju ungefär 100. Om jag skulle göra om experimentet skulle jag ha i termometern lite längre när vi först skulle mäta temperaturen på vattnet och isen innan vi satte på brännaren. Då hade nog temperaturen sjunkit mer på grund av isen.

När vattnet kom upp i 99° sjönk temperaturen lite ibland. Vi fick reda på att det beror på att vattenångan stiger och lite av det varma försvinner för tillfället. Sedan värms det upp igen och  temperaturen stiger lite. 

Att alla grupper fick lite olika resultat kan bero på att man har använt olika brännare som är olika starka. 

Alltså, is smälter vid 0°C och vatten kokar vig ca 100°C.

Vad händer med vikten??

30/9-14

Uppgift 

Vi ska väga 60 ml vatten och lösa en brustablett i vattnet. Sedan ska vi se om vikten förändras.

Syfte 

Förstå vad som händer när en brustablett löser sig i vatten, lära oss laborera och skriva rapport.

Material 

Våg, brustablett, bägare, vatten.

Utförande 

1, Väg en brustablett tillsammans med en bägare med 50ml vatten.

2, Lägg i brustabletten och låt den lösas upp.

3, Väg bägaren med vatten och den upplösta tabletten.

Hypotes 

Jag tror att det kommer väga mindre när vi har blandat tabletten med vattnet för att det bildas en gas när ingredienserna blandas. Gasen stiger och blandningen blir lättare.

Resultat

Innan:

Pulver= 4g

Vatten= 55g

Totalt 59 g

Efter:

57 g

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Gasen som bildas är koldioxid och det vi gjorde när vi blandade pulvret med vattnet var att vi gjorde vattnet kolsyrat. Jag hade rätt när jag trodde att det skulle väga mindre efteråt. 

Om jag skulle göra om experimentet skulle jag vara mer noga med att få i allt pulver i vattnet. Då får jag ett mer exakt resultat.

NO - hur du använder en brännare säkert

För att tända en brännare säkert är det för det första jätteviktigt att alla vet säkert hur man ska göra. Om man är det minsta osäker ska man fråga innan, för det är bättre än att någon skadar sig under laborationen. 

Du ska alltid bära skyddsförkläde och skyddsglasögon.

Om man jobbar i par är det smart att dela upp det så att den ena sätter på och stänger av gasen och den andra ansvarar för tändstickan.

Det är viktigt att slangen sitter ordentligt fast så att den inte glider av om man råkar stöta till den. Om den gör det sprutar gasen ut i rummet istället för till brännaren. 

När den ena i paret har satt på gasen (lyft och vrid) ska den andra försiktigt föra in en brinnande tändsticka över brännaren. Man får aldrig hålla fingrarna eller någon annan kroppsdel ovanför lågan, för den är väldigt, väldigt varm. 

När man är klar med tändstickan ska man spola den i vatten innan man slänger den. Det ska man för att det kan finnas ämnen som brinner i papperskorgen. 

För att släcka brännaren säkert ska man börja med att stänga av gasen. annars, om man börjar med att stänga av brännaren, fortsätter gasen att strömma in i slangen och det kommer bli gas kvar där inne när man är klar.

När vi först tände släppte vi in mycket luft till brännaren. Då var lågan liten och blå. När vi sedan täppte till lufthålet blev lågan stor och gul.

Den blå lågan är 1100°C och den gula är 950°C