fredag 28 november 2014

Friktion

v. 48

Uppgift 
Undersök vilken friktionskraft som finns mellan en träkloss och olika typer av underlag.

Syfte 
Lära sig mer om friktion. Träna på att använda en dynamometer.

Material 
Träkloss, dynamometer, olika typer av underlag.

Utförande 
  1. Fäst dynamometern vid träkolssen.
  2. Dra sakta, med jämn hastighet, klossen  över underlaget, ca 30 cm.
  3. Avläs dynamometern och skriv resultatet i tabellen.

Hypotes 

Underlag
Kraft (N)
Störst/lägst friktion
träskiva
2N
2
tyg
1,5N
5
galon
1,8N
3
spånskiva
2,2N
1 (Störst)
lackat hyllplan
1,3N
6
stengolv
1,2N
7
papp
1,6N
4
hårdplast
1N
8 (Minst)
Resultat
Underlag
Kraft (N)
Störst/lägst friktion
träskiva
0,6N
5
tyg
1,5N
1 (Störst)
galon
1N
2
spånskiva
0,5N
6
lackat hyllplan
0,4N
8 (minst)
stengolv
1N
2
papp
1N
2
hårdplast
0,5N
6
Slutsats 
Vilka underlag gav upphov till mest friktion / minst friktion?
Det var trögast att dra träklossen över tyget.
Det var lättast att dra träklossen över hyllplanet.

Hur ser en yta som ger stor friktion ut? Rita gärna.
En yta som ger stor friktion är sträv eller skrovlig.

Hur ser en yta som ger liten friktion ut? Rita gärna.
En yta som ger liten friktion är slät.

Vad påverkar friktionen?
Det som påverkar friktionen är underlaget man drar något över. om den är hård, platt och slät blir friktionen mindre. Friktionen kan också påverkas av tyngden på föremålet man vill flytta. Ju tyngre det är, desto högre blir friktionen.

Ge exempel på när man vill ha stor friktion?
På vintern när det är halt på marken vill man öka friktionen när det gäller bilen. Därför har man vinterdäck med dubbar för att inte halka när man kör.
Man vill också ha stor friktion på skor, för att inte halka.

Ge exempel på när man vill ha liten friktion?

Olika maskiner som man inte vill ska vara så tröga att jobba med vill man ha liten friktion på. Därför  använder man olja att smörja maskinen med.

Densitet

11/11- 14

Uppgift 
Räkna ut densiteten, vikt och volym på några olika ämnen.

Syfte 
Lära sig mer om densitet, vikt och volym och skriva laborationsrapport. 

Material 
Mätglas, träkula, kniv, magnet, sudd, 100 g vikt av järn, stearin, vatten, våg, bägare

Utförande 
  1. Väg föremålen, skriv ner i tabell
  2. Ta reda på föremålens volym
  3. Räkna ut densiteten. Densitet= Vikt/volym

Resultat

Ämne
Vikt (g)
Volym (ml)
Densitet (g/ml)
Hypotes
Resultat
Suddigummi
7,77
5
1,56
6
4
Bestick av stål
49
5
9,8
3
1
Stearin
16,47
15
1,098
4
5
Magnet av järn
97,20
10
9,72
2
2
Träkula
5,21
9
0,6
5
6
100 g vikt järn
100
15
6,66666666666667
1 högst densitet
3

Slutsats 
Min hypotes stämde inte, för det var bara ett ämne (magnet) som jag satte på rätt plats i ordningen av densiteten. 

Eftersom träkulan och magneten flöt var jag tvungen att peta ner den lite med en pinne. Pinnen blev då också lite täckt av vatten och volymen blev inte exakt. Mätglaset var också en felkälla eftersom det var svårt att få ett exakt mått av vatten i det och uträkningen av volymen blev alltså inte helt rätt. 


Men annars är jag nöjd med hur jag utförde mitt experiment. 

Krafter på höjden och tvären

v.47 Krafter på höjden och tvären

Uppgift 
Mät vilken kraft som behövs för att lyfta olika vikter, dra av ett gem från en magnet och för att dra av ett hårstrå.

Syfte
Lära sig mäta krafter med dynamometer. 
Få en uppfattning om storleken på kraftenheten 1 Newton  (1N).

Material
Dynamometer, gem, magnet, tejp, hårstrå

Utförande
Använd rätt dynamometer. Kolla så att dynamometern är nollställd. Överbelasta inte den.
  1. Häng vikterna i dynamometern och läs av vilken kraft som behövs för att lyfta dom. Anteckna.
  2. Hur sor kraft behövs det för att dra bort ett gem från en magnet?
  3. Hur stor kraft behövs det för att dra av ett hårstrå? Dra av ett hårstrå från huvudet. Tejpa fast det i bordet i båda ändarna. Dra med en dynamometer tills hårstrået går av. Eventuellt måste en person hålla på tejpen.

Hypotes
100g: 2N
50g: 1N
20g: 0,5N

Gem och magnet: 1N

Hårstrå: 0,5N

Resultat

Kraft  (N)
20 g
0,2
50 g
0,5
100 g
1
Dra av ett gem från en magnet
0,4
Dra av ett hårstå
1,6


Frågor
  1. Hur stor kraft behövs för att lyfta 1 kg? 10N
  2. Hur stor kraft behövs för att lyfta 10kg? 100N
  3. Hur mycket behövs för att lyfta dig? 500N

Slutsats
För att räkna ut tyngdkraften tar man antalet kg x 10.
1N = 100g

torsdag 6 november 2014

Separationsmetoder

14/10- 2014

Uppgift 
Vi får en blandning av sand, grus, vatten, salt och karamellfärg. Uppgiften är att dela upp de olika ämnena.

Syfte 
Visa att vi på egen hand kan planera och utföra ett försök.
Skriva laborationsrapport.
Söka och använda information.
Lära sig om de olika separationsmetoderna.

Material 
Sand, grus, salt, karamellfärg, vatten, sil, filter, bägare, sked, brännare, trefot, kol.

Utförande 
1, Vi silar blandningen så att vattnet, karamellfärgen och saltet separeras från gruset och sanden.
2, Vi låter ”vatten-blandningen” stå i förhoppning om att karamellfärgen sjunker. 
3, Vi kokar vattnet så att det avdunstar och saltet stannar i bägaren.
4, vi fångar upp ångan med hjälp av aluminiumfolie och låter den rinna ner i en annan bägare.
5, när gruset och sanden har torkat kommer vi kunna dela upp dem.

Hypotes 
Om vi häller blandningen i en sil kommer vattnet, saltet och karamellfärgen rinna igenom. Gruset och sanden kommer stanna i silen.

Jag tror att gruset och sanden kommer sjunka om vi låter blandningen stå.

När vi kokar vatten kommer vi kunna fånga upp ångan med folie och låta det rinna ner i en ny bägare.
Resultat
Karamellfärgen sjönk lite, men inte tillräckligt mycket. Därför provade vi att koka karamellfärg, vatten och salt när vi tagit bort gruset och sanden på det sättet vi först tänkte. Tanken var att vattnet då skulle koka bort och färg och salt vara kvar. Det fungerade.

Slutsats 
Hypotesen stämde delvis. Grus och sand sjönk, men inte karamellfärg. Och det funkade dessutom att sila hela blandningen för att separera grus och sand från vatten, salt och färg helt.

Vi lärde oss även att man med kol kan separera vatten och karamellfärg. om man häller blandningen i ett filter tillsammans med kolen rinner rent vatten igenom!

Vi kom också fram till att karamellfärgen inte sjönk tillräckligt mycket. Den sjönk inte så mycket så att man kunde separera den från vattnet (det var då vi provade kolen).

Sedan, när vi kokade vattnet förklarade Lisa att det var enklare att fånga upp ångan med en bägare med kallt vatten. Vi gjorde så och fick ett bättre resultat.


Men en sak som var dålig med vår planering var att det antagligen fanns salt kvar i sanden och gruset som vi inte fick bort. Vi fick inte heller bort kolen från karamellfärgen efter att vattnet rann igenom filtret.

Titan


Kemisk beteckning: Ti
Atomnummer: 22
Atommassa: 47,88 u
Densitet: 4,51 g /dm3 
Smältpunkt: 1660 °C
Kokpunkt: 3260 °C
Radioaktiv: Nej

Titan är en silverfärgad metall som inte är magnetiskt och har fast form i rumstemperatur. Det är den nionde vanligaste metallen i jordskorpan. 

Upptäckt
William Gregor, som var engelsman framställde titanoxid ur mineralen ilmenit 1791. Fyra år senare fick tysken Martin Heinrich Klaproth fram samma sak ur en annan mineral och trodde att han var den första att upptäcka det. Han gav den namnet titanium efter Titans i den grekiska mytologin. Det  var dock Gregor som fick äran för upptäckten då man kommit fram till att det var han som fick fram ämnet först, men man behöll ändå namnet titanium. 

Användning
Titan används bland annat i legeringar inom flyg- och rymdteknik för att det är väldigt starkt, segt och tåler höga temperaturer. Den är även bra för att fästa tandproteser i käkben, eftersom benet växer fast i titan. Det är också en vanlig metall i smycken på grund av att det är ovanligt att vara allergisk mot ämnet. 

Till skillnad från rostfritt stål rostar inte titan i saltvatten. Därför är det smart att använda titan i industrier där man till exempel använder havsvatten som kylvatten.

Titandioxid, som är ett vitt pulver används i många olika saker, som till exempel målarfärg och tandkräm. 95% av all titan används till titandioxid. 

Den mesta titanen bryts i Asien, speciellt Kina, Japan och Ryssland.

Kuriosa
Eftersom titan är vävnadsvänligt är det en vanlig metall att använda i piercing.

Gold Coast Titans, som är ett rugbylag i Australien delar varje år ut en medalj i ren titan till årets spelare. 

En av Saturnus månar heter även Titan. Det är den näst största månen i vårt solsystem efter Jupiters måne Ganymedes. 

Källor:



måndag 3 november 2014

Encyclopedia Brown

Encyclopedia Brown is a ten-year-old boy who lives in Idaville, a town beside the sea. His real name is Leroy, but everyone call him Encyclopedia because he is very smart. 

Idaville is very special because none, children or grown-ups, had gotten away with braking a law for more than a year. The reason is Encyclopedia. He helps his dad, the chief of police, with solving mysteries. But none knows about it, because Chief Brown knows that none would believe in that. 

One day Chief Brown told Encyclopedia about a mystery. A salamander was stolen from the aquarium. Chief Brown knew that Fred (the salamander) had been stolen between ten-thirty and eleven forty-five and that the theft was a volunteer or an employee. There was three people who worked at the aquarium that morning: Mrs. King, a volunteer, Sam Maine, who cleaned and maintained the exhibits and Dr. O’Donnell, An expert on reptiles and amphibians.

Chief Brown told Encyclopedia about what the three people had done between ten-thirty and eleven forty-five. They found out that Mrs. King didn’t steel Fred. Then Encyclopedia asked his dad: Has Sam Maine been working at the aquarium long?
Chief Brown said that Sam was hired two weeks ago, but also that he had a lot of experience. Sam said that he had been taking care of salamanders and other lizards for more than 19 years.


That was all Encyclopedia needed to hear. He explained that anyone who’d been taking care of salamanders for so long would know that salamanders are not lizards. They are amphibians. Lizards are reptiles.