Hej!!
Jag heter Tina Lilly Ljungqvist och är snart 13 år. Jag fyller år den 1/9 och föddes 2001 på sjukhuset i Helsingborg. Nu bor jag i Lund, men det har jag inte alltid gjort. Innan jag började i skolan bodde jag i Perstorp som är en liten kommun i norra Skåne. Men mamma och pappa ville flytta ”hem” eftersom de båda är uppvuxna i Lund. Mamma fick även ett bra jobb här.
jag bor på Nöbbelöv. Det är en bra plats för att det inte ligger mitt i staden. Det är skönt att bo lite avsides.
Jag har två yngre syskon. Klas som snart är 11 år och Sara som är 8. Min mamma heter Anna och jobbar på Alfa Laval här i Lund. Hon är 42 år. Pappa heter Fabian, men kallas alltid Fabbe. Han är 44 år och är lärare i matte och idrott.
Alla i min familj håller på med samma sport: Orientering. Det är ganska praktiskt att alla åker till samma platser på helgerna när det är tävlingar. Och det känns aldrig konstigt att familjen är runt omkring när jag ska springa.
Egentligen var jag nog ”tvungen” att prova på orientering för att mina föräldrar har hållit på med det sedan de var barn. Jag vet inte vad som hade hänt om jag verkligen inte gillade sporten. Kanske hade jag fått följa med och kolla på i alla fall. jag hade ju inte haft någon som kunde passa mig om jag skulle stanna hemma. Just nu springer jag i en klass som heter D14. den är för tjejer upp till 14 år. Jag kommer springa i den även nästa år för att sedan byta till D16. I ungdomsklasserna byter man nämligen klass efter två år (D10, D12 osv..). I klasserna för killar står det givetvis ”H” istället för ”D”. När man är vuxen byter man istället klass efter 5 år (D35, D40 osv…).
Min klubb heter Lunds OK, men när vi bodde i Perstorp sprang vi för en annan som heter FK Boken.
Jag har även många i min släkt som orienterar. Bland annat två av mina kusiner och deras föräldrar som springer för Hässleholms OK. Min farfar avgick också nyligen som ordförande i Lunds OK.
Ett annat av mina största intressen är musik. Jag har älskat att sjunga sedan jag var liten och när jag gick i tvåan sjöng jag i en kör. Men sedan kom andra intressen i vägen och jag slutade med körsång. Sedan jag var fem år har min farmor även tagit med mig på en veckas sångläger på Öland varje sommar. Det är där jag har fått mina allra bästa vänner och trots att det kommer nya människor varje år finns det några jag träffar som alltid är där. Två av dem är Samuel och Torun. De är lika gamla som jag och vi sjunger i samma grupp varje år.
Trots mitt stora intresse för musik dröjde det länge innan jag lärde mig spela något instrument. Sommaren innan jag skulle börja femman lånade jag min mammas gamla pianobok för nybörjare och lärde mig en del själv. Sedan började jag ta lektioner i piano och det har jag gjort sedan dess. Men efter en termin bytte jag lärare för att den första var dålig. Vi har även spelat en hel del i piano i skolan.
I skolan spelade vi även gitarr. Min kompis Inga och jag fastnade för det och började ta gitarrlektioner tillsammans som en grupp. Men Inga tröttnade efter en termin och jag fortsatte ensam. Efter min ”ensamma” termin ville även jag ta en paus för att bara spela hemma. Faktiskt så lärde jag mig en hel del av det också. Tillexempel lärde jag mig att ta baré-ackord på egen hand. Senare gick jag en termin till, men nu har jag slutat igen.
Det första ackordet jag lärde mig var Em.
En styrka jag har är att jag lär mig låttexter fort. Det är helt annorlunda när jag tillexempel får i läxa att plugga på några sidor i en lärobok. Det kan ta jättelång tid, men låttexter kan jag (om jag övar) utantill efter någon timme. Sedan kommer jag ihåg texterna länge också. Jag kan fortfarande minnas låtar som vi sjöng på ett sångläger för tre år sedan och som jag inte övat på sedan dess! Jag kommer även ihåg låtar vi sjöng på lågstadiet. Jag skriver även en del låtar och de texterna gömmer jag aldrig trots att de är dåliga.
Något jag är bra på i skolan är svenska. I alla fall att skriva berättelser. Det tycker jag är jättekul. när jag gick på min förra skola, Hubertusgården skulle jag skriva en novell. Men jag kunde aldrig sluta skriva! Hela tiden kom jag på fler saker som skulle gör historien ännu bättre. Men tillslut fick jag tvinga mig själv att skriva ner slutet. Jag kommer inte ihåg hur många sidor det blev, men det var många!
Men trots att jag är bra på att skriva finns det andra saker i svenskan som jag tycker är jobbiga. Grammatik, tillexempel. Jag har svårt för att hålla reda på vad alla ordklasser betyder. De vanligaste lärde jag mig lätt, men sedan blev det jobbigt.
En annan svaghet jag har är att jag inte kan ta så höga toner när jag sjunger. Man måste givetvis inte kunna det, men vissa låtar jag gillar kan jag inte sjunga för att refrängerna är för höga för mig. Och om jag sänker tonarten blir versen för låg och så låter det ändå inte bra. Ibland när vi sjunger i skolan har jag prövat att sjunga i en oktav lägre. Vissa gånger funkar det inte för att tonerna blir för låga, men när det funkar kan låten ändå bli ganska snygg.
En av mina största drömmar är att någon gång få spela in en skiva. Det skulle vara så roligt att släppa en skiva med låtar som jag själv har skrivit. Helst skulle jag även vilja spela alla instrument som är med själv. Då kan jag verkligen säga att det är min skiva!
Men för övrigt skulle jag nog inte vilja vara artist. Det verkar vara ganska jobbigt att ha så mycket att göra hela tiden, och tänk om man blir hes och ska ha en stor konsert. Alla som ska lyssna blir nog sura om man ställer in.
Jag vet inte alls vad jag skulle vilja jobba med, men jag har funderat på lärare, musiklärare. Då kan jag pyssla med musik varje dag även om jag inte är artist.
Årskurs 7 var mycket bättre än vad jag först trodde. Det var otroligt svårt att lämna Hubertusgården eftersom jag har gått där i 7 år nu. Och det var jättejobbigt att klassen skulle splitras. Men alla går fortfarande på samma skola och den nya klassen är bra.
